Studiens övergripande syfte är att lyfta fram och uppmärksamma en viktig del av SFI-undervisningen – samsynen kring grammatikens betydelse i undervisningen. Krashens olika teorier gällande grammatikens inlärning har delvis utgjort grunden för undersökningen. Den övergripande specifika frågeställningen som besvaras i studien är om det finns någon samsyn mellan SFI-lärare kring grammatikens betydelse i SFI-undervisningen. Studien utgår från tre viktiga aspekter inom grammatikundervisningen. Den första aspekten är SFI-lärarnas uppfattning om grammatikens status och roll i SFI-undervisningen. Den andra aspekten är SFI-lärarnas upplevelse, att utifrån uppfattningen om grammatikens betydelse i SFI-undervisningen, lära ut så eleven har möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav i respektive kurs. Den tredje aspekten är SFI-lärarnas omfattning av grammatik i SFI-undervisningen utifrån påverkan av Skolverkets formulering i kursplanen gällande grammatiska strukturer. Semistrukturerade djupintervjuer används som metod och genomförs med totalt fyra kvinnliga och två manliga SFI-lärare inom Vuxenutbildningen, på tre olika arbetsplatser i tre olika kommuner. Av respondenterna har alla lärarexamen med minst 30 högskolepoäng i ämnet svenska som andraspråk och är i åldrarna 42 till 56 år samt undervisar i SFI-kurs C respektive D. Resultatet visar att det finns en samsyn. SFI-lärarnas uppfattning är att grammatikens status och roll i undervisningen anses vara hög och viktig. Lärarnas förhållning till samsynen varierar i SFI-undervisningen utifrån förmågan att hantera det som privatperson eller i sin yrkesroll. SFI-lärarna upplever att den egna uppfattningen om grammatikens betydelse i undervisningen påverkar hur de lär ut grammatik och indirekt i vilken grad eleven har möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav i respektive kurs. Det finnas en viss delad uppfattning utifrån olika påverkansfaktorer som exempelvis förutsättning och vilja hos eleven. SFI-lärarna är eniga om att Skolverkets formulering i kursplanen för SFI gällande grammatiska strukturer i mycket låg grad påverkar deras omfattning av grammatik i SFIundervisningen. En anledning är att grammatiken inte kan vara fristående från övriga språkliga delar i undervisningen. Relaterat till de teoretiska utgångspunkterna är slutsatsen att lärarna har en samsyn utifrån status och roll, möjlighet att nå höga grammatiska kunskapskrav och att omfattningen av grammatik i SFI-undervisningen inte påverkas av formuleringen i gällande styrdokument.

Syftet med arbetet har varit att undersöka texterna inom SFI, svenska för invandrare; varför de väljs och hur lärarna väljer att arbeta med dem. För att få svar på våra frågor observerade vi undervisning hos fyra lärare på två olika skolor. De texter som lärarna använde sig av under dessa observationer fungerade sedan som underlag för de kvalitativa intervjuer med lärarna som vi genomförde.I vårt resultat har det framkommit att de intervjuade lärarna använder texter med tre olika ursprung: läroböcker, lärares eget skapande samt sådana som är skapade utanför skolans värld. Det var de sistnämnda som i vår undersökning gav läsarna den bästa möjligheten till en mer fördjupad diskussion runt innehållet och gav möjlighet till kritiskt läsande.Valet av texterna, som görs medvetet eller omedvetet, kan kopplas till lärarnas inställning om textens språk respektive innehåll, val av metod och tillgång till planeringstid. Annat som framkommit är att lärarnas möjligheter till pedagogiska diskussioner påverkar såväl val som arbetssätt. Arbetssätten vi sett skiljer sig främst utifrån två aspekter; lärarnas syn på kommunikationens roll i språkundervisningen samt om de väljer att fokusera på texternas språk eller innehåll. Ytterligare en faktor vi fann intressant var hur olika lärarnas syn på språklexikonet var.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur några verksamma sfi-lärare och elever ser på språkutvecklingens svårigheter och möjligheter inom sfi. Därtill att undersöka åtta stycken sfi-elevers egna utsagor om sina erfarenheter kring svårigheterna inom sfi. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur fem verksamma sfi-lärare och åtta sfi-elever på tre olika skolor diskuterar kring dessa faktorer, samt vad de får för konsekvenser i det dagliga arbetet gällande exempelvis didaktiska metoder. Mitt resultat påvisar att både lärarna och eleverna har teorier om att vilka faktorer som påverkar elevernas språkutveckling och att det förekommer skillnader gällande hur effektivt de olika eleverna har förutsättningar utvecklas. Analysen pekar på att lärarna har svårt att implementera styrdokumenten i det praktiska arbetet och även har svårigheter med att finna en avvägning mellan att förbereda eleverna för informella situationer samtidigt som de ska prestera bra på de nationella slutproven.

