Upplevelsen av att leva med maligna tumörsår är unik för varje patient och fysiska symtom som smärta, lukt, läckage, blödning och klåda kan ge upphov till depression och social isolering. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av att leva med maligna tumörsår. En allmän litteraturstudie genomfördes med sju vetenskapliga resultatartiklar som tolkades i en innehållsanalys. Tre teman kunde urskiljas: Leva med en förlorad kropp, Leva med strategier för att hantera lidandet och Leva med en förändrad självbild och livsvärld. Resultatet påvisade en förnekelse över sårets existens hos patienten och ett behov av att dölja såret för sin omgivning. En ständig oro för att såret skulle synliggöras gjorde att patienten medvetet valde bort att uppsöka vård. Upplevelser av skam och att förlora kontrollen över den fysiska kroppen gav upphov till en förändrad självbild hos patienten. Genom samtal kunde patienten återta kontrollen över sin livssituation och bryta isoleringen från omvärlden. Hopp var en stark strategi som bidrog till att patienten återfick sin livskraft. Inom vetenskapen omvårdnad kan sjuksköterskan öka kunskapsunderlaget om existentiella mänskliga behov och begär i patienters levda värld med maligna tumörsår genom akademisk utbildning och forskning som minskar patienters lidande och främjar en evidensbaserad omvårdnadsprocess. / Living with malignant fungating wounds is a unique experience and physical symptoms can lead to depression and social isolation. The aim of the study was to illuminate patients' experiences of living with malignant fungating wounds. A general literature study was conducted by content analysis of seven qualitative articles. Three themes emerged: Living with a lost body, Living with strategies to deal with suffering and Living with a new identity and lifeworld. The result showed a denial of the wound's existence and a need to conceal the wound from its surroundings. A constant concern that the wound would be made visible meant that the patient deliberately chose not to seek care. Experiences of shame and loss of control of the physical body gave rise to a change in the patient's self-identity. Through conversations, the patient was able to regain control over their life situation and break the isolation from the outside world. Hope was a strategy that helped restore the patient's vitality. Within the nursing tradition, the registered nurse can require more knowledge and increase understanding on the existential human needs in these patients' unique lifeworld through further research and academic education to alleviate suffering and promote an evidence-based nursing process.

Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen av en eller flera familjemedlemmar har hanterat, bearbetat och påverkats av sina upplevelser senare i livet. Studien är kvalitativ där det empiriska materialet har bestått av sex biografier som vi har analyserat genom en innehållsanalys. Resultatet visade att kvinnorna i sin barndom och som vuxna kände negativa känslor såsom skam, skuld och att de hade en låg självkänsla. Samtliga av kvinnorna har blivit negativt påverkade senare i livet då de har lidit av olika former av psykisk ohälsa. De har bearbetat och hanterat sina upplevelser genom bland annat dissociation och stöd av andra. Alla kvinnorna har någon gång gjort ett val att inte berätta om övergreppen vilket främst beror på känslor av skam, skuld, rädsla samt tron om att det de utsattes för var normalt. / <p>2018-06-05</p>

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka vilka sociala problem på de norrländskalandsbygderna som skildras i svenska hiphoptexter, hur de framställs samt på vilket sätt dekan förstås. För att besvara uppsatsens syfte tillämpades en kvalitativ innehållsanalys för attsystematisera det empiriska materialet som texterna utgjorde. För att nå en djupare förståelseför de levnadsförhållanden som skapat sociala problem genomfördes en kvalitativ textanalysutifrån teorierna och begreppen social exkludering, etablerade och outsiders, territoriellstigmatisering samt identitet och skam. Resultaten visade att följande sociala problem skildrasav norrländska hiphopartister: missbruk av alkohol och narkotika, narkotikabruk, ensamhet,psykisk ohälsa, socioekonomiska missförhållanden, kriminalitet och rasism. I analysen avtexterna framkom det även att levnadsförhållandena påverkades av faktorer som fördomarriktade mot Norrland, resursfördelning samt interna intressekonflikter, vilka inte kandefinieras som sociala problem, men som tycktes inverka på artisternas utsagor. Fördomarnasom skildrades i texterna riktade mot de norrländska landsbygderna gav upphov till två olikasätt att reagera; att känna skam eller att mobilisera sig.

