<p>I denna kvalitativa studie var syftet att se vad det är som avgör att en anhörig eller medberoende till alkoholism söker hjälp och hur stor del skuld och skam har för att de anhöriga inte söker hjälp eller har sökt hjälp tidigare. Metoden i studien utgick från att vara kvalitativ där tre halvstrukturerade intervjuer utfördes på tre olika personer varav två var kvinnor och en var man. För att få klarhet i intervjupersonernas situation om varför de hade sökt hjälp eller inte, analyserades intervjuerna utifrån tidigare forskning kring att vara medberoende, skuld och skam samt att studien belyste även hur systemteorin går att applicera på intervjuper-sonerna och dess relation kring den anhöriga alkoholisten. Utifrån intervjuerna och analysen framkom att intervjupersonerna inte själva till en början söker hjälp för att de har en nära anhörig som är alkoholist. Den hjälp de till en början har fått blir de snarare erbjudna. Ofta vill de hjälpa sin anhöriga alkoholist i sin behandling och inte sig själva. Den tredje intervjupersonen har inte haft någon professionell hjälp eller stöd men menar att han skulle ta emot hjälp om det erbjöds honom. Vidare framkommer det genom studien att skuld och skam har stor inverkan på att intervjupersonerna inte själva har sökt hjälp i sitt medberoende.</p>

<p>Den här uppsatsen undersöker utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet är att försöka förstå hur denna kan hjälpa individer att komma bort från kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni få ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fått fram visade att KRIS fungerar på så sätt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att våga lämna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ”stolt ledare” inom KRIS tycks dock ibland hindra individen från att ta steget mot en ny osäker identitet ute i samhället. Vi vill se identitetsprocessen i relation till KRIS som bestående av tre väsentliga steg individen måste gå igenom: vägen in i organisationen, delaktighet via medlemskap (och eventuellt ledarskap), och vägen ut från organisationen (få ett ”riktigt” arbete mm.)</p>

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka de relationer som uppstår på anstalten X. Relationer i allmänhet är något synnerligen centralt i det sociala samspelet, d.v.s. vi är alla individer i behov av att skapa relationer. Fängelset är därför den miljö där vi kommer att fokusera på relationerna som finns inom den miljön. När vi intervjuade våra respondenter på anstalten X så stötte vi på termer som vi kommer att förklara för en förståelse av vilken komplex värld de intagna på anstalten lever i. Dessa termer kommer att vara grundläggande för vår undersökning. Kontentan av vår uppsats, och därmed också det som kommer att lyftas fram i avsnittet "sammanfattning", är de faktiska relationer som uppstår mellan de intagna och vårdarna på anstalten X.</p><p>Vad är det för utveckling som sker inom dessa relationer och hur påverkar denna utveckling individerna, d.v.s. vilken effekt har utvecklingen av relationerna?</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka om anorektiker upplever känslor av skam under sin sjukdomstid och hur skammen i så fall uttrycks och hanteras. För att besvara syftet har jag använt mig av fallmaterial i form av självbiografiska böcker som skrivits av unga flickor med anorexia. Ur dessa böcker har jag lyft fram citat som indikerar på olika former av skam. Forskning om anorexia i relation till emotioner är relativt begränsad. Skam beskrivs som en negativ affekt som uppkommer när individen ser sig själv genom andras ögon och värderar sig själv negativt. Skammen är en betydande affekt i den sociala interaktionen som reglerar distansen mellan individer. Resultatet tyder på att skam är en vanligt förekommande känsla hos anorektiker. Anorektikern upplever skam när hon äter, när hon oroar sina föräldrar, när hon värderar sig själv negativt samt inför den egna kroppen. För att hantera skammen är undvikande, tillbakadragande och attackering av självet tydliga beteenden.</p>

<p>The purpose of this study is to examine the personnel’s perspective on how the emotions shame and guilt are present in the treatment of female addicts on an LVM institution. Three questions have been designed to meet the objective: How do they work in the treatment with guilt and shame, how important is it to work with these feelings and what significance does genders have in relation to shame, guilt and treatment? A qualitative approach and techniques have been used to obtain the result. The study's theoretical starting point consists of three themes: gender theory, labeling theory and a theoretical approach to the concepts of guilt and shame. Empirical relevance of the study consists of five semi-structured qualitative interviews with personnel on an LVM-institution for addicted women. The results suggest that shame and guilt plays an important role in the care of drug- and alcohol-using women at the institution. The two concepts are seen as key ingredients and permeate the entire treatment from the beginning to the end. Without processing these emotions, women tend to fall back into their addiction. The treatment is adapted for women; however, it is considered that the basic problem is the same for both men and women. Women tend to handle and show shame and guilt in a different way than men, which means that a customized treatment is preferable.</p>

