No description available.

Alkohol- och drogberoende är förknippat med mycket skam. Att reducera skammen är en viktig del för att personer med ett beroende ska kunna tillfriskna. I den här kvalitativa studien har djupintervjuer gjorts med 8 personer som har tillfrisknat från sitt alkohol- och drogberoende. Syftet var att få en fördjupad förståelse av den upplevda skammen både under det aktiva beroendet och i tillfrisknandet. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Alla deltagare uttrycker en stor skam under sitt aktiva beroende. Vissa studier visar på den intrapersonella skammen som en positiv kraft som kan korrigera negativa eller dysfunktionella beteenden. Denna studie ger en tydlig bild av att den intrapersonella skammen inte fungerar på detta sätt under ett aktivt beroende men att den tycks göra det efter en tid in i tillfrisknandet. Däremot tycks den interpersonella skammen, skammen av att inte kunna hålla fasaden uppe, vara en stor del i att sluta använda alkohol eller droger. Att träffa andra människor med liknande erfarenheter och att prata om skamliga upplevelser och handlingar har varit en viktig del i att minska skammen i tillfrisknandet. Den praktiska implikationen är vikten av att bemöta den svåra känslan skam i beroendebehandling.

Denna studies syfte är att nå en djupare förståelse för upplevelsen och hanteringen av psykisk ohälsa bland män, specifikt andra generationens invandrare från Mellanöstern med omnejd men hänsyn till deras kultur. I och med att studiens syfte och frågeställning baseras på individers upplevelser har en hermeneutisk metod ansetts vara mest lämplig. Studiens syfte har uppnåtts med hjälp av semistrukturerade intervjuer präglade av teman som kultur, maskulinitet och psykisk ohälsa. Teorin om dramaturgi, medicinsk sociologi samt teorin om skam och sociala band låg till grund för studiens teoretiska ramverk. Med det teoretiska ramverket och intervjuerna som grund framställdes resultatet där en nyanserad analys med teman som skam, maskulinitet, kultur som katalysator och fasad tolkades. Resultatet visade att männen upplever en förstärkt maskulinitetsnorm till följd av att tillhöra en kultur från Mellanöstern med omnejd. Den förstärkta maskulinitetsnormen skulle visa sig påverka alla deltagares upplevelser och hanteringen av den egna psykisk ohälsan. Resultatet påvisade även vikten av fortsatt forskning om urvalsgruppen i relation till psykisk ohälsa.

This thesis studies the representation of the character Vilde in the Norwegian teenage TV series Skam, in her performance of femininity. The thesis considers her character primarily from the perspective of socioeconomic class. The main theoretical framework of the analysis is structured around the idea of respectability. Various theories of performativity, femininity, and shame are also discussed. A selection of clips from the series is studied with a hermeneutic reading, whilst clips from another selection work as examples to make a more nuanced analysis of Vilde’s character. The research method is primarily built around theories of representation and around semiotics. The thesis argues that the character Vilde – regarding her class position – is searching for respectability. By repeating and staging she is manifesting femininity in a performative way. It is a process complicated by her socioeconomic exposure, with the result that her making of femininity is ambivalent. Secondly, the thesis shows that heterosexuality is fundamental in the process of gaining respectability, yet does not guarantee it. Lastly, the thesis shows that the series Skam is challenging existing norms and power relations through Vilde and her peers – by making these norms and power relations visible, and then subverting them in the plot or imagery.

The purpose of this study was to investigate what it is like to work as a social secretary, who meets clients who live with mental illness. The method that has been applied has been a qualitative study. Data collection was conducted through semi-structured interviews. The number of participants in the study was eight people, six women and two men. All participants worked or have worked as social workers. The collected material was analyzed through Braun & Clarke's (2006) thematic analysis model. From the thematic analysis, three themes were created: Responding to a person in need of help, Authority with compassion and Mental illness and shame. The results showed that by meeting the client in a respectful empathetic way, and then working in a way to strengthen the relationship and the work alliance for a future collaboration. Working together, collaborating in the areas where the client himself has an opportunity to influence is felt to mean that the balance of power is more equal. The high workload also risks affecting the treatment of people living with mental illness in a negative way. That through relief in workload could lead to a more successful result for the client, but also for the job satisfaction for social workers.