Karriär är för många ett begrepp som enbart syftar på utbildning och arbete, men begreppet karriär kan också ses som en dynamisk och ständigt pågående process som inkluderar livets olika delar, en individs olika roller och sambandet mellan dessa. Att komma som nyanländ till ett land och med sin individuella bakgrund integreras in i samhället är en process som kan innebära både begränsningar, och möjligheter för individen. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal SFI-elever resonerar kring sin handlingshorisont, vilka möjligheter och begränsningar de ser i relation till sina karriärval och hur de resonerar kring mål. I arbetet besvaras frågeställningarna: Hur resonerar SFI-elever kring sina karriärmål? och Hur resonerar SFI- elever kring sin handlingshorisont? Genom en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med sex SFI-elever med olika bakgrunder, har empirin till studien samlats in. Det teoretiska ramverk som valts för att analysera empirin är karriärteorin Careership av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes med tonvikt på begreppen habitus, handlingshorisont, fält, kapital, rutiner och brytpunkter. Studiens resultat visar att gemensamma drag i respondenternas resonemang är att kunskaper om språket är av stor vikt vid integration i ett nytt land vad gäller både sociala och professionella sammanhang. Att det upplevs som svårt och tufft att skapa det liv man vill i Sverige och att samhälleliga strukturer upplevs som både begränsande och möjliggörande, beroende på kontexten. De påverkansfaktorer som framkommer hos respondenterna kring skapandet av sin karriär är samhällets lagar och regler, vikten av kunskap och utbildning samt sociala nätverk.

Föreliggande studie undersöker sfi-lärares syn på användning av skönlitteratur som pedagogiskt verktyg i undervisningen av vuxna invandrare. Studien ämnar besvara tre frågeställningar, som dels berör vilka skäl lärarna ger för sin användning av skönlitteratur som en del av sin undervisningspraktik, dels vilka skönlitterära texter de väljer och varför. Studien tar avstamp i sociokulturell teori samt vetenskapliga teorier kring litteracitet och språklärarkognition. Den valda datainsamlingsmetoden har varit semistrukturerade intervjuer med sex sfi-lärare i en svensk storstadskommun, där samtliga har besvarat frågor rörande sin undervisningspraktik som kopplat till skönlitterärt läsande. Svaren har sedan analyserats tematiskt och organiserats efter fyra övergripande kategorier: didaktiska resonemang, affektiva resonemang,organisatoriska resonemang och urvalsrelaterade resonemang. Resultaten indikerar att informantern använder skönlitteratur av språkpedagogiska skäl, med en huvudsaklig strävan att utveckla elevernas litteracitetsförmågor. Utöver det finns det även affektiva dimensioner som spelar in – att skönlitteraturen kan inspirera eller ingjuta självförtroende – samt att det kan vara gynnsamt att arbeta med texterna rent organisatoriskt. Avslutningsvis styrs informanternas textval av flera olika faktorer, men de mest avgörande är elevernas språkliga nivå, upplevd nivå på texten i sig samt tillgänglighet.

