This study aims at using discourse analysis to analyze SFI students attitudes to religion and religiosity in an SFI-context. The questions are: How is the discourse constructed and maintained by religion and religiosity of SFI students in an SFI context? How do SFI participants experience that their religion has affected their time at SFI? Using a case study approach, interviews were conducted with a group of SFI students. The results show that the religious discourse in SFI is influenced by the SFI-context and affected based on the current education discourse that exists there. Furthermore, the discourse is designed and maintained by the participants private religious beliefs and the religion of the majority of the group, One canhere speak of a strong social unit forming a plausibility structure The power structure that emerges is that the majority has the power to define the significance of religion and place within the SFI context.  In the SFI-context the participants view is that religion is something private that should not be expressed in the school environment. They express that they do not want to talk about religion among a collection of people from other cultures since one would not want to risk creating conflict.

Titel:  Redovisning i biståndsorganisationer - De kommersiella redovisningsnormernas påverkan på biståndsorganisationerna och deras intressenter. Ämne:  Företagsekonomi/Redovisning Nivå:  Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:  Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se och Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum:  2010-06-04 Handledare:  Leif Carlsson Problemformulering:  Vilka konsekvenser kan uppkomma för biståndsorganisationer och deras intressenter då de indirekt och direkt måste redovisa enligt kommersiella redovisningsnormer? Vilket behov finns det av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar? Syfte:  Uppsatsen syftar till att beskriva hur dagens redovisningsnormer för ideella föreningar påverkar biståndsorganisationernas redovisning och vilka konsekvenser detta kan få för biståndsorganisationerna och deras intressenter. Syftet är även att se om det finns ett behov av förändrade redovisningsregler för ideella föreningar. Metod:  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med Plan Sverige, FRII, SFI, Sida, Radiohjälpen och Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Slutsats:  Missförstånd kan uppkomma mellan biståndsorganisationen och dess intressenter på grund av att intressenterna kan ha en tendens att mäta föreningens effektivitet med kommersiella mått. Det framgår även att utveckling av redovisningsreglerna för ideella föreningar bör ske branschvis. Nyckelord:  Ideella föreningar, biståndsorganisation, redovisning, konsekvens, ÅRL, BFL, FRII, SFI, begränsningar, kommersiella redovisningsnormer, lagstiftning

The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of Södertälje and Malmö matches up with national inquiry into the subject. The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students? How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student? The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants. This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis. The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly.

I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet. Uppsatsens syfte är att belysa och förmedla vilka hinder men också chanser ett antal invandrarkvinnor möter på väg till arbete men även på sin arbetsplats, utifrån det faktumet att de är invandrarkvinnor. Genom semistrukturerade intervjuer har jag fått ta del av deras upplevelser från arbetslivet. Mina informanter anser att språket ses som den faktorn som har mest betydelse för invandrarkvinnans möjligheter att komma in i arbetslivet. Informanterna tycker dock att arbetsgivare överdriver språkets betydelse när en invandrarkvinna inte får jobb. Även andra faktorer inverkar på hennes jobbmöjligheter och på hennes situation i arbetslivet. Gruppen invandrarkvinnor är heterogen och det är fel att de ses som en homogen grupp. De har olika bakgrunder och därmed olika förutsättningar att lyckas i det svenska arbetslivet.

<p>Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk. För att få ett bredare perspektiv på hennes inlärning och situation i skolan har jag även intervjuat hennes klasslärare och modersmålslärare</p><p>Resultatet visar att Tamara har både bra och dåliga förutsättningar för att lära sig det nya språket. Det positiva är att hon har viljan, motivationen och styrkan att lära sig läsa och skriva. Hon tar själv initiativ till sin inlärning genom att t.ex. ta hem extra läxor. Hon känner en trygghet och har förtroende för sin klasslärare. Tamara har en positiv inställning till det nya språket samt är mogen för sin ålder. Det negativa är att hon går i en skola där det inte finns några svenska barn samt att hon bor i ett segregerat område där kontakten med svenskar är minimal. Därigenom är hennes inflöde av svenska språket är begränsat. Hon tittar på svenska program och läser svenska böcker, men frågan är om det är tillräckligt. Hon upplever att hennes språkveckling förbättras när hon nyttjar den muntliga kommunikationen, något som hon är van vid från hemlandet. I skolan upplever Tamara att det är lärorikt att få återberätta en bok som hon har läst för en lärare, vilket hennes klasslärare försöker använda i sin undervisning. En annan slutsats är att undervisning har stor betydelse för Tamara med tanke på att Tamaras inflöde av det nya språket till stor del sker i klassrummet.</p>

Syftet med följande undersökning är att få ökad insikt om hur lärare i Svenska för invandrare(sfi) gör när de använder sång i språkinlärningen, vilka sånger de väljer, vilka övningar detillämpar på dem samt hur de anser att arbetssättet mottagits hos eleverna. Det är en kvalitativstudie och sju lärare har medverkat med information. Genom intervjuer och e-postkorrespondenshar empiri samlats in. Studiens samlade data analyseras med utgångspunkt i ett sociokulturelltperspektiv på lärande.Informanternas svar ger en lång lista på användbara sånger de tycker om och hur dearbetar med dem i klassrummet. De väljer sånger med texter på elevernas nivå som samtidigtövar något av de moment man i övrigt arbetar med i undervisningen. Många användersångens ljud och rytmer till uttalsträning. Sånginslagen har överlag gett mycket positiv responshos eleverna.En förhoppning med studien är att språklärare ska inspireras till att använda sånger isamband med inlärning av svenska språket. Arbetets bilaga inrymmer av det skälet en extranoggrann redogörelse för i studien angivna sånger.

