Syftet med denna studie är att behandla hedersrelaterad problematik där fokus ligger på hurskolan arbetar förebyggande samt agerar vid fall av hedersproblematik. Dessutom undersökshur samarbetet mellan skola, socialstyrelsen och polismyndigheten ser ut. Frågeställningar istudien behandlar hur arbetet ser ut i skolan, hur skolan agerar vid fall av hedersproblematiksamt hur samarbetet ser ut mellan skola, socialtjänst och polismyndigheten. Undersökningenhar gjorts genom kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatets empiri har insamlats av ossgenom intervjuer med sex respondenter varav tre lärare, två socionomer och en polis. Iresultatet presenteras respondenternas svar, till exempel framkommer deras definition avhedersproblematik samt hur de arbetar med hedersproblematik i deras respektiveprofession.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en av den vanligaste ätstörningen och drabbar främst yngre kvinnor. Sjukdomen leder till en förvrängd kroppsuppfattning och karaktäriseras främst av viljestyrd överdriven bantning. Långvarig och grav AN kan skada kroppens organ vilket kan vara livshotande. AN är den psykiatriska sjukdomen med högst dödslighetsgrad. Det är svårt att behandla patienter med AN då det finns ett motstånd från dessa patienter på grund av att de förnekar sina beteenden. Det kan även bero på stigman kring ätstörningar som finns i samhället, vilket leder till att patienter undviker eller uteblir från behandling. Syfte: Att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ analys av narrativer tillämpades på sex bloggar från Google. Bloggarna var skrivna av kvinnor i åldrarna 16–26 år. Resultat: Ur analysen framträdde tre kategorier; Att skambelägga sig själv, Självhat och Begynnande sjukdomsinsikt med sju underkategorier. Konklusion: Studien kan leda till en ökad förståelse och kunskap kring patienters upplevelser av att leva med AN, vilket kan bidra till att sjuksköterskan kan utföra en mer personcentrerad vård. / Background: Anorexia Nervosa is one of the most common eating disorders and mainly affects younger women. The disease leads to a distorted body image and is characterized mainly by will-driven excessive dieting. Prolonged and severe AN can damage the body's organs which can be life-threatening. AN is a psychiatric disease with a high risk of death. It is difficult to treat patients with AN because there is resistance from these patients though they are in complete deny of their behaviour. It may also be due to the stigma surrounding eating disorders that exist in the community, which leads to patients avoiding treatments for their disease. Purpose: To describe young women's experiences of living with anorexia nervosa. Method: A qualitative analysis of narratives was applied to six blogs from Google. The blogs were written by women aged 16-26 years. Results: Three categories emerged from the analysis; To shame oneself, Selfhatred and Incipient desease insight with seven subcategories. Conclusion: The study can lead to an increased understanding and knowledge of patients' experiences of living with AN, which can help the nurse to provide a good person-centered care.

Bakgrund: Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som kan orsaka venösa bensår. Livssituationen för patienter med venösa bensår förändras när de tvingas förhålla sig till symtom från såret såsom smärta, klåda, sårvätska och odör, samt till en långvarig läkeprocess med besvärande kompressionsbehandling. Av kliniska riktlinjer framgår att sjuksköterskan skall omhänderta patienten ur ett helhetsperspektiv, men sjuksköterskor har i tidigare studier uppgivit att de saknar nödvändiga kunskaper för att möta personen bakom såret. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Studien utformades som en kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Patienter med venösa bensår kan uppleva skam för rinnande sårvätska, skrymmande bandage och odör. Sårrelaterad smärta leder till fysiska begränsningar, som i kombination med skam, oro och osäkerhet ger patienterna en begränsad tillvaro. Den långa och osäkra läkeprocessen leder till känslor av hopplöshet, sorg och maktlöshet. Slutsats: Begränsningarna som patienterna upplever kan leda till social isolering och nedsatt fysisk aktivitet. Maktlöshet, sorg och hopplöshet kan leda till en sämre hälsa. Ovanstående konsekvenser av den förändrade livssituationen kan i sin tur påverka sårläkningen negativt. Sjuksköterskan kan ge stöd till patienten genom att använda humor, skapa mötesplatser och tillämpa empowermentstrategier. Klinisk betydelse: Patienter kan uppleva ett bättre bemötande när sjuksköterskan har en god förståelse för de besvär som såren orsakar. Förståelsen kan även vara till hjälp när sjuksköterskor planerar stödåtgärder till patientgruppen. / Background: Venous insufficiency is a chronic disease that can cause venous leg ulcers. Living conditions of patients with venous leg ulcers are changed when they need to adapt to wound symptoms such as pain, itching, exudate and odour, as well as a prolonged healing process with disturbing compression therapy. Clinical guidelines show that nurses should have a holistic approach to patient care, but in previous studies nurses have indicated lack of necessary skills to meet the person behind the wound. Purpose: To describe patients' experiences of living with venous leg ulcers. Method: The study was designed as a qualitative literature study. Results: Patients with venous leg ulcers may experience shame for running exudate, bulky bandages and odour. Wound pain leads to physical limitations, which in combination with shame, anxiety and uncertainty gives patients a restricted life. The long and uncertain healing process results in feelings of hopelessness, sadness and powerlessness. Conclusion: Limitations that patients experience may lead to social isolation and reduced physical activity. Powerlessness, sadness and hopelessness may lead to poor health. The above consequences of the changed life conditions may in turn influence wound healing. Nurses can provide patients support by using humour, creating meeting places and applying empowerment strategies. Clinical significance: Patients may experience better treatment when nurses show a good understanding of the problems that wounds cause. Understanding can also be helpful when nurses plan measures to support the patient group.