SammanfattningBakgrunden till föreliggande examensarbete utgörs av att svenska för invandrare, sfi, under lång tid utsatts för kritik, i många fall svepande sådan. Inte mycket uppmärksamhet har dock ägnats åt de läromedel som används på sfi. Syftet med denna uppsats är att i någon mån råda bot på detta genom att analysera två läromedel för sfi:s nivå B och C: Svenska och mycket mer (SOMM), kapitel 1-15 (Wikner och Wikner, 2003), respektive Svenska till max, Nybörjarbok och Textbok 1(McShane, 2007). Analysen görs utifrån att läromedel bör återspegla målen i Lpf 94 (Skolverket, 1994) samt kursplanerna för sfi från 2007 respektive 2009 (Skolverket 2007 och 2009). Frågeställningen behandlar i vilken mån läromedlen SOMM respektive Svenska till max kan understödja att sfi:s kursdeltagare utvecklar de förmågor som krävs för att uppnå målen för sfi. Detta kan i sin tur kopplas till Lev Vygotskijs och Michail Bachtins tankar om dialogens betydelse för inlärning, samt om scaffolding (stöttor), den nära utvecklingszonen och olika genrers betydelse. Metoden består i att systematiskt gå igenom respektive läromedel utifrån de olika kursmålen för att se i vilken mån materialen kan ge en kursdeltagare på sfi möjligheter att utveckla de förmågor som krävs för att nå målen för sfi, samt i vilken mån respektive läromedel kan kopplas till Vygotskijs och Bachtins idéer. Resultatet visar att Svenska till max i hög grad kan ge sina användare goda möjligheter att uppnå målen för sfi, medan så inte är fallet när det gäller SOMM. Svenska till max verkar författad med kursplan och Vygotskij och Bachtin för ögonen. SOMM däremot verkar ha tillkommit för att vara användbar i den verklighet som ofta råder för undervisningen på sfi, med kontinuerlig intagning av elever utan möjligheter att hålla ihop en grupp under en längre tid. För att Svenska till max ska kunna användas optimalt krävs nämligen att en grupp kursdeltagare arbetar tillsammans under lärares ledning. Hur läromedel används i undervisningen ligger emellertid utanför det här arbetets analys, utan den frågan är något för framtida forskning.

Syftet med denna studie är att göra en jämförelse av svenska för invandrare (sfi) i tvåkommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandeserfarenheter, behov och berättelser om önskemål av studie- ochyrkesvägledning. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med femrespondenter. Respondenterna är två sfi-studerande med utländsk bakgrund somstuderar på vuxenutbildningen, två rektorer och en studie- och yrkesvägledare. Deteorier som i första hand har används finns inom sociologiska forskningsfält somförklarar varför människor handlar på en viss sätt och hur behoven styr individensbeteende. Andra teoretiska perspektiv som används berör arbetets mening för individensamt karriärteorier som förklarar varför människor hamnar i olika valsituationer ochvad är det som påverkar det. Resultaten visar att respondenterna har olika erfarenheterav studie- och yrkesvägledning. Dessutom har respondenterna uttryckt sitt behov och sinönskan av att få kontinuerlig studie- och yrkesvägledning av en studie- ochyrkesvägledare. Resultaten visar även tydliga olikheter vad det gäller den ekonomiskaresurser och prioriteringar mellan kommunerna, det finns till och med likheter gällandeuppfattningen om betydelse utav studie- och yrkesvägledning på sfi förstudiemotivation.

