Detta är en studie där vi undersökt vilken syn yrkesverksamma inom socialt arbete har på ”den prostituerade”. Syftet har även varit att analysera vilken påverkan deras konstruktion av ”den prostituerade” har på det sociala arbetet. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat sju personer från fem olika verksamheter, bl.a. socialtjänsten. Därefter har vi analyserat vår datainsamling inspirerat av systematisk textkondensering, vilket ledde till ett resultat som vi sedan analyserat med hjälp av socialkonstruktionism samt begreppen kategorisering, stereotypisering och skam. Vårt resultat visar att det finns en begränsad kunskap hos socialarbetare om ämnet. Konstruktionen av ”den prostituerade” påverkas av att ämnet är skambelagt i samhället vilket får konsekvenser för det sociala arbetet då prostitution anses för känsligt och skamfyllt för att lyftas upp i mötet med klienter. Det sociala arbetet inom området inriktas främst mot tjejer vilket visar på att kvinnan konstrueras som den mest synliga och utsatta aktören inom prostitution. / In this study we have examined the views and thoughts about “the prostitute” among social workers. The aim has also been to analyze the impact of their social construction of “the prostitute” on social work. To examine this, we have made a qualitative interview study in which we have interviewed seven people from five different organizations, for example social services. Our analysis of the data is inspired by systematic text condensation, leading to a result which we then analyzed with the help of social constructionism and the concepts of categorization, stereotyping and shame. Our results show that the social workers have limited knowledge about this topic. The construction of “the prostitute” is affected by the shame in society that is connected to the topic. This leads to consequences in the social work. The social workers don’t speak or ask their clients about prostitution in the meetings, as the topic is considered to be too sensitive and shameful. The social work in this field is mainly focused on girls which indicates that women are constructed as the most exposed participants in prostitution.

ABSTRACT Aim: The purpose of this study is to produce knowledge regarding the effects of media consumption and exposure on language learning skills. Method: The study assumes the form of a pedagogical language experiment which encompasses language learning skills through consumption and exposure of entertainment media. Furthermore, the study preforms a quantitative examination of the hypothesis stating that those Swedish high school students that have watched one season or more of the Norwegian entertainment program Skam, would preform better on the studies language test, than those who had not watched Skam. The method of data gathering is based on a questionnaire form including a language test, which was handed out to different high schools Sweden. The gathered data will be presented and analyzed through the statistical data program PSPP, where the results are presented through a descriptive design. This study has a certain positivistic character since it performs a test of an assumed hypothesis. Result: The majority of the Swedish students that had never watched Skam, preforms poorly on the study’s language test. The majority of the students that have watched Skam for one season or more, preforms either average or good on the language test. As a result, this study indicates that considerable exposure of the entertainment series Skam, can increase the Norwegian language skills of Swedish high school students. Conclusion: This study indicates that exposure of Skam is the variable with the most considerable impact on the respondent’s Norwegian language skills. Other variables like sociocultural status and visits to Norway is shown to have less significant impact on the pupil’s performance on the language test.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppens ursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det här examensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukar göra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem som människor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för den drabbade. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. <strong>Metod: </strong>Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklar analyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. <strong>Resultat:</strong> Att inte bli förstådd och att ha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthet och känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen av fysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. <strong>Slutsats: </strong>När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över en viktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan känna sig och detta sätter spår i deras vardag.</p>

Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmänsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skam identifieras i terapirummet och vilka vägar som kan tänkas finnas till skamlindring/skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och två i sekulär. Två av frågorna i intervjuguiden har berört skam och skuld. Arbetet har den kvalitativa intervjun som metod och intervjun har analyserats med hermeneutisk ansats. Resultatet visar på att skammen är svår att definiera i terapirummet då den är starkt känslomässigt negativ och döljs ofta genom olika strategier. Vägarna till skambefrielse inkluderar förståelse och acceptans. Några av slutsatserna som studien pekar på är vikten av att terapeuter är väl införstådda med vad skam innebär i deras egna liv för att kunna möta konfidenter med skamproblematik och att upplevelsen av att bli förstådd är en viktig del för att kunna anträda vägen mot skamlindring/skambefrielse. Vikten av att kyrkan kan välja att bidra med goda miljöer för att hantera skam både individuellt och kollektivt diskuteras i studien. / The shame concept has become increasingly important in our human interaction. The purpose of this essay is to examine how shame is identified in the therapy room and what ways that can be used to achieve shame relief/shame liberation. Five interviews with five different therapists have been made. Three of the therapists work in an ecclesial context and two in a secular setting. Two of the questions in the interview guide, evolves around the subjects shame and guilt. The qualitative method is applied to the interviews and they have been analyzed with a hermeneutic approach. The result of the essay indicates that shame is difficult to define in the therapy room since it is a strongly negative emotion and often hidden by different human strategies. The ways to shame liberation includes understanding and acceptance. Some of the conclusions in the essay argument the importance of the therapist’s awareness of what shame means in their own lives in order to encounter patients having problems with shame and that being understood is of high importance in the attempt towards shame relief/shame liberation. The significance of the church choosing to contribute good atmospheres for managing shame both individually and collectively is also discussed in the essay.

Bakgrund: Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppens ursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det här examensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukar göra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem som människor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för den drabbade. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. Metod: Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklar analyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. Resultat: Att inte bli förstådd och att ha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthet och känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen av fysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. Slutsats: När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över en viktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan känna sig och detta sätter spår i deras vardag.

Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet. När föräldraförmågan brister är det viktigt att omgivningen uppmärksammar barn och deras problematik med förebyggande arbete.Resultatet visade att barnen till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar hade många gemensamma problem och fick svårigheter i sin utveckling på grund av föräldrarnas oförmåga. Barnen upplevde både skuld och skam över sin situation och både föräldrarna och omgivningen kränkte barnen både fysiskt och psykiskt på grund av föräldrarnas funktionshinder. Barnen fick därför hitta på strategier i sina försök att lindra sin utsatthet. Detta medförde att de fick en negativ självbild och självkänsla och ökade även barnens utsatthet i samhället.Vår slutsats blir därför att samhället måste uppmärksamma barn till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar i högre omfattning. Kunskapen måste ökas om barnens problematik och tidiga insatser bör ske för att barnen ska få möjlighet att utvecklas och få ett fullgott liv.

Forskning har visat att behandlares förståelse för affekter är viktigt i arbete med patienter med psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att undersöka behandlares berättelser om hur de uppmärksammade, påverkades av och kunde använda sig av sina egna och patienternas affekter i arbetet med gruppbehandlingsmetoden Affektskola. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlare som arbetade med metoden. Intervjuerna analyserades med tematisk analys utifrån en abduktiv ansats. Analysen resulterade i tre huvudteman, Behandlare med känsla för affekter, Affektsmitta i arbetet och Utmanande affekter, med åtföljande underteman. Resultaten visade att det för behandlarna upplevdes viktigt att vara medveten om och öppet uttrycka sina egna affekter för att kunna visa för patienterna hur affekter kan uttryckas. De beskrev att de smittades av patienternas affekter och därigenom kunde hjälpa dem att urskilja olika affekter. Behandlarna beskrev svårigheter med att skilja mellan sina egna och patienternas affekter, samt att arbeta med affekterna skam och glädje. Sammantaget tydde resultaten på att behandlarna hade hög affektmedvetenhet samt förmåga att arbeta med sina egna och patienternas affekter. / Research has shown that therapists’ understanding of affects is important when working with patients who suffer from mental illness. This study examined how therapists attended to, was affected by and used their own and their patients affects when working with the group treatment Affect school. Semi-structured interviews were conducted with six therapists who all worked with this treatment. The interviews were analysed using thematic analysis with an abductive approach. The analysis resulted in three themes, Therapists with knowledge of affects, Working with emotional contagion and Challenging affects, containing sub-themes. The results showed that the therapists thought it was important to be aware of and openly express their own affects to be able to show patients how affects can be expressed. They reported that they were affected by emotional contagion, which could be used to help patients distinguish between different affects. The therapists expressed difficulties with differentiating between their own and their patients’ affects, and working with the affects shame and joy. The results indicated altogether that the therapists had high levels of affect consciousness and an ability to work with their own and their patients’ affects.