Bakgrund: Tre miljoner människor dör årligen som en konsekvens av deras alkoholkonsumtion. Alkoholberoende är en av de främsta globala orsakerna till förtida död. Alkoholkonsumtion kan härledas till ungefär 200 olika skador och sjukdomar och innebär sociala konsekvenser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med ett alkoholberoende. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes för att besvara studiens syfte. Databaserna CINAHL och PsycInfo användes för att hitta de åtta kvalitativa artiklarna som inkluderades i litteraturstudien. Materialet granskades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet ledde fram till det övergripande temat Olika former av lidande med fem underliggande huvudkategorier: Bakomliggande orsaker till alkoholberoende, Fast i alkoholkonsumtionens makt, Konsekvenser av alkoholkonsumtionen, Vändpunkter i alkoholberoendet och Utmaningar med att leva ett nyktert liv. Konklusion: Alkoholberoende personer upplever ett socialt, fysiskt och psykiskt lidande. Utmaningar i livet kvarstår även om personen blivit nykter. Alkoholberoende personer står inför en omfattande stigmatisering av samhället och hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan behöver visa medmänsklighet i omvårdnaden och erhålla förbättrad kunskap och insikt i alkoholberoende personers erfarenheter för att kunna understödja deras hälsa och välmående. / Background: Every year, three million people die as a consequence of alcohol consumption and it ́s one of the main causes of global premature death. Consumption of alcohol is known to cause 200 different kinds of injuries and diseases and contributes to negative social consequences. Aim: The purpose of this literature study was to describe adults lived experiences of alcohol dependency. Methods: To answer the purpose a qualitative literature study was conducted. The study constituted of eight qualitative articles found in databases CINAHL and PsycInfo. The research data was analyzed using Fribergs five-step model. Results: The analyze revealed one theme, Various forms of suffering and that it consisted of five main categories: Underlying causes, The grip of alcohol, Consequences, Turning points and Challenges of living sober. Conclusion: Adults with an alcohol dependency experience suffering of social, physical and psychic nature. They experience challenges even if they are living in sobriety and a widespread stigma from society and the health care system. Nurses need to display compassion and improve their knowledge and understanding of lived experiences to better support health and well-being.

Suicid utgör fem gånger fler dödsfall jämfört med trafikolyckor i Sverige, vilket får förödande konsekvenser för många människor. Lidandet beskrivs vara outhärdligt inför självmordshandlingen. Sjuksköterskor behöver mer kunskap om hur människor som försökt ta sitt liv tänker om sin handling, följande litteraturöversikt avser öka kunskapen om hur sjuksköterskor kan bemöta och tala med en självmordsnära patient. / Suicide accounts for five times more deaths in Sweden compared to traffic accidents, which has devastating consequenses for many people. The suffering is described as unbearable before the act of suicide. Nurses need to gain knowledge about how people who try to take their lives think about their action in order to increase knowledge about how nurses can talk and respond to a suicidal patient.

No description available.

