Suicid är en vanlig dödsorsak i Sverige idag. Förekommer tidigare försök till suicid ökar risken för ytterligare försök till att ta sitt liv. För att suicid ska kunna förebyggas krävs ingripande från samhället. Sjuksköterskan har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet för att denna patientgrupp ska kunna uppleva känslan av välbefinnande. Eftersom patienter med suicidtankar återfinns överallt inom vården krävs ökad kunskap gällande bemötandet av den berörda patientgruppen. En ökad kunskap resulterar i ett förbättrat bemötande gentemot patienten, vilket i sin tur kan lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa patientens upplevelse av att vårdas efter ett suicidförsök. Granskningen har skett enligt Fribergs beskrivning av en litteraturöversikt. Efter urval och granskning valdes nio artiklar ut till översikten. En övergripande kategori gick att urskilja - betydelsen av ett vårdande sammanhang. En uppfattning var att upplevelsen av att vårdas ingav trygghet och struktur för patienten eftersom de upplevde ett professionellt stöd. En annan upplevelse av att vårdas var känslan av att bli sedd som en unik individ och att bli tagen på allvar. Dessa känslor infann sig när den subjektiva livshistorien fick möjlighet att delges med andra. Skuld och stigmatisering var också känslor som upplevdes, ofta på grund av vårdpersonalens okunskap i ämnet. Betydelsen av kompetens för att inge trygghet är grundläggande för att se till patientens subjektiva erfarenheter genom ett livsvärldsperspektiv. Det krävs en ökad kunskap gällande bemötandet efter suicidförsök hos vårdpersonal men också hos samhället.

The purpose in this paper is to examine in which extent students in the Swedish gymnasium use film and tv (with a special focus on the Norwegian youth series SKAM) as a resource to create religious meaning and interpretation of life in the aspects of their view on e.g. knowledge, society, cosmology and theology. To examine this I have used a web survey which were completed by 139 pupils from different programs in the grades 1 to 3. As goes for theory I have used Stig Hjarvards thoughts about meditiazation and banal religion. This study has shown that students, whatever they are male, female, “traditional” believers or non-believers, uses film and tv in a high degree when it comes to create religious meaning and interpretation of life. I have also been able to prove that popular culture in the form of film and television has a much greater presence in the students’ life than many kinds of “traditional” religious practices. Quite interesting is that both women and believers seems to rely on film and tv in a higher frequency than the other two groups when it comes to these kinds of questions. This is interesting because the result is somewhat different from earlier research. All in all, the result of this study confirms e.g. Mia Lövheim’s thoughts that young people are not less religious today than they were before, but instead have developed a more “detraditionalized” form of religiosity. And also that “traditional” religious authorities today have lost its monopoly on the religious minds of the youth through mediatization and that media and popular culture now must be seen as a religious authority by itself.

The purpose of the study was to, from the perspective of the operation coordinators, highlight guilt- and shame in parents whose children have a disability and are covered by the LSS- effort daily activities. Furthermore, to explore how guilt in shame with parents in face of their disabled child affect the work for operations coordinators within daily activities. We have used a qualitative method with semi structured interviews to collect data. In order to analyze the result, we have used social constructivism as a theoretical perspective as well as the client is the expert and dueling realities as applying theories. From the result it emerges that guilt- and shame feelings are found within some parents towards their disabled children within daily activities. Further it emerged that operation coordinators try to have an understanding towards parents that experience these feelings. The work continues with different tools such as collaboration with other business coordinators and managers in daily activities. Other tools such as clarifying pedagogy also facilitate the work. Furthermore, the result shows that the outcome of the work lies in cooperation between operation coordinator and parents. Finally, the result shows that the use of open dialogue between operation coordinators and parents can result in a reversal of the guilt- and shame feelings towards a future were hope and opportunities are at center. / Syftet med studien var att, utifrån verksamhetssamordnares perspektiv, belysa skuld- och skamkänslor hos föräldrar vars barn har en funktionsnedsättning och omfattas av LSS-insatsen daglig verksamhet. Vidare utforska hur skuld och skam hos föräldrar inför sitt funktionsnedsatta barn påverkar arbetet för verksamhetssamordnare inom daglig verksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. För att analysera resultatet har vi använt oss av socialkonstruktivismen som teoretiskt perspektiv samt klienten är expert och duellerande verkligheter som tillförande teorier. Ur resultatet framkommer det att skuld- och skamkänslor återfinns hos en delföräldrar gentemot sitt barn med en funktionsnedsättning inom daglig verksamhet. Vidare framkom det att verksamhetssamordnare försöker ha en förståelse för de föräldrar som upplever dessa känslor. Arbetet fortsätter med olika hjälpmedel såsom samverkan med andra verksamhetssamordnare och chefer inom daglig verksamhet. Andra hjälpmedel som tydliggörande pedagogik underlättar även i arbetet. Vidare visar resultatet på att arbetet skall resultera i ett samarbete mellan verksamhetssamordnare och föräldrar. Slutligen visar resultatet att nyttjandet av öppna samtal mellan verksamhetssamordnare och föräldrar kan vända de skuld- och skamkänslor som återfinns till en framtidstro där hopp och möjligheter är i centrum.

