De flesta städer står idag inför en ökad urbanisering, där allt fler människorflyttar in till städerna. Den ökade mängden människors negativa effekter påmiljön gör att städerna måste utvecklas för att stävja de negativa effekter denökade urbaniseringen har på miljön. För att städerna ska kunna lyckas meddetta krävs det nya teknologiska lösningar som gör det möjligt för städer attväxa och expandera, utan att det skadar miljön. Smarta städer och IoTlösningarhar tagits fram som möjliga svar på problemet kring den ökadenegativa miljöpåverkan. Genom att bli en smart stad och använda sig av IoTlösningarkan städerna ta sitt ansvar och bidra till en hållbar utveckling.Problemet som uppstår är att beslutsprocessen är lång och kostsam för att väljade IoT-lösningar som krävs för att stävja miljöpåverkan. Delvis beror detta påden ökade mängd lösningar som finns och den ökade mängd information somfinns tillgänglig kring dem. Det finns därför ett behov hos städer som vill arbetaför en minskad miljöpåverkan att kunna ha tillgång till beslutsstödsmodellersom är snabba och som inte kräver så mycket resurser. Genom denna studiehar vi skapat en modell, testat den och utvärderat funktionen av modellen.Modellen arbetar utifrån tre områden: Systemet, Staden och Miljön. Modellenvisade sig delvis fungera och en anpassad modell presenteras i slutsatserna, därde justeringar som behövts göras utifrån det ursprungliga förslaget förklaras. / Most cities today are met by an increasing amount of urbanization, where moreand more people move into the cities. The increased amount of people have anegative impact on the environment, which forces the cities to develop ways tohinder the negative impact the urbanization has on the environment. To be ableto succeed in this endeavour cities need new technological solutions to make itpossible for them to grow and expand, without harming the environment in theprocess. A solution to this has been presented in the form of Smart cities andIoT solutions. By becoming a Smart city through the use of IoT solutions, citiescan take their responsibilities and contribute to a sustainable development. Theproblem that remains however is that the decision making process is both slowand costly when it comes to choosing a solution. Cities who want to minimizetheir environmental impact therefore need a decision support model that is fastand that doesn’t cost much. Through this study we’ve proposed a possiblemodel, we’ve tried it and evaluated its function. The model contains three focusareas: The System, The City and The Environment. The model has shown topartly work and an adapted version has been presented in the conclusions,along with and explanation regarding the adjustments that were made to thefirst proposal.

Den här uppsatsen handlar om lagring av data i smarta hem och i samband med användning av molntjänster.De huvudproblem som tas upp är:•Datahantering i smarta hem.•Vad användarna kan förvänta sig av smarta hem-enheter när det kommer till integritet och tillförlitlighet.•Om det finns någon lösning för förbättrad integritet i ett smart hem.Uppsatsen förklarar hur tillverkaren (företagen) hanterar riskerna i privatlivet för den nästan omedvetna slutanvändaren och innehåller en enkätundersökning samt en intervju om datainsamlingsmetoder.Företagen som arbetar med IoT produkter har tydlighet och transparens när det kommer till vilken data deras produkt(er) samlar in och dessa finner man i deras villkor (ex. privacy statements, privacy policy, terms of service/use och andra dokument). Därför är det viktigt att (blivande) användare läser avtalen noga innan denne börjar använda sig utav produkten eller tjänsten. Dessa villkor kan komma att ändras och uppdateras så därför är det viktigt att användaren läser igenom dem igen ifall leverantören skickar ut de vid ett senare tillfälle. Större delen av produkterna använder sig av molnet vilket innebär en integritetsrisk för kunden då dennes data är lättare för andra att nå än kunden själv, beroende på vilken data som sparas. Att placera sensorer i hemmet behöver inte bara generera en stor mängd personlig data men kan också generera känslig data (vilket också går att generera genom att korrelera olika sorters data). Alla produkter kommunicerar krypterat med varandra och därefter dekrypteras data vid lagring i molnet. Produkterna genererar mängder med data och dessa data kan användas i syfte till riktad marknadsföring till kunden t.ex. olika försäkringspremier. UPECSI är en lösning som har hittats, vilket är en tjänst som möjliggör för slutanvändaren att välja vilken data som sparas i molnet. / This essay is about storage of data in smart homes and connection with the usage of cloud technology. The main issues covered are:•Data usage in smart homes. •What privacy and reliability the users can expect from the smart home devices.•If there’s any solution for improved privacy in a smart home.The essay explains how the manufacturer manages the risks of privacy to the end user and includes a survey and an interview for data collection methods.Companies that provide IoT products have clarity and transparency when it comes to what data their product(s) gathers and these can be found in their terms (eg. privacy statements, privacy policy, terms of service / use and other documents). Therefore it’s important that the (future) users read them carefully before use of product. The companies also think it's important to audit with the customer (eg. if terms changes) and therefore it’s also important for the user to double-check the new terms. Most of the products make use of the cloud, which means a privacy risk (depending on which data is stored) for the customer because it’s easier for other actors to reach their data than directly from the customer. Placing sensors in the home not only can generate a large amount of personal data, but also sensitive data (which also can be generated by correlating various types of data). All products communicate encrypted with each other but decrypts data when it’s stored in the cloud. The products generates big data, and these data can be used for target marketing or e.g. different insurance premiums. UPECSI is a solution that has been found through literature, which is a service that enables the end-user to choose the data that is stored on the cloud.