Syftet är att utifrån en socialpsykologisk teori syna och förstå vad som händer i relationen mellan pedagog och elev i ett gemensamt arbete på en friskola i södra Skåne. En grupp av sju pedagoger kom till skolan för att starta upp ett projektarbete tillsammans med eleverna. Projektet sträckte sig under tre veckor med sammanlagt tio dagar. Arbetet som presenterades gick under temanamnet Människan och samhället och behandlade frågor som gällde social hållbar utveckling. Problemet som uppdagades var när fyra elever redan från första dagen inte visade något motivation till att delta och genom odemokratiska förhållningssätt försvårar arbetet för sina klasskamrater och de sju projektpedagogerna. Under projektets femte dag når det sin kulmen med att en av eleverna skriver ett framtidsscenario, som blir inledningen till ett samtal mellan en av pedagogerna och tre av eleverna, där han bl.a. beskriver en framtid där araber krigar mot araber för de har tagit över värden. Arbetet med dessa elever kommer att från en dag till en annan flyttas från klassrummet till skolans bibliotek där de två pedagogerna fortsätter samtalen som påbörjats. Det är ett försök till relationell pedagogik där pedagogerna, genom att vara lyhörda för vad eleverna har att säga, försöker att hitta förståelse och en gemensam grund att utgå ifrån. Ett arbete där projektpedagogerna önskar att utmana och om de vill sig väl, förändra attityder i ett undersökande arbete tillsammans med eleverna. Första dagen i biblioteket ter det sig fullt möjligt då eleverna är öppna och tycks uppskatta pedagogernas närvaro. Det är ett arbete där jag som deltagande aktör genomför en kvalitativ studie för att undersöka hur relationen ser ut pedagoger och elever emellan, och diskutera resultatet av deras arbete, i en relationell process där tilliten var och kom att bli ett återkommande dilemma. Inte minst då eleverna vid ett flertal tillfällen ifrågasätter pedagogernas intentioner. Det innebar en utmaning i relationen dem emellan som, så småningom, satte stopp för all fruktbar pedagogisk verksamhet. vad det i slutändan kom att handla om var vikten av tillit, och därigenom respekt samt förtroende och de möjligheter som där följer. Banden som var nyligt byggda gick från svaga till obefintliga tills den pedagogiska verksamheten inte längre hade någon egentlig funktion. Jag ställer mig undrande till hur ett sådant utmanande arbete faktiskt kan tänkas se ut. I en avslutande diskussion refererar jag till Stigendal. M och Todd. S som beskriver en pedagogisk roll, i vad jag ser som en förändrad lärarroll, de belyser vikten av att se människan som en helhet med allt vad det innebär och genom en prövande inställning skapa förutsättningar för att på riktigt engagera oss i de politiska och etiska dilemman som ingår i vårt pedagogiska uppdrag.

