I denna uppsats studeras hus i förfall i En herrgårdssägen (1899) av Selma Lagerlöf och La casa de los espíritus (Andarnas hus) (1982) av Isabel Allende. La poétique de l’Espace (Rummets poetik) (1958) av Gaston Bachelard används för att undersöka vad det innebär för karaktärerna i dessa verk att bebo en plats i allmänhet, och ett hem i upplösning i synnerhet. Flera karaktärer från verken studeras, och ett särskilt fokus läggs vid de kvinnliga karaktärer som förknippas med övernaturliga händelser. Genom Susan Fraimans artikel “Shelter Writing” (2006) tillämpas ett feministiskt perspektiv som ifrågasätter Bachelards idé om hemmet som en moderlig omfamning och hans upptagenhet vid hushållsarbete som en nostalgisk syssla. Husen från respektive verk beskrivs både före och efter förfallet och genom Rummets poetik tillämpas ett expansivt förhållningssätt till husens lådor, koffertar och rum för att få en inblick i platsernas kopplingar till minnen, kronologi och fantasi. Fokus ligger vid hur husen uppfattas av de olika karaktärerna och att förfallets konsekvenser rentav kan vara något positivt för de drabbade. / This essay studies the motif of houses in decay in En herrgårdssägen (The Tale of a Manor) (1899) by Selma Lagerlöf and La casa de los espíritus (The House of the Spirits) (1982) by Isabel Allende. Bachelard’s La Poétique de l’Espace (The poetics of Space) (1958) is used to examine what it means for the characters in these works to inhabit a place in general, but also a place that is disintegrating. Several characters from the works are studied, and a particular focus is placed on the characters associated with supernatural events. Through Susan Fraiman's article "Shelter Writing" (2006), a feminist perspective will be used, which questions Bachelard's idea of the home as a maternal embrace and his emphasis on housework as a nostalgic chore. The essay describes the houses from both novels before and after the decay and applies an expansive approach to the houses' boxes, trunks and rooms in order to grasp the places' connections to memories, chronology and imagination. The focus lays on how the houses are perceived individually by different characters and that the consequences of the property's decay can be downright beneficial for the characters in the works.

The aim of this study is to examine the use of famous historical or fictional persons in place branding. It seeks to analyze the images of places that are produced, and the representations of persons that are used in branding practices. Largely this use is located within a tourist discourse, begging the question how tourists take part in the shaping of these cities. In sum, the study aims to examine constructions of the past and the present, as well as representations of gender. The main question is which parts of the history of a city are described and which sites are highlighted. Four cases studies are presented. First, the uses of the heritage connected with author Selma Lagerlöf in and around Sunne are examined, in particular her former residence, Mårbacka, now musealized. Second, Uppsala's and Småland's uses of the Carl Linnaeus heritage are surveyed. Third, the uses of inventor Johan Petter Johansson in Enköping are studied, and fourth the tourist and heritage practices around fictional police detective Kurt Wallander in Ystad are examined. Taken at face value, these examples differ from each other in many ways. The aim of the dissertation is to track these differences, but also the likenesses in practices, meaning production and visualizations. In sum, the aim of this dissertation is to examine how the productions of meaning are influenced through the use of these individuals. How do visitors influence the production on these heritage sites? Is there room for change in descriptions of persons and places? How are ideas of authenticity produced when places are viewed through one individual? What ideas of gender and masculinity are produced?

This study examined four different settings in Selma Lagerlof’s novel Jerusalem, part I and II. The aim of the study was to analyse the narrative perspective in the four selected scenes of the novel, and also to investigate whether the narrator’s tone in any of the passages could be said to express orientalism. The material consisted of four text passages describing the novel’s two main geographical locations (the district of Dalarna and the Holy Land). Literary theories used for the study were narratology and postcolonial theory. The applied method to analyse the passages was to use the selection of semantic and syntactic markers compiled by Staffan Hellberg (1985) for stylistic analysis of the narrator’s perspective in Swedish narrative texts. The results of the study show that the overall narrative perspective in the scenes are non-focalized, and that the most frequently featured stylistic markers consist of words and phrases expressing value. A summery of the most frequently used stylistic markers show that it is possible to divide the narrative tone into four categories, as the “presenting”, “sympathizing”, “demonstrating” and “educating” narrator. The results also indicate that orientalism is evident in the two analysed passages from Jerusalem, part II.

