<p>Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.</p><p>Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande. En kännedom om fenomenens inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" ökar psykiatrisjuksköterskans möjligheter att i sin stödjande och rådgivande roll vara den betydelsefulla person som i vårdrelationen kan minska patientens lidande samt stödja patienten till att bevara sin självkänsla.</p>

Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebär dubbla karriärer med krav inom både skola och idrott. Skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till psykisk ohälsa. Syftet med denna tvärsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur väl skambenägenhet och rädsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohälsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever på ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förväntningarna korrelerade skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa positivt. Resultaten tyder på att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohälsa ökade med ökad skambenägenhet och ökad rädsla för att misslyckas. Rädsla för att misslyckas predicerar signifikant psykisk ohälsa. Fler studier behövs för att tydliggöra hur sambandet mellan skambenägenhet, rädsla för att misslyckas och psykisk ohälsa hänger ihop. / The life of elite high school students involves dual careers with demands in both the academic and sports field. Proneness to shame and fear of failure are related to performance and to mental illness. The purpose of this cross sectional study was to examine how these variables correlate and how well proneness to shame and fear of failure could predict mental illness after controlling for gender effects. The study consisted of 149 elite high school students. In line with expectations proneness to shame, fear of failure and mental illness had a positive correlation. Results indicate that mental illness of elite high school students increase as proneness to shame and fear of failure increase. Fear of failure could significantly predict mental illness. More studies in this area are necessary to clarify how proneness to shame, fear of failure and mental illness are related.

Syftet med studien var dels att undersöka närmare vem det är som kommer till LINNA mottagningen och varför, dels att belysa, bl.a. den juridiska situationen för dem som är under 15 år respektive för dem som är över 18 år. För att göra detta användes följande frågeställningar: Vilka är åldrarna på flickorna som LINNA mottagningen hjälper samt hur ser flickornas bakgrunder ut (var kommer de ifrån) och vilken problematik har de? och På vilket sätt uppfattar personalen på LINNA mottagningen att flickor under 15 och över 18 kan bemötas olika av socialtjänsten? Studien som kartlagts består av en kvantitativ del som utgörs av ärendestatistik från LINNA mottagningen. Utifrån den gjordes även tre fallstudier utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt. Designen för detta utgjordes av fallstudien och den vetenskapsfilosofiska positionen som användes var det hermeneutiska synsättet. Analyser gjordes med bakgrund av tidigare forskning såsom rent juridiska aspekter utifrån flickornas ålder, utifrån Nussbaums modell men även utifrån den svenska regeringens intentioner och avsikter att stärka denna grupp. Resultatet visade bl.a. att den största gruppen av besökare var flickor i åldrarna 17-20 år. De kom vanligtvis från Irak eller Turkiet. Anledningarna var många men misshandel och kontroll av olika former var i princip alltid förekommande. Flickornas åldrar kunde ha stor betydelse utifrån det bemötande och den hjälp som gavs av socialtjänsten. Det gällde främst för dem som var under 15 år där förtroendefrågan kunde vara avgörande och för dem som var över 18 år där ansvarsfrågan var avgörande. Samarbetet mellan socialtjänst och fristående organisationer, skolor och kuratorer skulle behöva förbättras.

