Cirka 4000 personer levde med HIV i Sverige år 2006. Risken för att bli smittad av HIV är liten i jämförelse med annan blodsmitta. Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och attityder i vård av HIV/AIDS-smittade patienter. Innehållsanalys användes för att analysera nio vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom vårdpersonals positiva och negativa upplevelser och attityder. En del personal hade respektfullt bemötande samt kände sig trygga och tillfredsställda i vårdarbetet. Något som bidrog till säkerheten var utbildning och erfarenhet. Det som även framkom var att personalen ofta hade fördomar som gav negativa attityder. Vanmakt och frustration upplevdes också i vården, där känslomässig stress var mer oroande än fysisk stress. Resultatet indikerade att det fanns personal som skulle undvika att vårda drabbade personer. Negativa attityder hos vårdpersonal har troligtvis sitt ursprung i bristande kunskaper. Slutsatser som dragits var att framtida forskning torde leda till åtgärder som minimerar vårdpersonals undvikande beteende vilket möjliggör alla människors lika rätt till god vård oavsett diagnos.

Idag anses inte sexmissbruk helt självklart vara ett missbruk. Vare sig Socialstyrelsen eller Statens Folkhälsoinstitut arbetar med frågor angående sexmissbruk. Diskussionen som förs idag sker i media och privata bloggar och handlar om huruvida sex kan vara ett missbruk eller om det enbart handlar om självkontroll. Vad som är tydligt i diskussionerna är centraliseringen kring själva sexet, där konsekvenser och bakomliggande orsaker glöms bort. Denna enögda sida av debatten visar tydligt på en okunskap, inte bara från majoritetssamhället utan även bland de som arbetar på de olika instanser som kommer i kontakt med sexmissbrukare. Trots en kraftig ökning i de olika självhjälpsgrupperna är den professionella hjälpen som går att få begränsad till endast ett behandlingshem och en privatklinik i Sverige. Forskning om sexmissbruk kommer till största del från USA medans det i Sverige ligger på en diskussionsnivå om huruvida sexmissbruk finns eller inte. Syftet med studien var att genom intervjuer med tre personer uppmärksamma deras upplevelser av att ha ett missbruk som inte är erkänt och socialt accepterat som ett missbruk. Intervjupersonerna har berättat om sitt sexmissbruk och hur det har påverkat deras liv under olika skeenden. De har även reflekterat över hur diskussionen om sexmissbruk ser ut idag och vad de tror att ett erkännande skulle få för betydelse. Alla intervjupersoner uttrycker en upplevelse av utanförskap. Ett utanförskap som de tror kan vara grundat i att just sex är ett så laddat ämne. Vad som också framkommit i studien är att upplevelsen av att ha ett sexmissbruk kan liknas med de känslor som finns i andra missbruk. Alla respondenter uttrycker även att de skulle kunna ha vilket missbruk som helst och att det endast handlar om olika symtom på ett dåligt mående. Vad som verkligen skiljer sexmissbruk, från till exempel substansmissbruk, är hjälpinsatserna.

Life in addiction and what it is like to quit A qualitative study based on men and womens emotional experienses and social relationships Women in addiction are faced by harder social attitudes then men, which could be an explanation to the fact that, in comparison to men, less women are seen in addiction. That women experience stronger feelings of shame makes them inclined to hide their addiction and this in turn can increase the feeling of shame. The objective of this essay was to, with a starting-point in theory and essential concepts as social relationships and emotions, gain knowledge about emotional experiences and momentous events for men and women during time in addiction and when quitting. More specifically, the aim of the study was to answer the following questions; What is life in addiction and quitting, regarding social relationships and emotional experiences as pride and shame in interaction with people who are important to the individual, like? Do the situations women are in, and the experiences they have, differ from those of men? Do these social relationships and emotional experiences influence the addition and the quitting? In the study six persons have been interviewed, three men and three women who are all quitting, or trying to quit, their drug and/or alcohol addiction. The study gave at hand that the women are hiding their addiction, they talk about strong feelings of shame, about different emotional experiences and about the vulnerability they experience when in addiction. The men instead talk about the feeling of solidarity in addiction, and they have to a greater extent experienced criminality which influences their narratives. The men have found it more difficult to talk about feelings then the women. The conclutions of this study is first that individuals have a lot of emotions and feelings to deal with when quitting, since it is at this time a lot of the emotions surface. When in addiction a lot of these feelings are repressed. Many are carrying emotional experiences that have affected them in different ways. Some events or experiences have had a paralysing effect and have lead to continuous addiction in order to suppress hard feelings. Other experiences have made the person take a break from addiction to think, which in some cases have led to a final breaking away from the addiction. Second the study has shown the importance of positive social relationships. It is hard to quit if there are no relations in the life as sober/off drugs, but only when in addiction, particularly for men. Women who are lonely in their addiction need positive relationships as a support when breaking up from addiction, the loneliness is experienced as very negative and leads to continuous addiction. The relationship with ones children is very important when quitting and is a reason for quit, both for men and the women. Keywords: addiction, quit, beaking up, gender, social relationships, emotions, feelings, shame