This case study is about a teachers’ classroom practices regarding listening instruction, which takes place in a classroom at sfi (Swedish for immigrants). The aim is to investigate to what extent and how the teacher forms the listening instruction in the classroom and how those practices can be understood in relation to the sfi curriculum. Observational data and interviews have been analyzed as well as the curriculum for sfi. The analysis has been based on a cognitive model for second language listening and the sociocultural concept of scaffolding. Different categories derived from these theories have been used to find the focus areas of the teaching as well as how the practices take form. The curriculum is analyzed through the theory of educational paradigms developed by Ball (1990). The results show that the teacher focuses primarily on vocabulary knowledge and building necessary prior knowledge for listening tasks, and that she uses some instruction in metacognitive strategies and different ways of scaffolding in the manner she is teaching. The curriculum is found to be skills orientated and acts, for this study, as a means of understanding the construct of second language listening that this teacher creates in the classroom.

No description available.

Syftet med föreliggande uppsats är att analysera några texter skrivna av vuxna inlärare på kurs D på SFI och betygsatta med E respektive A utifrån processbarhetsteorin och beskriva på vilken nivå enligt teorin dessa inlärare befinner sig på samt jämföra målgrupperna vad gäller morfologin och syntaxen. Jag har analyserat 20 elevtexter, 10 betygsatta med E och 10 med A och sammanställt resultaten i fyra tabeller uppdelade i två – morfologi och syntax. Utifrån dessa tabeller har jag dragit olika slutsatser rörande elevernas grammatiska kompetens på varje nivå samt i ett jämförande perspektiv E- och A-texter. En av slutsatserna är att E- och A-texterna inte skiljer sig nämnvärt vad gäller grammatiken, men de gör det på syntaktisk nivå.

I denna uppsats har jag undersökt SFI-lärares inställning till hur man bör beröra ämnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lärares svar i 22 enkäter och tre intervjuer. Jag har också gjort en analys av läromedel där jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur väl litteraturen och lärarnas inställning stämmer överens med de formuleringar som står i läroplaner och kursplaner om tolerans och bekämpning av tendenser till trakasserier, att sätta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare. I litteraturen hittas hundratals exempel på representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs ämnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkäter och intervjuer framgår att de flesta av lärarna som ingår i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet. Vissa hänvisar till att man bör redovisa för den svenska synen på homosexualitet och förklara svenska lagar och normer. Andra hänvisar till att man måste sprida tolerans, acceptans och värna om mänskliga rättigheter. De allra flesta har i sina resonemang de heterosexuella eleverna i fokus; de som antingen ska respekteras för sina åsikter, lära sig att respektera homosexuella eller lära sig om svenska lagar som rör homosexualitet. Endast ett litet fåtal lärare berör i sina svar tanken på de homosexuella eleverna, och i endast en enkät och en intervju tar informanterna spontant upp aspekten att elever kan vara homosexuella utan att det på något vis märks. Många lärare uppger att de tar upp homosexualitet när de diskuterar områden som familj och diskriminering, vilket visar på en ambition att förmedla homosexualitet som en naturlig och integrerad del av samhället. I queer- och homosexualitetsforskningen påvisas ofta hur heterosexualiteten som exkluderande norm leder till sämre mående hos de människor som avviker från normen. Heteronormativitet leder till en blindhet inför möjligheten att vem som helst i vår närhet kan vara bi- eller homosexuell, och en brist på medvetenhet om hur man själv reproducerar denna exkluderande norm i sitt dagliga liv. I analysen av enkäter och intervjuer framkommer att många lärare har en ambition att sprida en tolerant och accepterande syn på homosexualitet. Åsikterna om hur och varför detta bör göras skiljer sig dock åt, och förståelsen för de homosexuella elevernas situation lyser ofta med sin frånvaro. I analysen kan vi se hur acceptans av homosexualitet ofta beskrivs som ”svenska värderingar” vilket skapar gränser mellan ”de intoleranta invandrarna” och ”de toleranta svenskarna” och försvårar en nyansering av kulturer. Samtidigt finns en tendens att tala om homosexuella som om de varken vore en del av ”den svenska, toleranta kulturen” eller ”de utländska, ofta intoleranta kulturerna”, utan en helt egen, främmande kategori som vi andra kan vara toleranta eller intoleranta inför. Lösningarna på dessa dilemman skulle kunna vara en uppluckring av kategorier, kombinerat med en djupare förståelse för homosexuellas situation och heteronormativitetens innebörd.