A paranoid and shameful reading of Inger Christensens novel Azorno.The contagious feelings of paranoia and shame played a vital part in my first reading of the novel Azorno, written by the Danish poet Inger Christensen. In this essay, I’m letting those emotions direct the ‘understanding’ and analysis of the novel. In earlier research the focus has been to comprehend what the novel ‘really is about’, and even though it has been mentioned that the form probably is a way to make the reader a visible constructer of  the novel’s ‘meaning’ the understanding has never been created by the affects that occurs during the reading. In doing so, I mean, a new and more subversive ‘understanding’  of Azorno is possible. Azornos is a quite peculiar novel which form builds upon an ambivalence, where the reader never can distinguish true from false, fiction from reality. This ambivalence is caused through the change of narrator that takes place in each chapter. The Chapters are first shaped as letters, where four women discuss who is the one that really knows Azorno, and then as notes, that seem to come from a diary and concerns the writing of a novel. The uncertainty increases when the earlier narrator is accused by the next one of being a liar, something that happens in every letter. In the notes the first narrator is told to be the pseudonym of the next one and so it continues. Thus the reader get the feeling of not knowing who the true narrator is – or if there is one. The accusations of lying and the paranoid attitude are contagious to the reader who gets the feeling that the text and its narrators are not to be trusted. Another affect shaping the text is shame, caused by the text’s seductiveness. The reader is held in the violence of the text by constantly searching for the truth but also repeatedly being deprived the delightful taste of it. At the same time, the reader is also starting to shamefully enjoy the feeling of being fooled by the text. In the article, I will use the theory of paranoia offered by Eve Kosofsky Sedgwick. Sedgwick understands paranoia as nothing different from knowledge per se and as a feeling that, when it’s shared, can be a useful in theories aiming to understand and deconstruct power. The positive consequences of acknowledging paranoia while reading is according to Sedgwick understood as something that, if it is taken seriously,  also can be a way to move towards possibilities and reparation. By embracing the strong and negative feeling of paranoia, the reader, I argue, has the opportunity to, together with the text, construct another narrative about the seducer Azorno – which is the name of the main character of the novel– and, the perhaps five, women who might be his mistresses.  When adding the acknowledgment of shame and using the theory of shame as a emotional power of keeping ’things in it’s ”right” place’, but also a feeling that – if it is shared – can work in opposite direction, since shame seen as a important experience also can make normative ideas visible. By admitting and sharing the shame sensed during the reading of Azorno, normative ideas regarding the relationship between the reader and the text, as well as standard ideas about mistresses and seducers, becomes visible and therefore also brought to a possible change. Thus, in the ending of the novel a new affect – more exultant – is achieved in the relationship between the reader and Azorno.

Abstract We are interested in group meetings of the self-help group Alcoholic Anonymous and the emotional energy created therein. We examine which impact self-help group AA has on its group participants regarding: group meetings, dealing with alcoholism and identity. Group membership has great value for individuals; it provides social identity and possibility to self-value. Previous research shows that group members of self-help groups who have been sober for a period of time experience higher self-esteem and less anxiety compared to non-members. Our thesis is based on a hermeneutic approach. The focus in this approach lies in the way people think, feel and experience a specific phenomenon. We have three different topics; group meetings, alcoholism and identity. Based on the results and analysis, we can conclude that our informants have been increased well-being and better quality of life since they started going to AA. The results show a clear pattern of group meetings have helped the informants to handle and process emotions like shame by sharing with them and listen to others' experiences. The deference emotion system is a way to avoid feelings such as shame through conformance in various situations, which makes you behave in conformity to refrain rejection. The high emotional energy of the interviewees were in coming to AA meetings is what helps them to become sober. Shame as the stigma previously led to disappear when the emotional energy increases as informants are becoming more receptive to advice on how to deal with the stigma. The processing of the stigma helps to become aware of their social identity as an alcoholic. The high level of emotional energy increases the self-esteem which makes it easier for individuals to fit into their community while being able to be themselves. This is the result of a successful interaction ritual chain. / Abstrakt Vi intresserar oss för självhjälpsgruppen Anonyma Alkoholisters (AA) gruppmöten och den emotionella energi som skapas däri. Vi undersöker vilken inverkan självhjälpsgruppen AA har på sina gruppdeltagare rörande: gruppmöten, hantering av alkoholism och identitet. Gruppmedlemskap är värdefullt för individer, det ger social identitet och möjlighet till att utvärdera sig själv. Tidigare forskning visar att medlemmarna i självhjälpsgrupper som varit nyktra under en period upplever högre självkänsla och mindre ångest i jämförelse med icke-medlemmar. Vår uppsats bygger på en hermeneutisk ansats. Fokus i denna ansats ligger på människans sätt att tänka, känna och uppleva ett specifikt fenomen. Vi använder oss av tre olika teman: gruppmöten, hantering av alkoholism och identitet. Utifrån resultat och analys så kan vi dra slutsatsen att våra informanter har fått ett ökat välbefinnande och bättre livskvalité sedan de började gå till AA. Resultatet visar ett tydligt mönster av att gruppmötena har hjälpt informanterna att hantera och bearbeta känslor som skam genom att dela med sig och få lyssna till andras erfarenheter. Hänsynsemotionssystemet är ett sätt att undvika känslor som skam genom att överrensstämmelser sker i olika situationer, vilket gör att man beter sig konformt för att avstå från avslag. Den höga emotionella energin som informanterna får av att komma till AA-mötena är det som hjälper dem att bli nyktra. Skammen som stigman tidigare medfört försvinner när den emotionella energin ökar eftersom informanterna blir mer mottagliga för råd om hur de ska hantera stigmatiseringen. Bearbetningen av stigmatiseringen gör att de blir varse om sin identitet i samhället som alkoholist. Den höga emotionella energin som ökar självkänslan hos individen gör i sin tur det lättare att anpassa sig i samhället samtidigt som de kan vara sig själva. Detta är resultatet av en lyckad interaktionsritual.