Bakgrund: Cirka 20 % av Sveriges kvinnor uppger att de någon gång i livet blivit utsatta för våld i nära relationer. Misshandel kan uttrycka sig både fysiskt och psykiskt, vilket skapar ett lidande hos kvinnan vars självbild blir förvriden. Hälso- och sjukvården kan komma i kontakt med dessa kvinnor och kan ha en betydande roll för deras upplevelser av stöd och hjälp. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva i en våldsutsatt relation. Metod: En induktiv ansats valdes där datamaterialet bestående av självbiografier analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre kategorier så som; börjar skönja partners våldsamma egenskaper trots ett kärleksfullt förhållande, känslomässigt kaos och vägen ur våldet och den efterföljande processen med nio underkategorier. Slutsats: Genom kvinnors erfarenheter av att leva i våldsutsatta relationer kan sjuksköterskan få fördjupad kunskap kring ämnet som kan bidra till att skapa tillit och tro för dessa kvinnor i mötet med vården. / Background: About 20% of Sweden's women say that they have ever been exposed toviolence in close relationships. Maltreatment and violence can be expressed bothphysically and mentally which creates suffering in their self-image whose can be distorted.Women´s experiences can be helpful and play an important role for healthcare professionalin order to support and help the women. Aim: The purpose was to describe women'sexperiences of living in a violent relationship. Method: An inductive approach was chosenwhere the data consisting of autobiographies were analyzed using qualitative contentanalysis.Findings: The analysis revealed three categories; begins to recognize partners´ violentqualities despite a loving relationship, emotional chaos and the way out of violence andsubsequent process. These three categories created nine subcategories. Conclusion:Through women´s experiences of living in violent relationships, the nurse can gain indepthknowledge of the subject that can help to build trust and faith in these women in thecare of the careers.

Att dansa över diagonalen är ett återkommande inslag i dansundervisning inom flera genrer. Vid presentation av lektionsupplägg eller vid beskrivning av dansgenrer på till exempeldansföreningars hemsidor nämns ofta dans över diagonalen. Detta självklara inslag i dansundervisning fångade mitt intresse då det, av egen erfarenhet som dansare och danslärare, tycks vara ett moment som förknippas med både glädje och rädsla. Med hjälp av åtta eleversupplevelser har fenomenet dans över diagonalen studerats. Då fokus i studien har legat på elevers upplevelser och hur de erfar dans över diagonalen har studien genomförts med grund i fenomenologi. Det fenomenologiska perspektivet har präglat hur metoden och analysen har tillämpats. Studien är gjord med kvalitativ ansats i form av en fallstudie. Med hjälp av observationer har eleverna studerats då momentet dansa över diagonalen har genomförts. Eleverna fick i uppdrag att skriva ned sina upplevelser i anslutning till momentet att dansa över diagonalen. Resultaten från analysen av det insamlade materialet visade på kategorierna:möjligheter för lärande, bekräftelse, förberedelser och blick, kropp och atmosfär. Möjligheterför lärande innefattar att diagonalen utgör ett moment som kan generera ökad kunskap i teknik och gestaltning. Bekräftelse syftar till elevernas behov att kroppsligt efterlikna lärarens rörelser. Förberedelser och blick, inrymmer elevernas varierande sätt att förbereda sig för att dansa samt hur de använder sin blick för att dansa och i samspel med andra. Kropp, belyser hur elevernas kroppar förändrades beroende på vad de gjorde i samband med momentet dans över diagonalen. Atmosfär innefattar bland annat elevernas vilja att lära och de känslor de uttryckte i samband med momentet. Elevernas upplevelser och hur de erfarit dans över diagonalen visade på varierande aspekter av vad fenomenet kan vara. Studien visar på att danslärare emellanåt bör förhålla sig kritiskt till om momentet dans över diagonalen är ett effektivt sätt att lära alternativt öva teknik eller gestaltning.

KOL är en obotlig sjukdom som succesivt leder till försämrad lungfunktion. Majoriteten av de som blir sjuka bor i låginkomstländer, men även i Sverige räknar man med att ca en halv miljon människor lider av sjukdomen. I denna del av världen orsakas sjukdomen främst av tobaksrökning, vilket leder till känslor av skam och skuld hos den drabbade. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur människor upplever livet med KOL. Metoden som användes var en litteraturstudie, baserad på 14 kvalitativa och två kvantitativa artiklar. I resultatet visas hur sjukdomens fysiska symptom har påverkan på människans livskvalitet, men även att de emotionella känslorna har en avgörande roll för hur livet och begränsningar kunde upplevas. Svårigheter sjukdomen medför kunde hanteras på olika sätt, både konstruktiva och destruktiva. Närstående och sjukvårdspersonal kunde vara betydelsefulla för hur dessa människor såg på sig själva och för hur väl de lyckades i sina hälsoprocesser. I diskussionen behandlas hur familjerelationen påverkas i närvaro av sjukdom och hur personer i vården av dessa patienter kan bidra med stöd, för att på så sätt lindra lidande, förebygga ytterligare ohälsa samt att sträva efter hälsa och välbefinnande. Kunskap om ämnet är en förutsättning för detta, och genom ökad kunskap skulle sjukdomen och dess negativa konsekvenser för enskilda människor och samhället minska.