<p>Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts. De teoretiska analysredskapen utgörs av ett biopsykologiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt perspektiv. Därutöver gjordes en jämförelse med utvald nationell och internationell forskning kring begreppet skam. Sammanfattningsvis gav resultatet ett komplext och svårbeskrivet begrepp. Närheten till skuld, föreställningar kring skam med otaliga funktioner och skillnader mellan kvinnlig och manlig skam med starka kopplingar till subjekt - och objektroller var aspekter som togs upp.</p>

<p>Idag anses inte sexmissbruk helt självklart vara ett missbruk. Vare sig Socialstyrelsen eller Statens Folkhälsoinstitut arbetar med frågor angående sexmissbruk. Diskussionen som förs idag sker i media och privata bloggar och handlar om huruvida sex kan vara ett missbruk eller om det enbart handlar om självkontroll. Vad som är tydligt i diskussionerna är centraliseringen kring själva sexet, där konsekvenser och bakomliggande orsaker glöms bort. Denna enögda sida av debatten visar tydligt på en okunskap, inte bara från majoritetssamhället utan även bland de som arbetar på de olika instanser som kommer i kontakt med sexmissbrukare. Trots en kraftig ökning i de olika självhjälpsgrupperna är den professionella hjälpen som går att få begränsad till endast ett behandlingshem och en privatklinik i Sverige. Forskning om sexmissbruk kommer till största del från USA medans det i Sverige ligger på en diskussionsnivå om huruvida sexmissbruk finns eller inte. Syftet med studien var att genom intervjuer med tre personer uppmärksamma deras upplevelser av att ha ett missbruk som inte är erkänt och socialt accepterat som ett missbruk. Intervjupersonerna har berättat om sitt sexmissbruk och hur det har påverkat deras liv under olika skeenden. De har även reflekterat över hur diskussionen om sexmissbruk ser ut idag och vad de tror att ett erkännande skulle få för betydelse. Alla intervjupersoner uttrycker en upplevelse av utanförskap. Ett utanförskap som de tror kan vara grundat i att just sex är ett så laddat ämne. Vad som också framkommit i studien är att upplevelsen av att ha ett sexmissbruk kan liknas med de känslor som finns i andra missbruk. Alla respondenter uttrycker även att de skulle kunna ha vilket missbruk som helst och att det endast handlar om olika symtom på ett dåligt mående. Vad som verkligen skiljer sexmissbruk, från till exempel substansmissbruk, är hjälpinsatserna.</p>

<p>Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom vårdpersonals positiva och negativa upplevelser och attityder. En del personal hade respektfullt bemötande samt kände sig trygga och tillfredsställda i vårdarbetet. Något som bidrog till säkerheten var utbildning och erfarenhet. Det som även framkom var att personalen ofta hade fördomar som gav negativa attityder. Vanmakt och frustration upplevdes också i vården, där känslomässig stress var mer oroande än fysisk stress. Resultatet indikerade att det fanns personal som skulle undvika att vårda drabbade personer. Negativa attityder hos vårdpersonal har troligtvis sitt ursprung i bristande kunskaper. Slutsatser som dragits var att framtida forskning torde leda till åtgärder som minimerar vårdpersonals undvikande beteende vilket möjliggör alla människors lika rätt till god vård oavsett diagnos.</p>