The aim of this essay was to study children’s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed. Results from the analysis include children’s increased knowledge about mental illness, an increased KASAM and that the children found it positive meeting other children with similar experiences. Overall, the experiences from the programme seem to be positive, but a few ideas for improvements are given, amongst them equal gender and ages in the group. Finally a discussion is held where increased knowledge and research concerning children with mentally ill parents is desired.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att psykometriskt utpröva en svensk översatt självskattningsskala för bland annat skam, Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) och dels att undersöka i vilken grad patienter, som får korttidsbehandling av social fobi med hjälp av kognitiv beteendeterapi upplevelse av skam förändras. För den psykometriska utprövningen utgjordes jämförelsegruppen av 72 st psykologstuderande vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Den kliniska gruppen utgjordes av 8 st behandlingsdeltagare. Resultaten visar att TOSCA har en god intern konsistens och en hög test-retest relia¬bilitet. Dock kunde ej testets samtidiga validitet påvisas i denna studie. Behandlingen uppvisade ej effekt på behandlingsdeltagarnas upplevelse av skam. Studien visar således att TOSCA:s reliabilitet är god men att dess validitet behöver utredas vidare.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas. Det har även framgått att omgivningens reaktioner spelar roll, på så sätt att de antingen sökte stöd från vänner, eller aktivt undanhöll ämnet från dem. Vidare har vi även upptäckt att intervjupersonerna som blivit bedragna tenderar att skuldbelägga sig själva, känna skam över händelsen samt utveckla en starkare grad av svartsjuka – som en förändring av självet. / Based on three qualitative interviews, our research has set out to phenomenologically describe the experience of being cheated on (or in other words, infidelity). The three people we interviewed were to describe their subjective experiences and also provide their own definition of what they considered to be infidelity. Theories on shame, guilt and stigma has been used to describe the experience's implications ”the self”. The theory of ”Social bonds” by Scheff has been used to describe implications on social relationships. We've discovered that infidelity can take place even in a relationship that's not monogamous. We've also discovered that the reaction from others plays a big part - the persons either sought support among friends, or actively withheld information from them. The effects the experience had on the persons' self were the following: they tended to blame themselves, feel shameful about the incident and after the infidelity had occurred, developed stronger feelings of jealousy.

The purpose of this study is to explain how shame can be experienced by women with the stigmatizing illness of alcoholism. Another aim is to illustrate how this shame can be affected in social interaction with others and by other circumstances. The following questions will be highlighted in this essay: How can shame be experienced by female alcoholics? What can affect shame in interaction with other people, from the view of female alcoholics? What other circumstances can affect the shame, from the view of female alcoholics?This study features interviews with women who have successfully gone through the process of rehabilitation from the illness of alcoholism, have a long going and stable sobriety and arecurrently part of the work force. The study also features interviews with therapists specializing in the field of addiction recovery and have considerable experience in their fieldof working with women suffering from alcoholism.The subject matters shame and stigma form the theoretical/analytical tools for this research. Various researchers’ views and explanations concerning stigma are from Erving Goffman and Howard Becker, and concerning shame the views and explanations are from Tomas J. Scheff and Suzanne M. Retzinger. However, the theoretical standpoint of this study is Brené Brown’s Shame Resilience Theory.The results that can be drawn from this study are that shame is experienced as deep and difficult during the time when the alcoholic is active, but shame can decrease considerably with recovery. Interactions with other people were shown to be essential in affecting shame. The response of other people decided whether shame decreased or increased.

Heterosexual individuals who live in a culture of honor are exposed to honor oppression in today’s Swedish society is well known. However, it is not equally recognized that LGBT-people from a culture of honor are exposed to honor oppression. The study aims to investigate how eight individuals belonging to the LGBT-group and the culture of honor feel about their ability to develop their true identity and live out their sexual orientation. The study is qualitative and the collected empirical material constitutes of chat interviews with young LGBT-people. The results are analyzed from theoretical concepts such as culture of honor, honor oppression and also shame and pride. The result shows that there are risks such as being excluded from the family community, physical and mental abuse and in one case there is risk of honor killing. The study also reveals that the parents who support their children themselves are afraid of being excluded or harassed if the collective becomes aware of the child´s sexual orientation. The respondents say in the study that they have received lack of assistance from social services. A discussion has been made on whether social services are competent enough to support and help LGBT-people who comes from a culture of honor.