Human health depends on a well-functioning endocrine system to regulate hormone release for normal bodily functions. Endocrine disrupting chemicals (EDCs) constitutes a group of chemicals, included in many commonly used products, (e.g., PVC flooring), with properties proven or suspected to interact with the natural hormone system in humans and animals. EDCs are manmade compounds (there are also natural compounds with such properties) that can bind to cell receptors and mimic or block the functions of natural hormones potentially resulting in adverse human health effects. One type of widely concerning EDC is phthalates. Since phthalates create weak chemical bonds when they are added into different products, they readily leach into the surrounding environment. Phthalate metabolites can therefore be frequently measured in human biological samples. Major public health concerns regarding EDCs over the past three decades have focused on phthalates. According to the World Health Organization, EDCs are suspected to be associated with altered reproductive function in males and females, increased incidence of breast cancer, abnormal growth patterns and neurodevelopmental delays in children, as well as changes in immune function. The thesis shows that PVC flooring in the home is a source for human uptake of phthalates, that replacement of phthalates in soft PVC products have an impact on human uptake of these chemicals, and that exposure for phthalates in early life increase the risk for airway disorders in children. As we have shown, ongoing regulations on phthalates is of importance for human uptake. Ultimately, individuals can make small changes in their consumer product choices that can lead to changes in uptake of chemicals with endocrine disrupting properties. Philosophically, we all have a responsibility to protect future generations from dangerous chemicals. / Human health depends on a well-functioning endocrine system to regulate hormone release for normal bodily functions. Endocrine disrupting chemicals (EDCs) constitutes a group of chemicals, included in many commonly used products, (e.g., PVC flooring), with properties proven or suspected to interact with the natural hormone system in humans and animals. One type of widely concerning EDC is phthalates. Since phthalates create weak chemical bonds when they are added into different products, they readily leach into the surrounding environment. Phthalate metabolites can therefore be frequently measured in human biological samples. Major public health concerns regarding EDCs over the past three decades have focused on phthalates resulting in implementation of regulations. The thesis shows that PVC flooring in the home is a source for human uptake of phthalates, that replacement of phthalates in soft PVC products have an impact on human uptake of these chemicals, and that exposure for phthalates in early life increase the risk for airway disorders in children. This means that regulation and consumers’ product choices can lead to changes in uptake of EDCs of importance for human health. Philosophically, we all have a responsibility to protect future generations from dangerous chemicals.

Syftet med den här uppsatsen är att utföra en komparativ analys av fem läromedel i svenska 2 i gymnasieskolan. Vi besvarar en frågeställning som rör hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut i läromedlen. Vi besvarar även en fråga gällande hur kvinnliga och manliga författare framställs i läromedlen med avseende på allmänna beskrivningar av författarnas lynne, karaktär samt litterära produktion. För att besvara dessa frågeställningar använder vi oss av två teoretiska utgångspunkter, Yvonne Hirdmans genussystem samt Gisela Håkansson och Catrin Norrbys samtalsstilar. I den här uppsatsen kommer vi fram till att de läromedel vi har analyserat visar en klar majoritet av manliga författare sett till hur ofta de nämns och hur mycket utrymme de får i respektive läromedel.

Denna uppsats behandlar språket i två klassiska barnböcker. Syftet är att avgöra om Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige var så radikalt modern som den än idag ofta anses vara. Studien är en komparativ litteraturstudie som innefattar en jämförelse mellan den nämnda boken och Barnen ifrån Frostmofjället utifrån ett antal olika aspekter av språket. De undersökta dragen är utvalda från fyra närlästa kapitel i vartdera verket men resultaten baseras på verken som helhet. Resultaten visar på betydande skillnader i böckernas stavning men små skillnader i fråga om ordvariation, lexikon och grammatik. Den slutsats som kan dras av studien är att språket i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige i fråga om modernitet inte skilde sig nämnvärt från den samtida Barnen ifrån Frostmofjället.

<p>The purpose of this paper is to examine translation norms, strategies and solutions in chapter <em>XIII Westbottom and Lapland</em> in <em>The Further Adventures of Nils</em> (Lagerlöf, 1911). In the foreword to the English translation of the novel, the translator writes that some of the purely geographical matter has been eliminated in the translation, and that cuts have been made where the descriptive matter is only of local interest. This statement raised questions about the intended readerships and the purposes of the original novel and the translation, respectively. Are these the same in the two texts, or are they different? Further questions were raised regarding the initial norm of the translator. Has she aimed for domestication or foreignization in the text?</p><p>In this paper, two domains were chosen as fields of study: proper nouns and the lexical fields of water, heights and flat land. Through an analysis of coupled pairs from the chosen domains, it was concluded that the translator’s initial norm was foreignization, but that there are also many examples of domestication in the text. It was also shown that while the original novel has two clearly stated purposes, namely of being a geography book for Swedish school children as well as a novel with high literary standards, the educational purpose is not as pronounced in the translation. However, the inclusion of a <em>Table of Pronunciation</em> displayed an educational addition to the translation, which is not part of the original novel.</p><p><strong>Keywords</strong><em>:</em> translation, Lagerlöf, English, Swedish, initial norm, domestication, foreignization.</p>

<p>Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den i</p><p>så fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländska</p><p>litteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från Alsters Herrgård, Mårbacka, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Värmlands Turistråd och Länsbiblioteket</p><p>Värmland kommer studien att ge ett inifrånperspektiv av kultur- och litteraturturismen i Värmland.</p>

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den i så fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländska litteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från Alsters Herrgård, Mårbacka, Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Värmlands Turistråd och Länsbiblioteket Värmland kommer studien att ge ett inifrånperspektiv av kultur- och litteraturturismen i Värmland.

Diss. Stockholm : Kungliga tekniska högskolan, 2007.