Uppsatsen är arbetskritisk till sin ansats och undersöker hur arbete samt arbetslöshet upplevs av arbetslösa, och hur de upplever att de själva och arbete/arbetslöshet framställs i samhället. Den tar upp hur de arbetslösa gör för att bevara självständighet och självaktning samt i vilken mån de reproducerar den rådande normen kring arbete och/eller protesterar mot den. Studien är av kvalitativt slag baserad på fem intervjuer med arbetslösa. Uppsatsen har tre frågeställningar 1. Vad har arbetet för betydelse i dagens samhälle och vad är centralt? Hur upplever arbetslösa att de som grupp, och arbetslöshet framställs? Samt vad har de för syn på sina möjligheter att påverka samhället? 3. Vilka strategier använder man sig som arbetslös för att bevara självständighet och självaktning? Studien har fem övergripande delar. I inledningen ges en introduktion till uppsatsen med syfte, frågeställningar, avgränsningar och begreppsförklaringar. I teoriavsnittet definieras arbete, framväxten av den moderna synen på arbete och mekanismer bakom varför vi förhåller oss till arbete och arbetslöshet som vi gör. I data- och metodavsnittet redogörs för hur datainsamlingen gått till, genomförande av analys, samt vilka tänkbara felkällor som finns. Under rubriken Resultat och analys presenteras fynd från studien, i relation till normen om att arbete är centralt och viktig och att arbetslöshet betraktas som något negativt. De intervjuade både reproducerar denna norm och finner alternativ till den. Som individ kan man hitta lösningar som ger en ett tillfredställande liv, men man blir ofta bemött med en nedlåtande attityd. På ett strukturellt plan är arbetslösa som grupp underordnad andra grupper i samhället. I diskussionen resonerar jag kring de viktigaste resultaten. De arbetslösa ser sig varken som offer, eller villiga att ta ett arbete som upplevs meningslöst. Det är betydelsefullt för hälsan och självaktningen. Moral är viktigt och att fuska med bidrag eller arbeta svart är inte ett alternativ.

Övervägande delen av forskning kring socialtjänstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller föräldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte påträffats forskning riktad mot föräldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem.  I aktuell studie delger sex föräldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjänsten och olika vårdgivare såsom familjehem och HVB - hem. Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys på narrativ bas, visar att föräldrarna är i stora drag nöjda med det samarbete som pågår gällande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. Föräldrarna har dock därmed inte avsagt sig föräldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet beträffande sina barn. Studien tar också fäste på anknytningsteorin både ur barnet och förälderns synvinkel gällande fortsatt relation. Fokus ligger också på den förändrade föräldrarollen som informanterna önskar få hjälp att hantera. Det saknas stöd för föräldrarnas egen situation då kris samt skam- och skuldkänslor uppstår i samband med barnens placering. Denna studie, visar stora likheter med utfallet av den studie Allmänna Barnhuset ansvarat för, gällande föräldrars röster om hur det är att ha sina barn placerade i fosterhem. (Höijer, 2007)

ABSTRAKTSyftet med vårt uppsatsarbete är att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enåteranpassning till samhället kan förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter på samt vilka möjligheter tillförbättring som sker. I samhället är kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som också påverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gång kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gällande.Frågorna är många men slutresultatet är det mest intressanta. Lyckas man att återanpassasig till samhället och hur ser den vägen ut? Vi menar att man behöver en egen vilja samtett stödjande socialt nätverk för att bli återanpassad till samhället. Vi har utgått från enkvalitativ metod i samband med intervjuerna, där vi har utfört intervjuer med åtta styckenf.d. kriminella verksamma på organisationen KRIS. KRIS har en betydande roll för derasframsteg mot en etablering i samhället och leder dem i rätt riktning genom sina olikametoder. Vårt resultat analyseras utifrån teorier av Vanessa May, Thomas Scheff, RandallCollins samt Howard Becker. Vår analys visar att informanterna i tidig barndom har käntsig som avvikare där de inte kunde hitta sin plats för att passa in vilket i sin turresulterade i kriminalitet. Vidare anser dem att samhället överlag har fördomar mot f.d.kriminella vilket försvårar deras återanpassning.