Bakgrund: Allvarliga suicidtankar är vanligt förekommande. Närstående till person med suicidtankar riskerar att sätta egna behov i andra hand med försämrad livskvalitet och försämrad psykisk hälsa som följd. Det är av vikt att närstående som ger stöd till psykiskt sjuka personer själva får lämpligt stöd från vårdgivarna för att inte bränna ut sig. Genom att som sjuksköterska vara medveten om hur det kan upplevas att vara närstående till en person med suicidtankar kan förutsättningarna för att ge rätt stöd till dessa individer öka. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelse av att leva nära en person med suicidtankar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två huvudkategorier framkom: Ett ofrånkomligt lidande och en önskan om både närhet och distans. Fem underkategorier framkom: Upplevelse av att suicidaliteten inverkar på individen, upplevelse av att suicidaliteten inverkar på familjen, upplevelse av skam gentemot omgivningen, upplevelse av att behöva bli sedd som resurs, upplevelse av att behöva ta avstånd. Diskussion: Närstående vill bli sedda som resurs och det finns både för- och nackdelar med detta. Mer forskning behövs för att möjliggöra bedömning kring hur mycket de närstående bör involveras. Hela familjen lider av att ha en person med suicidtankar i sin närhet. Genom att arbeta familjefokuserat kan hela familjens lidande minska. Det finns ett stigma i samhället kring psykisk ohälsa. Sjuksköterskor kan verka som motkraft genom att skapa öppenhet inom drabbade familjer. Sådan öppenhet har visat sig spridas till familjens omgivning.

Studiens syfte har varit att skapa en djupare förståelse för mobbning och utifrån berättelser undersöka hur arbetsplatsmobbning upplevs, samt tillämpa ett sociologiskt perspektiv på fenomenet. Studien har haft en kvalitativ samt narrativ inriktning, där datamaterialet bestående av åtta tidigare publicerade livsberättelser har analyserats med hjälp av Goffmans stigmateori, samt Erikssons systemteori. Vid analysen har även datamaterialet relaterats till tidigare forskning. I våra tolkningar av berättelserna fann vi olika teman för hur mobbning upplevs. Dessa delades in i uppkomst, karaktär och konsekvenser. Vår studie förklarar mobbningens uppkomst genom att individer bryter mot rådande normer beträffande den sociala kontexten på arbetsplatser. Det normbrytande handlandet möjliggör att individen kan stigmatiseras samt bestraffas. Studien visar att utfrysning som sanktioneringsmetod var vanligt förekommande och att mobbning kan ge allvarliga konsekvenser för den som drabbas. Utsatta personer kan utveckla en negativ självbild samt uppleva skamfyllda känslor. Resultatet visar även att utsatta personer ofta hamnar i sjukskrivning, där ett återinträde till arbetsplatsen tenderar att misslyckas. / The purpose of the study has been to create a deeper understanding of bullying, and based on stories examine how workplace bullying is perceived and apply a sociological perspective on the phenomenon. The study has had a qualitative and narrative orientation, where the data material consisting of eight previously published life stories has been analyzed using Goffman's stigma theory, as well as Eriksson's system theory. In the analysis, the data material has also been related to previous research. In our interpretations of the stories, we found different themes for how bullying is experienced. These were divided into origin, character and consequences. Our study explains the origin of bullying by individuals violating current norms regarding the social context at workplaces. The norm breaking act allows the individual to be stigmatized and punished. The study shows that sanctioning by exploitation was common and bullying could have serious consequences for the victim. Exposed persons can develop a negative self-image and experience shameful feelings. The result also shows that vulnerable people often end up in a disease state and the re-entry to the workplace tends to fail.