This study is about a social workers’ knowledge of shame. Shame in this context is the embarrassment and humiliation that many people feel when they have to apply for financial assistance which equates to approximately half a million people each year in Sweden. The aim of this study is to understand if and how social workers in this field become acquainted with shame, and how it is exposed and then handled by the social workers in the meeting and work with clients. In order to achieve the purpose of the study, we also to some extent, need to study knowledge and how social workers obtain knowledge in social work. To analyse the results and to answer the aim of the qualitative study, the study relied on the concepts of knowledge and embarrassment. Informal interviews were conducted with both managers and social workers at two smaller social offices. Results showed that respondents, as previous research shows, think it is important to use new knowledge and new science in their daily work, but contend that there is a lack of time that makes it difficult for them to assimilate these things. There were different opinions among the social workers and the managers as to what information and research was being communicated. The study showed that none of the respondents knew any research of shame or about how clients perceive the visit to the social services office. The social workers indicated that there was shame clearly evident in the meetings, but that it differs between different categories of people. Remarkably, the respondents stated that they believed that immigrants do not feel shame, while previous research shows that immigrants belong to the group of people that feel most ashamed of having to apply for financial help. How social workers handle shame in meetings with clients differs, and the development of knowledge occurs in different ways. The study concluded that there is a substantial sort of knowledge, and that this takes place along with needs and interests. / Den här studien handlar om handläggares kunskap om skam. Den skam många människor känner som är tvungna att ansöka om ekonomiskt bistånd, vilket cirka en halv miljon människor är i Sverige varje år. Studiens syfte är att förstå om och hur handläggare inom ekonomiskt bistånd får kunskap om skam, hur den eventuellt märks och i så fall hanteras av handläggarna i mötet och arbetet med klienter. För att kunna nå studiens syfte måste vi även i viss mån studera kunskap och hur handläggare får kunskap i det sociala arbetet. För att analysera resultaten och kunna besvara den kvalitativa studiens syfte har studien utgått ifrån begreppen kunskap och skam, och informella intervjuer har genomförts med både handläggare och chefer på två mindre socialkontor. Resultaten visade att respondenterna, enligt vad tidigare forskning visar, anser att det är viktigt med ny kunskap och forskning, men menar att det råder en tidsbrist på arbetsplatserna som gör att de har svårt att tillgodogöra sig detta. Det visade sig råda delade meningar mellan handläggare och chefer när det gäller vilken information och forskning som förmedlas. Studien visade vidare att ingen av respondenterna kände till någon forskning om skam, eller om hur klienter upplever besöket på socialkontoret. Handläggarna uppgav dock att skammen tydligt visar sig i mötet, men att den skiljer sig mellan olika kategorier av människor. Anmärkningsvärt var att respondenterna uppgav att de inte tror att utlandsfödda känner skam, medan tidigare forskning visar att just utlandsfödda tillhör den grupp som känner mest skam över att behöva ansöka om ekonomisk hjälp. Hur handläggarna hanterar skam i mötet med klienter skiljer sig åt, och utvecklandet av kunskap sker på olika sätt utefter erfarenhet. Studien visade vidare att det sker en kraftig sortering av kunskap, och att denna sker utefter behov och intresse.

Syfte: Syftet med studien var att belysa strokedrabbade patienters upplevelser avätsvårigheter. Bakgrund: Varje år insjuknar ca 33 000 personer i stroke i Sverige. Omkring hälften av dessa upplever ätsvårigheter. Ätsvårigheter definieras som svårigheter som, ensamma eller tillsammans, inverkar negativt på förberedelsen och intagandet av mat och dryck. Metod: Detta är en litteraturstudie med artiklar hämtade från tre olika databaser: PsycInfo, Cinahl och Pubmed. Analysen av artiklarna gjordes genom att hitta textinnehåll i artiklarna som svarar mot syftet i denna studie. Dessa har format kategorier som redovisas i resultatet. Resultat: Fyra kategorier av upplevelser framkom: Ny tugg- och sväljproblematik, Försämrad matupplevelse och ork, Rädsla för att inte kunna kontrollera födointaget och Skam för sitt bordsskick. Slutsats: Sjuksköterskan kan med hjälp av metoder för bedömning av patientens ätsvårigheter hjälpa patienten att undvika negativa upplevelser. Om patienter känner skam och döljersina ätsvårigheter kan detta leda till att de inte orkar fullfölja en måltid. Det i sin tur kan leda till ett försämrat födointag och ett förvärrat hälsotillstånd. Med ett förhållningssätt till patientens individuella upplevelse av skam och rädsla kan sjuksköterskan försöka få patienten att sätta ord på hur han/hon känner sig och på så sätt förbättra ätsvårigheterna. / Aim: The aim of this study was to highlight the stroke affected patients' experience of eating difficulties. Background: Each year approximately 33 000 people are diagnosed with stroke in Sweden. About half of them experience eating difficulties. Eating difficulties are defined as difficulties that alone or together cause a negatively affect to the preparation and ingestion of food and drink. Method: This is a literature review of articles from three different databases: PsycInfo, Cinahl and Pubmed. The analysis of the articles was done by finding text content in articles that met the aim of the study. These formed then the categories as shown in the results. Results: Four categories of experiences emerged in the results: New chewing and swallowing problem, Impaired dining experience and stamina, Fear of not being able toc ontrol the food intake and Shame for ones table manners. Conclusion: The nurse can with acorrect assessment of the patient's eating problems help the patient avoid negative experiences. If patients feel shame and hide their eating problems can it result in not beingable to complete a meal. This in turn can lead to decreased food intake and a worsening health condition. With an individual approach to the patient's experience of shame and fear the nurse can try to get the patient to express how they feel, and this way improve the eating difficulties.