Studien fokuserar på nyanlända kvinnor och hur de ser på sina möjligheter till arbete och vidare studier i Sverige. I dagsläget har nyanlända kvinnor i Sverige en längre väg ut i arbetslivet och till vidare studier än nyanlända män, samtidigt som nyanlända som grupp har större svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är inrikes födda. Syftet med studien är att undersöka hur nyanlända kvinnor ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige. Utifrån syftet har vi valt att formulera följande frågeställningar: •Vilken roll spelar de nyanlända kvinnornas bakgrund i relation till hur de ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige? •Kan mönster utskiljas mellan de nyanlända kvinnornas upplevda självförmåga, deras bakgrund och hur de ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige? •Hur upplever de nyanlända kvinnorna sina karriärutvecklingsmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden utifrån etableringsprocessen på SFI?Val av teoretisk förankring i studien är begrepp från sociologen Pierre Bourdieu vilka innefattar habitus och kapital. Studien bygger även på teoretiska begrepp från Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes (1997) teori The Careership Theory och Robert W. Lent, Steven D. Brown och Gail Hacketts (2002) teori Social Cognitive Career Theory. Studien har en kvalitativ ansats där djupgående intervjuer har genomförts med åtta nyanlända kvinnor som läser svenska för invandrare (SFI). Studiens huvudresultat visar att de nyanlända kvinnorna som läser på SFI ser liknande och i vissa fall större karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige jämfört med i deras hemländer. De menar även att för att de ska kunna skaffa ett arbete och eller vidare studier behöver de lära sig det svenska språket och att det är det största hindret. Ett mönster har kunnat urskiljas mellan de nyanlända kvinnornas bakgrund, tidigare erfarenheter och deras upplevda självförmåga, samt att kvinnorna med kort eller ingen arbetslivserfarenhet och studiebakgrund hade läst längre tid på SFI än kvinnorna med högre utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Nyckelord: Högre utbildningsbakgrund, Karriärutveckling, Migration, Nyanlända kvinnor, SFI.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka nyanlända SFI-elevers karriärdrömmar i Sverige, vilka de är och hur de uppnås i Sverige. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter och begräsningar det finns för att uppnå dessa. Frågor som ställs är vilka uppfattningar om karriärdrömmar de nyanlända SFI-eleverna har i Sverige, samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för att uppnå dessa i Sverige. För att undersöka detta har vi använts oss av den narrativa livsberättelsemetoden, och utfört intervjuer med sex nyanlända SFI-elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Carrership, och Abdelmalek Sayad’s teori om att ”varje invandrare är en utvandrare”. Uppsatsens huvudresultat visar att det finns kontraster och skillnader mellan respektive hemland och Sverige när det gäller synen på betydelsen av utbildning för att kunna arbeta med något. Ett annat resultat visar att en kunskap i svenska språket är av betydelse för att kunna bli delaktig i det svenska samhället, samt för att skaffa sig ett arbete. Ett sista resultat visar att hemlandets drömmar om utbildning och arbete lever kvar, hos de nyanlända SFI-eleverna, även i Sverige.

Under min verksamhetsförlagda tid på lärarutbildningen vid Malmö högskola har jag arbetat med vuxna andraspråkselever. Jag har i mötet med lärare och rektorer upplevt en önskan om att öka motivationen hos deltagarna för att studietiden inte ska bli så lång och för att fler personer ska få möjlighet till utbildning. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka om och hur TV skulle kunna fungera som motivationshöjande faktor i vuxnas lärprocess av ett andraspråk, för att på sikt bidra till en ökad genomströmning inom SFI-utbildningen.Jag började tidigt i mina möten med elevgrupperna att diskutera deras egen syn på sin språkutveckling och vad som stimulerar den. Vid upprepade tillfällen fick jag reda på att de näst efter skolan ser TV:n som den viktigaste källan till att lära sig det svenska språket.I detta arbete har jag undersökt deltagarnas TV-vanor och ställt frågan om dessa vanor på något sätt motiverar den studerande att lära sig det svenska språket.Jag har kommit fram till att det finns en motivationsfaktor i det förhållande som undersökningsgruppen har till svenska TV-program. Denna motivation går att utnyttja i skolan för att bland annat bidra till en gemensam kontext att utgå ifrån och som stimuli till fortsatt språkligt arbete. Arbetet väcker också en del nya frågor som bland annat gäller hur väl det går att tillämpa aktuell motivationsteori på den aktuella undersökningsgruppen.