Smarta enheter i hemmet ärver samma säkerhet och integritetsproblem som förknippas med internet of things (IoT) eftersom de använder samma komponenter såsom RFID-taggar, sensorer, sensornätverk, WLAN och datalagring i molnet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur användarna av smarta hem uppfattar säkerhets- och integritetsrisker. Resultatet visar att vad som uppfattas som en risk kan skilja sig åt från en användare till en annan. Resultatet visar även att många användare är överens om vad de upplever som säkerhets- och integritetsrisker. Användarnas medvetenhet om riskerna däremot är ganska hög och de flesta känner till att säkerhets- och integritetsrisker förekommer med smarta hem innan de skaffar sig en smart enhet. Resultatet visar även att ganska många föredrar funktionalitet och billigare alternativ framför säkrare men dyrare produkter. Tidigare forskning fokuserar främst på vilka tekniker utvecklarna av SH enheter kan använda för att minska säkerhets- och integritetsrisker. Genom denna studie har vi kommit fram till att användarna spelar en lika viktig roll när risker uppstår som brister i själva tekniken. Användarna måste ta initiativet och skaffa sig kunskap om riskerna innan de börjar använda smarta enheter i hemmet. Slutsatsen visar att det är viktigt att utvecklarna och användarna tar gemensamt ansvar för att minimera risker med säkerhet och integritet i smarta hem. / Smart devices used in a home environment inherits the same security and privacy issues associated with Internet of Things (IoT) because they share the same basic components such as RFID tags, sensors, sensor networks, WLAN and cloud storage. The purpose of this paper is to examine how users of smart homes perceive security and privacy risks. The result shows that what is perceived as a risk is individual and is different from one user to the next. However, the results also show that many users agree on what they perceive as a security and privacy risk. User awareness, on the other hand, is quite high and most of them are aware of security and privacy risks associated with smart home technology before they acquire a smart device. The result also shows that quite many prefer functionality and cheaper options in stead of safer but more expensive products. Previous research focus on technical solutions developers can use to reduce security and privacy risks in smart units. In this study, we concluded that users play an equally important role in the creation of risks. Users must take the initiative and gain knowledge about the risks associated with smart devices in their home. Our conclusion shows that it is important that developers and users take joint responsibility to minimize the occurrence of security and privacy risks in the smart homes.

Smarta hem är ett koncept som har utvecklats i hög takt under de senaste åren. Enhetersom kylskåp, lampor och dörrar i bostäder kopplas upp och kan sedan styras med hjälp aven mobil för att underlätta i vardagen. Eftersom dessa uppkopplade enheter samlar in dataom oss blir säkerhet och integritet något som diskuteras flitigt. I denna uppsats presenterasresultatet från intervjuer som har gjorts med fyra olika företag som säljer produkter somsamlar in data från internet of things-enheter. Tre av dessa företag säljer internet of things-enheter till smarta hem. Syftet är att se hur dessa företag hanterar datainsamling från sinakunder och vilka utmaningar de ställs inför i det arbetet samt om detta påverkar kundernasintegritet och säkerhet. / Smart homes is a concept that has been developed rapidly the last years. People connectdevices like refrigerators, lightning and doors in their homes that they can control withtheir smartphones to facilitate in their everyday life. Since these connected devices collectdata about us, security and privacy is something that is discussed frequently. In this thesiswe present the result from interviews that is conducted with four different companies thatsell products that gather data from internet of things units. Three of these companiessell IoT products for smart homes. The purpose is to show how these companies handlecollected data from customers and what challenges they face in this work and if that affectsthe customers.