Denna studie tar upp betydelsen av arbetet för individen idag i det som brukar kallas för det senmoderna samhället, hur yrkesidentiteten formas samt hur viktig denna är för vem människan är inför sig själv och andra. Det teoretiska och begreppsliga ramverket utgår ifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och innefattar teoretiska begrepp från Erving Goffmans teori om definitionen av situation och den bakre och främre regionen samt Richard Jenkins och John P Hewitts teorier om identitetsskapandet. Även begrepp som reflexivitet och individualisering från Anthony Giddens samt Thomas Scheffs teori om emotionerna skam och skuld tas upp i studien, vilket har hjälpt till och skapat en förståelse av det aktuella ämnet. Med den hermeneutiska metodansatsen som utgångspunkt har vi sökt efter en djupare förståelse av fenomenet. Detta genom intervjuer med tio personer från yrkeslivet som sedan tolkats och till slut visar på att arbetet utgör en stor och central roll i en individs liv samt dess betydelse för identitet/erna i sin helhet. Men att denna ständigt formas och omformas genom livets olika stadier och i det sociala samspelet med andra människor runt omkring.

Den här uppsatsen kommer att utreda hur kvinnor porträtteras i den norska tv-serien SKAM. Serien SKAM har varit en av de senaste årens största succé när det kommer till tv-serier. Serien har fått både kritik och hyllningar under de senaste åren. En stor del av kritiken som riktats mot SKAM handlar om hur serien porträtterar kvinnorna. Uppsatsen vill undersöka om den kritiken har en poäng. Frågorna vi ställde för att få fram resultatet var; -          Hur framställs de unga kvinnornas relation till killar och kärlek? -          Hur framställs de unga kvinnorna utifrån sitt utseende och beteende? Analysen har olika feministiska filmteorier som utgångspunkt, och semiotiken som metod. Feministisk filmanalys är ett relativt behandlat område men eftersom att SKAM är en så pass ny serie som inte många skrivit om så hoppas vi att den kan bidra med någonting nytt inom området. Serien SKAM är unik på grund av sina långa scener och användning av sociala medier i handlingen. När en serie blir så pass framgångsrik, så finns det en stor chans till att den påverkar samhället på något sätt. Det kan också vara så att serien också på något sätt speglar olika föreställningar i samhället. Det är anledningen till varför vi tyckte att SKAM var en relevant serie att analysera. Resultatet visade oss att kvinnor i SKAM blir porträtterade väldigt olika utifrån hur de ser ut. Kvinnornas relation till killar och kärlek var också mycket olika beroende på hur nära de var normen för hur en kvinna ska se ut. Noora, som är kvinnan närmast det perfekta utseendet, får den populäraste killen i skolan. Chis, som är den kvinnan som dock är längst ifrån det perfekta utseendet, blir porträtterad som motbjudande och överdriven i sin sexualitet. Det framställs som att ingen karaktär i serien tar hennes känslor på allvar.