ABSTRAKTSyftet med denna studie har varit att belysa vuxna syskon till personer med funktionsnedsättning upplevelse och erfarenheter av att växa upp med syskon med funktionsnedsättningar. Syftet har även varit att belysa ansvarstagandet för dessa syskon under olika perioder i livet. I denna studie har intervjuer skett med tre vuxna syskon till personer med funktionsnedsättningar. Dessa syskon till personer med funktionsnedsättningar redogör för hur det minns sin uppväxt och hur det ser på det nu som vuxna. Det redogör även ansvarstagandet under olika perioder i livet. För att analysera empirin har Thomas Scheffs teori om skam, stolthet och sociala band samt livsloppsperspektivet tillämpats. Resultaten är att minnena från barndomen är mestadels positiva. Det visar på starka familjeband just på grund av syskonet med funktionsnedsättning. Gällande ansvarstagandet så var den olika hög beroende på vilket stadie man befunnit sig i livet. Det fanns dock ingen tvekan att samtliga skulle ta hand om syskonet med funktionsnedsättning om behovet uppstod när föräldrarna inte längre är kan. Mammans inställning och roll är central för ovanstående och detta belystes av samtliga intervjupersoner samt något upplystes av tidigare forskning. / ABSTRACTThe aim of this study was to display the feelings of adult siblings of people with disabilities and experience of growing up with a sibling with disabilities. The aim was also to shed light on the responsibility for these siblings in different periods of life. In this study, interviews have taken place with three adult siblings of people with disabilities. These siblings of people with disabilities explain how they remember their childhood and how they look on it now as adults. It also outlines the responsibility in different periods of life. To analyze the empirical material Thomas Scheff's theory of shame, pride and social bonds and life course have been applied. The results are that the memories from childhood are mostly positive. It shows the strong family bonds because of the sibling with a disability. The responsibility showed to be varying depending on the stage they had been in life. There was however no doubt that all would take care of the siblings with disability if the need arose when the parents no longer are able to. The mother's attitude and role is central on the subject above, and all respondents highlighted this and that is something that previous research shed light on.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares föreställningar om skamkänslor hos kunder på ekonomiskt bistånd. För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem socialsekreterare. Intervjuerna analyserades med hjälp av teorier om stigma och skam, stämplingsteori samt intersektionalitet- och genusteori. Resultatet visade att skamkänslor upplevdes ta sig uttryck genom alltifrån kroppsspråk, muntligt yttrande till att kunden uteblir från möten. När det kom till hur skamkänslor påverkade samarbetet mellan socialsekreterare och kund, upplevde informanterna att det fanns flera faktorer som kunde påverka det, både i samband med och utöver skamkänslor, exempelvis individuella förutsättningar. Huruvida kundens kategoritillhörigheter upplevdes vara relaterade till skamkänslorna, varierade mellan informanterna. Avslutningsvis diskuterade informanterna hur kundens skamkänslor kunde minska på individ-, grupp- och samhällsnivå. Till exempel att kunden fick möjligheten att använda sig av e-ansökningar. Socialsekreterarnas roll blev också viktig gällande att informera om hur arbetet gick till både med kunden och ute i samhället. Olika stödinsatser nära kopplade till ekonomiskt bistånd upplevdes också vara i ett behov av att rustas upp för att förbereda individerna för arbetsmarknaden, exempelvis svenska för invandrare (SFI). Samhället upplevdes också behöva bli bättre på att släppa in stigmatiserade individer med psykisk ohälsa, missbruk och språksvårigheter på arbetsmarknaden. Vår slutsats utifrån intervjuerna var att skamkänslor upplevdes finnas hos en majoritet av kunderna. Det kunde uttryckas både fysiskt och muntligt i kundmöten och ha en positiv påverkan på hur fort kunden tog sig från ekonomiskt bistånd samt att kategoritillhörigheter inte var avgörande för individens skamkänslor, enligt informanterna. / The purpose of this study was to examine feelings of shame linked to social assistance based on the perceptions of social workers. To examine said purpose, a qualitative method was chosen by interviewing five social workers. The interviews were analyzed using theories about stigma and shame, labeling theory, intersectionality- and gender theory. The result showed that feelings of shame could be expressed through body language, verbal expressions and the customer not coming. There were several factors that could affect the cooperation between the social worker, with and excluding feelings of shame, for example individual circumstances. How the customers' characteristics were connected to feelings of shame, varied between the informants. Lastly, the informants discussed how customers' feelings of shame could lessen on an individual-, group and societal level, for example that the customer had the option to electronically apply for financial aid. The social worker’s role was important when informing how they work with the customer and out in the public. Different support instances connected to social assistance were perceived to be in need of rehabilitation to prepare the individuals for the labor market, for example through Swedish for immigrants. Society needed to improve on letting in stigmatized individuals with mental illnesses, addiction and language difficulties on the labor market. In conclusion: feelings of shame were perceived to exist in most customers, both physically, verbally and could positively affect how quickly they left social assistance. The customers' characteristics were not definitive for the individual’s feelings of shame, according to the informants.

Studien handlar om arbetsförmedlarnas uppfattning om det omtalade fas 3, där långtidsarbetslösa tvingas ut i sysselsättning mot en låg ersättning, och dess deltagare. Då det är påtagligt svårare för äldre att ta sig ur fas 3 har det legat i mitt intresse att fokusera på deltagare över 55. Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsförmedlingen hanterar och arbetar med personer över 55. Syftet har också varit att studera vilka uppfattningar de har om gruppen som helhet, deras villkor, psykiska välbefinnande och motivation. Frågeställningarna som är tre till antalet har blivit utformade för att besvarade uppnå syftet. (1) Hur arbetar arbetsförmedlarna med personer över 55 som befinner sig i fas 3? (2) Vilken uppfattning har arbetsförmedlarna om deltagarna? (3) Hur förändras deltagarnas självkänsla utifrån arbetsförmedlarnas uppfattning om de inte lyckas ta sig ur fas 3? Studien grundar sig på en kvalitativ metod där 5 arbetsförmedlare från olika kontor valts utifrån snöbollsmetoden. Resultatet tyder på att det finns stora skillnader i hur man arbetar med fas 3 deltagare beroende på vilket arbetsförmedlingskontor man arbetar på. Arbetsförmedlarna är överens om att fas 3 överlag är bra för deltagarna och att deltagarna i de flesta fall trivs väldigt bra med känslan av samhörighet som kommer med en sysselsättningsplats. För att analysera resultatet har jag använt tre teorier: stigma, ekonomi-skam modellen och Jahodas deprivationsteori.