I den här uppsatsen studeras hur modrande i relation till psykisk sjukdom och kulturella moderskapsideal gestaltas i Linda Boström Knausgårds roman Oktoberbarn samt Ann Heberleins verk Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. Tematiken undersöks med hjälp av feministisk moderskapsforskning som visar hur föreställningar om det ”goda moderskapet” påverkar mödrar i stor grad. Idealen kan tyckas ouppnåeliga och i samband med psykisk sjukdom innebär de en stor press då huvudpersonerna inte bara måste hantera sina egna och andras förväntningar på dem som mödrar, utan även sjukdomens inverkan på sig själva och sin omgivning. Berättarjagen lider av bipolär sjukdom och upplever svår depression, och i berättelserna gestaltas känslor som självhat, dödslängtan och hopplöshet. Att som mor vara drabbad av depression är tabubelagt och psykisk sjukdom innebär i sig en stigmatisering vilket protagonisterna är medvetna om. Skam genomsyrar berättelserna och känslan är knuten till upplevelsen av att vara otillräcklig som mor, men även till hur de erfar att vara ”avvikande” på grund av den psykiska sjukdomen. De litterära gestaltningarna uttrycker en längtan efter ”normalitet” och efter att vara stabila mödrar som de själva och omgivningen kan lita på.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur före detta kriminella kvinnor upplever samhällets attityder gentemot deras roll som kvinna och kriminell. Uppsatsen ämnar vidare att undersöka hur det utifrån kvinnors perspektiv kan anses vara skamfullt att begå brottsliga handlingar och på vilket sätt, samt bringa en ökad förståelse för hur det är att vara kvinna och kriminell utifrån samhällets normativa förväntningar. För att besvara studiens syfte har det genomförts sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor som tidigare levt en kriminell livsstil för att ta del av deras känslor, upplevelser samt erfarenheter kring ämnet. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Beckers stämplingsteori, Goffmans teori om stigma samt genusteorin doing gender. Teorierna bidrar med förståelse för hur könsroller konstrueras och upprätthålls samt hur kriminella kvinnor stigmatiseras till följd av att de inte lever upp till samhällets normativa förväntningar. Studiens slutsats är att kvinnorollen, och ännu mindre modersrollen, är förenlig med kriminalitet enligt samhällets normativa förväntningar. Att som kvinna begå brott och leva en kriminell livsstil har i studien visat sig vara associerat med en viss skam, dels från kvinnorna själva, dels från samhället. Detta empiriskt grundade fynd bidrar till att fylla kunskapsluckan med ökad förståelse för hur det är att vara kvinna och kriminell i dagens samhälle.

Denna studies syfte och mål är att få en inblick och nå en djup förståelse för hur unga män med icke nordeuropeisk kulturell tillhörighet handskas med sina utmaningar. Syftet är att förstå hur kulturell stigmatisering, förväntningar och maskulina normer påverkar deras kamp med den egna psykiska ohälsan. I och med att denna studie fokuserar på människors upplevelse av ett fenomen så är den valda metodansatsen den hermeneutiska metodansatsen. För att nå studiens syfte insamlades material genom semistrukturerade intervjuer med deltagare om deras psykiska ohälsa i relation till deras kulturella bakgrund och känslan av skam över den egna psykiska ohälsan. Den valda teorin för studien utspelar sig inom tre aspekter, känslan av skam, det sociala samspelet samt beteendemönster påverkat av omgivningen. Studiens resultat är framtaget med hjälp av insamlade data från de semistrukturerade intervjuerna och det teoretiska ramverket, som sammanflätats med varandra. Resultatet i denna studien påvisar att unga män som har en kulturell bakgrund där psykisk ohälsa är stigmatiserat upplever förväntningar från två håll. Delvis den kulturella stigmatiseringen som förväntar sig att de inte ska väcka skam hos de själva eller familjen, därav förväntas de vara tysta. Vidare så upplever dessa mäns förväntningar från resten av samhället i hur de ska hantera sin psykiska ohälsa genom att visa sig icke sårbara, detta påvisas bero på maskulinitetens förväntningar som genomsyrar samhället oavsett kulturell dominans. Resultatet ger även en tydlig inblick i vikten av studiens ämne och att män som urvalsgrupp i relation till fenomenet psykisk ohälsa är ett viktigt ämne att forska vidare om. / <p>.</p>

<p>Validerat; 20130819 (global_studentproject_submitter)</p>

Denna studie är en allmän litteraturöversikt vars syfte är att undersöka hur anhöriga beskriver upplevelsen av att leva med en person som har missbruksoch/eller beroendeproblematik. Syftet är även att samla erfarenheter av det stöd som finns och undersöka hur tillgängligt stödet är. Studien baseras på 17 kvalitativa artiklar som lyfter upplevelsen av att vara anhörig, stödet som efterfrågas eller erfarenheten av det stöd som finns. Fem teman presenteras tillsammans med tidigare forskning, närmare bestämt: anhörigas känslor, anhörigas strategier och upplevelsen av stödet. Dessa redogjorde därefter gemensamma upplevelser av skam, skuld, stress, oro, aggressivitet och olika copingstrategier. Anhöriga känner ofta en stigmatisering från samhället till följd av att beroendeproblematik kan ha ett karaktärsrelaterat stigma. Anhöriga lyfter en känsla av ensamhet och oförmåga att kunna hantera situationen eller att deras egna strategier ej ger positiva resultat. De teorier som ligger till grund för analysen är Goffmans stigmateori, copingstrategier och KASAM “känsla av sammanhang”. Sammanfattningsvis visar resultaten från studien vikten av att anhöriga till personer med beroendeproblematik får tillgång till det stöd de behöver för att kunna hantera situationen på ett sätt som främjar deras välmående.