<p>Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. Våra frågeställningar är: Vad innebär arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? Vår empiri består av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrån en narrativ metod. Vi presenterar intervjuerna i form av berättelser, eller, ”case stories” med hjälp av meningskoncentrering. Studiens resultat och analys som vi presenterar tematiskt visar på att deltagarna upplever att det fokuseras för mycket på gruppen istället för på den enskilde individen. Resultatet visar också på att betydelsen av att delta i ett projekt är väldigt individuellt och beror till stor del på vad den enskilde individen hade för syfte med att delta i projektet. Vi har kunnat urskilja tre faktorer som deltagarna upplever som betydelsefulla, struktur, social samvaro, lärande och utveckling.</p>

Syftet med studien att skapa en förståelse av vilka känslor gravida missbrukare har utifrån yrkesprofessionellas synvinkel. Vi vill även se vilken hjälp som erbjuds gravida missbrukare. Vi tar även upp olika insatser som finns för gravida missbrukare. Studien har fokus på fyra teman som är: missbruk, gravida missbrukare, emotioner samt yrkesprofessionella. Studien har en hermeneutisk ansats som vill förklara och tolka livsvärlden. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har haft semistrukturerade intervjuer med åtta informanter som jobbar med gravida missbrukare eller liknande. Resultatet visar att de yrkesprofessionella har en stor roll i gravida missbrukares liv, de mest utmärkande känslorna som yrkesprofessionella kunde identifiera var skam och skuld. De vanligaste drogerna som används av kvinnorna är cannabis, alkohol samt amfetamin. Vårt resultat verifieras av tidigare forskning då vi fick många liknande tema som tidigare diskuterats inom forskningen, men framförallt upptäckte vi något nytt, att gravida missbrukare har en positiv inställning till sin graviditet.

The purpose of this study is to examine the personnel’s perspective on how the emotions shame and guilt are present in the treatment of female addicts on an LVM institution. Three questions have been designed to meet the objective: How do they work in the treatment with guilt and shame, how important is it to work with these feelings and what significance does genders have in relation to shame, guilt and treatment? A qualitative approach and techniques have been used to obtain the result. The study's theoretical starting point consists of three themes: gender theory, labeling theory and a theoretical approach to the concepts of guilt and shame. Empirical relevance of the study consists of five semi-structured qualitative interviews with personnel on an LVM-institution for addicted women. The results suggest that shame and guilt plays an important role in the care of drug- and alcohol-using women at the institution. The two concepts are seen as key ingredients and permeate the entire treatment from the beginning to the end. Without processing these emotions, women tend to fall back into their addiction. The treatment is adapted for women; however, it is considered that the basic problem is the same for both men and women. Women tend to handle and show shame and guilt in a different way than men, which means that a customized treatment is preferable.

Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. Våra frågeställningar är: Vad innebär arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? Vår empiri består av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrån en narrativ metod. Vi presenterar intervjuerna i form av berättelser, eller, ”case stories” med hjälp av meningskoncentrering. Studiens resultat och analys som vi presenterar tematiskt visar på att deltagarna upplever att det fokuseras för mycket på gruppen istället för på den enskilde individen. Resultatet visar också på att betydelsen av att delta i ett projekt är väldigt individuellt och beror till stor del på vad den enskilde individen hade för syfte med att delta i projektet. Vi har kunnat urskilja tre faktorer som deltagarna upplever som betydelsefulla, struktur, social samvaro, lärande och utveckling.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om anorektiker upplever känslor av skam under sin sjukdomstid och hur skammen i så fall uttrycks och hanteras. För att besvara syftet har jag använt mig av fallmaterial i form av självbiografiska böcker som skrivits av unga flickor med anorexia. Ur dessa böcker har jag lyft fram citat som indikerar på olika former av skam. Forskning om anorexia i relation till emotioner är relativt begränsad. Skam beskrivs som en negativ affekt som uppkommer när individen ser sig själv genom andras ögon och värderar sig själv negativt. Skammen är en betydande affekt i den sociala interaktionen som reglerar distansen mellan individer. Resultatet tyder på att skam är en vanligt förekommande känsla hos anorektiker. Anorektikern upplever skam när hon äter, när hon oroar sina föräldrar, när hon värderar sig själv negativt samt inför den egna kroppen. För att hantera skammen är undvikande, tillbakadragande och attackering av självet tydliga beteenden.