I 1990-talets USA blossade en het debatt upp som polariserade amerikanska mammor i två distinkta och antagonistiska grupper: förvärvsinkomstarbetande mammor respektive hemmavarande mammor, samtidigt som inkomstklyftorna mellan låg-, medel och höginkomsttagare ökade lavinartat i USA. Mödrar från olika samhällsklasser förenades i ställningstaganden för och emot antingen konservativt eller progressivt hållna värderingar och sociala konstruktioner av kvinna och mamma. Konflikternas retoriska natur, som karaktäriseras av utpräglade former av skambeläggning, har namngivit samtidens centrala begrepp för att beskriva det sociala fenomenet, ”Mom shaming”, som i mindre utsträckning struktureras i stabilt polariserade dualistiska antiteser, utan istället karaktäriseras av multifacetterade och instabila motsatsförhållande sinsemellan flera, rådande mammastereotyper. Syftet är att söka nå en djupare förståelse av det sociala fenomenets betydelse och utbredning i Sverige samt identifiera förknippade platser, situationer och sociala institutioner. Med utgångspunkt i observerade interaktioner mellan (främst) kvinnor i diskussionsinlägg på sociala medieplattformar, och med hjälp av informanter söker studien att skildra hur individer upplever sitt moderskap i relation till sina föreställningar om och upplevelser av andra mammor, och vilken inverkan andra mammors föreställningar, handlingar och åsikter har för deras eget perspektiv på mammaroller. / The early 1990’s gave concurrent rise to increasing income gaps between the rich and the poor, low- and middle-income citizens, and to an agitated debate in the United States, that divided moms into two distinctly antagonistic groups: working moms and stay-home moms. Based on shared value sets, moms from all over the socioeconomic spectra could unite in support of and in opposition to either the more conservatively leaning or progressively liberal standpoint on social constructs of mothership and woman. The contemporary term for describing the social phenomena “Mom shaming”, reflects the rhetoric nature of ongoing conflicts characterized by particularly pronounced forms of shaming; manifested to a lesser degree in stable polarizations of dualistic antitheses, but rather in multifaceted, instable contradictions among contemporary stereotypes of mom. The aim is to reach a deeper understanding of its meanings and prevalence in Sweden, and to identify the places, situations and social institutions associated with it. On the premises of observed interactions between (primarily) women in the commentaries of social media platforms and with the help of informants, this study aims to depict individuals’ experiences of motherhood in relation to their conceptions and experiences of other women’s motherhood, and describe how prevailing conceptions, actions and standpoints among moms, influence individuals’ perspectives on motherhood.

Bakgrund: Urininkontinens (UI) är ett ofrivilligt urinläckage som var fjärde kvinna drabbas av under sin livstid. Många lider av UI i tysthet då tillståndet anses privat och tabubelagt. Kartläggning av sjukdomen är av stort intresse för sjuksköterskan eftersom urininkontinens är en av de osynliga och stigmatiserande sjukdomarna i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnor i fertil ålder med urininkontinens upplever sitt dagliga liv samt på vilket sätt sjuksköterskan kan ge stöd och omvårdnad. Metod: Litteraturstudien baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. De valda artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Urininkontinens begränsar kvinnorna i vardagen och framkallar känslor av skam och rädsla. Majoriteten av kvinnorna som lever med urininkontinens avstår från att söka vård eftersom tillståndet upplevs privat och svårt att tala om. Kvinnorna accepterade istället urininkontinensen och de begränsningar den medförde, som en del av livet. Tillståndet blir ett handikapp för den aktiva kvinnan som behöver anpassa de aktiviteter hon tidigare kunnat utföra. Konklusion: Urininkontinens är ett vanligt förekommande besvär bland kvinnor och har en negativ påverkan på kvinnans livskvalité. Kvinnorna har svårt att prata öppet om sina besvär eftersom de upplever att de inte får den hjälp och stöd de behöver. Kvinnorna behöver stöd från omgivningen och vården då urininkontinens innebär en psykisk belastning. Det behövs ytterligare forskning om kvinnor med urininkontinens och deras upplevelser samt vikten av sjuksköterskans bemötande. / Background: Urinary incontinence (UI) is an involuntary urinary leakage that every fourth woman suffers during her lifetime. Many women suffer from urinary incontinence in silence where the condition is perceived as private and a taboo. The survey identification of the disease is of great interest to the nurses because urinary incontinence is one of the unnoticed and stigmatizing diseases in Sweden. Objective: The purpose of the literature study was to elucidate how women in reproductive age with symptoms of urinary incontinence experience their daily lives and in which way the nurses can provide support and care. Method: The literature study is based on 12 scientific articles with a qualitative approach. The literature search was performed in the databases Cinahl and PubMed. The selected articles were analysed with qualitative content analysis. Results: Urinary incontinence constrains women's everyday lives and provokes feelings of shame and fear. Most women living with urinary incontinence refrain from seeking care because the condition is experienced privately and as difficult to speak about. The women accepted urinary incontinence and the limitations it imposed as part of their life. The condition becomes a handicap for the active woman who needs to adapt the activities that previously she was able to perform. Conclusion: Urinary incontinence is a common inconvenience among women, and it has a negative impact to their quality of life. Women find it difficult to talk openly about their inconvenience because they feel that they are not receiving the help and support they need. Women need support from their environment and the healthcare because urinary incontinence is a mental restrain. Further research is needed on women with urinary incontinence and their experiences as well as the importance of the treatment received by the nurse´s response.