Idag är det cirka 20 000 personer som lider av Parkinsons sjukdom i Sverige. Vanligtvis drabbar sjukdomen de som är över 55 år. De är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar den viljestyrda kontrollen i musklerna genom att celler i hjärnan slutar att producera dopamin. Dopamin är en signalsubstans som förmedlar kontakt mellan hjärnans alla celler vilket behövs för att kunna röra sig normalt. Sjukdomen har en rad olika symtom som kan se lite olika ut beroende på i vilket stadie av sjukdomen den drabbade befinner sig i. Exempel på symtom kan vara stelhet och skakningar. Det finns idag ingenting som botar sjukdomen, men en rad av olika läkemedel lindrar symtomen. De flest som lider av Parkinsons sjukdom lever i hemmet, ofta med en närstående som vårdar, vilket medför att även de påverkas av sjukdomen. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen hos den drabbade och dess närstående av att leva med Parkinsons sjukdom och hur det påverkar det dagliga livet. Nio kvalitativa artiklar bearbetades enligt Fribergs (2017, ss. 141-151) analysmetod genom en litteraturöversikt. Resultatet visade att patienterna upplevde stor livsförändring i samband med sjukdomen, vilket även påverkade närstående. Patienterna beskrev känslor av skam, ensamhet och oro. Parkinsons sjukdom innebär ett större lidande än vad bara symtomen medför. Ett existentiellt lidande förekommer då det är svårt att anpassa sig till sjukdomen eftersom den är progressiv och förvärras kontinuerligt. Resultatet av detta examensarbete kan vara till hjälp för  sjukvården, men även den enskilde individen att förstå hur  den drabbade upplever sin livssituation i samband med sjukdomen.

Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier: 1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.

The purpose of the study has been to investigate youths experiences of being unemployed and having a job. To answer the purpose of the study, two questions have been asked; how young people are affected by having and missing a job and the importance of work for youths after being unemployed. In order to complete the study, we have used a qualitative research interview, through semi-structured life-world interviews. To the study, nine life-world interviews have been conducted to gain an increased understanding of the informants' experiences of having and missing a job. To the study, theoretical concepts have been used and those who have been treated are identifying, stigma, pride and shame, inclusion, exclusion and alienation. These theoretical concepts have been used to interpret the stories and experiences of the informants. In order to analyze the collected material we have been using deductive and inductive coding. Based on the coding, we have come up with five different themes, where two of themes represent youths experiences as unemployed and reads as follows: Limited and to be different. Themes that represent experiences of having a job are as follows: Pride, independence and economy. The result shows that youths are affected by unemployment in the form of youths having an unstructured everyday life, limited economy, poor self-image and experiencing the feeling of stigma. The result shows that youths are positively affected by having a job in the form of increased self-confidence, pride and improved economics that give greater opportunities to participate in various social activities with friends such as coffee, dinner or bowl etc. In addition, the result shows that job have a decisive role for youths to take an adult position and thus also adopt a new identity. / Syftet med studien har varit att undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelser av att vara arbetslösa respektive att ha ett arbete. För att besvara syftet med studien har två frågeställningar ställts; hur ungdomarna påverkas av att ha samt sakna ett arbete och vilken betydelse arbete har för ungdomarna efter att ha varit arbetslösa. För att genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju, detta genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Till studien har nio livsvärldsintervjuer genomförts för att få en ökad förståelse av informanternas upplevelser och erfarenheter av att ha samt sakna ett arbete. Till studien har teoretiska begrepp används och de som har behandlats är identitetsskapande, stigma, stolthet och skam, inkludering, exkludering och alienation. Dessa teoretiska begrepp har tillämpats för att tolka informanternas berättelser och erfarenheter. För att analysera det insamlade materialet har vi använts oss av deduktiv och induktiv kodning. Utifrån kodningen har vi kommit fram till fem olika teman, där två av teman representerar ungdomars upplevelser och erfarenheter som arbetslösa och lyder på följande sätt; begränsad och vara annorlunda. Teman som representerar upplevelser och erfarenheter av att ha ett arbete lyder på följande sätt; stolthet, självständighet och ekonomi. I resultatet framkommer det att ungdomarna påverkas av arbetslösheten i form av att ungdomarna får en ostrukturerad vardag, begränsad ekonomi, dålig självbild och upplevt känslan av stigma. Det framkommer i resultatet att ungdomarna påverkas positivt genom att inneha ett arbete i form av ökad självförtroende, stolthet samt förbättrad ekonomi som ger större möjlighet till att delta på olika sociala aktiviteter med vänner såsom fika, äta middag eller bowla etc. Dessutom redovisar resultatet att arbetet har en avgörande roll för ungdomarna att inta en vuxen position och därmed också inta en ny identitet.