<p>I dagens samhälle ser inte arbetsplatsernas sociala miljö likadan ut som förr, idag krävs det mer både utav anställda och arbetsgivare när det kommer till att se efter de sociala relationerna. Nyckeln till framgång inom många stora företag sägs vara kommunikation och samarbetsförmåga. Mycket ansvar läggs på den som leder gruppen med anställda och ett företags framgång hänger ofta ihop med hur en ledare styr sin personal. Dagens arbete skiljer sig från förr i tiden, idag krävs det att anställda och personalansvariga är mycket mer flexibla, har samarbetsförmåga och är motiverade att utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv förstå relationen mellan ledare och grupp och belysa ledarens roll i sammanhanget. Personansvariga och anställda som blev intervjuade arbetade på tre olika orter på ett inomhus-lekland för barn. Analysen berör aspekterna: organisationsstruktur, ledarstilar, flexibilitet, sociala band, social responsivitet respektive asocial responslöshet. Resultatet analyseras utifrån Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér och Thomas Scheff.</p> / <p>In today’s society the atmosphere of the workplace looks nothing like what it has in the past.The expectations of both employees and employers has shifted drastically. Companies haveplaced a new emphasis on communication within their organizations in the belief thatcommunication is the key to successful cooperation. Within more and more organizations, agreater level of responsibility is being placed upon managers when it comes to creatingeffective leadership for those employees working under them. Much of the success of theseorganizations is now derived from how well their middle and lower level managers areleading their teams. There are other aspects of the modern business environment that alsoserve to differentiate it from the past. Today’s work requires a greater level of flexibility forboth managers and employees, as well as demanding from all members of organization anincreased ability to work in team-based, cooperative environments. The purpose of thisinvestigation is to understand the relationship between leaders and group members withinbusinesses and the result is analyzed on the basis of organizations from a social psychologybased perspective. This analysis is based upon interviews with personnel managers andemployees working at multiple different children's indoor-playgrounds in three differentcities. The analysis will examine the following aspects: structure of an organisation, leadertypes, flexibility, social bonds, social response respective asocial lack of responsitivity.Robert Kreitner, Michael Allvin, Rolf Granér and Thomas Scheff.</p>

<p>Life in addiction and what it is like to quit</p><p>A qualitative study based on men and womens emotional experienses and social relationships</p><p>Women in addiction are faced by harder social attitudes then men, which could be an explanation to the fact that, in comparison to men, less women are seen in addiction. That women experience stronger feelings of shame makes them inclined to hide their addiction and this in turn can increase the feeling of shame. The objective of this essay was to, with a starting-point in theory and essential concepts as social relationships and emotions, gain knowledge about emotional experiences and momentous events for men and women during time in addiction and when quitting. More specifically, the aim of the study was to answer the following questions; What is life in addiction and quitting, regarding social relationships and emotional experiences as pride and shame in interaction with people who are important to the individual, like? Do the situations women are in, and the experiences they have, differ from those of men? Do these social relationships and emotional experiences influence the addition and the quitting? In the study six persons have been interviewed, three men and three women who are all quitting, or trying to quit, their drug and/or alcohol addiction. The study gave at hand that the women are hiding their addiction, they talk about strong feelings of shame, about different emotional experiences and about the vulnerability they experience when in addiction. The men instead talk about the feeling of solidarity in addiction, and they have to a greater extent experienced criminality which influences their narratives. The men have found it more difficult to talk about feelings then the women. The conclutions of this study is first that individuals have a lot of emotions and feelings to deal with when quitting, since it is at this time a lot of the emotions surface. When in addiction a lot of these feelings are repressed. Many are carrying emotional experiences that have affected them in different ways. Some events or experiences have had a paralysing effect and have lead to continuous addiction in order to suppress hard feelings. Other experiences have made the person take a break from addiction to think, which in some cases have led to a final breaking away from the addiction. Second the study has shown the importance of positive social relationships. It is hard to quit if there are no relations in the life as sober/off drugs, but only when in addiction, particularly for men. Women who are lonely in their addiction need positive relationships as a support when breaking up from addiction, the loneliness is experienced as very negative and leads to continuous addiction. The relationship with ones children is very important when quitting and is a reason for quit, both for men and the women.</p><p>Keywords: addiction, quit, beaking up, gender, social relationships, emotions, feelings, shame</p>

<p>The aim of this essay was to study children’s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed. Results from the analysis include children’s increased knowledge about mental illness, an increased KASAM and that the children found it positive meeting other children with similar experiences. Overall, the experiences from the programme seem to be positive, but a few ideas for improvements are given, amongst them equal gender and ages in the group. Finally a discussion is held where increased knowledge and research concerning children with mentally ill parents is desired.</p>

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts. De teoretiska analysredskapen utgörs av ett biopsykologiskt perspektiv och ett socialpsykologiskt perspektiv. Därutöver gjordes en jämförelse med utvald nationell och internationell forskning kring begreppet skam. Sammanfattningsvis gav resultatet ett komplext och svårbeskrivet begrepp. Närheten till skuld, föreställningar kring skam med otaliga funktioner och skillnader mellan kvinnlig och manlig skam med starka kopplingar till subjekt - och objektroller var aspekter som togs upp.