Intresset som ligger till grund för denna rapport är att få moderna och attraktiva tunnelbanestationer i den närmaste framtiden. Formgivningen av framtida tunnelbanestationer i Stockholm kräver att man tar hänsyn till ett antal faktorer. Vissa av dessa faktorer studeras redan i dokumentet Gestaltningsprogrammet för tunnelbanan till Nacka – vilket är utgångspunkt för den föreliggande slutrapporten – medan andra successivt måste introduceras för att åstadkomma smartare lösningar i kommande tider.   Hur upplever en grupp av yrkesverksamma experter Stockholms tunnelbanestationer idag? Vilka är, enligt dessa experter, de rådande förhållandena som begränsar stationernas attraktivitet och, i så fall, vilka åtgärder kan främja denna attraktivitet i framtiden? Hur kan IKT-lösningar integreras i gestaltningen av moderna och attraktiva tunnelbanestationer för Stockholm i den närmaste framtiden?  Dessa är de centrala frågor som leder undersökning i föreliggande rapport, genom en litteraturstudie och elva semistrukturerade intervjuer.   Insamlingen av det studerade materialet tillsammans med analysresultaten ledde till följande påstående: för att uppnå attraktiva och moderna tunnelbanestationer bör ett presumtivt gestaltningsprogram inkludera alla begrepp som har undersökts i rapporten – dvs. attraktivitet, hållbarhet, tidstålighet, trygghet och tillgänglighet – med tillägg av konceptet "smarta anläggningar". Däremot bör dessa värdeord inte ses som fristående delar, utan som sammanbundna delar i ett helhetsperspektiv.   Tunnelbanesystemet i Stockholm bör säkerställa en rad åtgärder på kort och medellång sikt. Dessa åtgärder ska i sin tur vara grunden till kvalitetsprånget som krävs för att staden kan dra nytta av attraktivare tunnelbanestationer i det långa loppet. De föreslagna åtgärderna bör tillföra både konkreta men även potentiella lösningar för arkitekter och planerare; öka uppfattningen av framtida tunnelbanestationer som attraktiva och moderna samt gynna en hög grad av upplevelsevärde i tunnelbanestationsmiljön.   Däremot kvarstår mycket arbete, framfor allt vad det gäller tillämplighet att de föreslagna insatser samt andra lösningar som kan dyka upp under framtida studier, vilket i sin tur kommer att kräva en mer detaljerad analys framöver. Föreliggande rapport ska således fungera som ett underlag och en inspirationskälla för detta fortlöpande arbete. / The aim for this report is to propose potential strategies in order to develop more modern and attractive subway stations in the near future. The design of future subway stations in Stockholm requires a number of factors to be taken into account. Some of these factors are already under study in the Design program for the metro line to Nacka – which is the starting point for the present final report – while others must be gradually introduced when aiming for smarter solutions in the future.   How does a group of professional experts experience Stockholm's subway stations today? What, according to these experts, are the prevailing conditions that limit the attractiveness of these stations and, if so, what measures can promote this attractiveness in the future? How can ICT solutions be integrated into the design of modern and attractive subway stations for Stockholm in the near future? These are the essential questions to be answered by this report, using a literature survey and eleven semi-structured interviews.   The collection of studied material along with the analysis of the results led to the following statement: in order to achieve attractive and modern subway, a presumptive design program should include all the concepts studied in the report – i.e. attractiveness, durability, sustainability, security, and accessibility –, but not as standalone elements, but as interconnected components of a holistic perspective.   The underground system in Stockholm should ensure a range of measures in the short and medium term. These measures will in turn be the basis of the quality leap required for the city to take advantage of attractive metro stations in the long run. The proposed should bring forth both practical suggestions, but also potential solutions for architects and planners; increase the perception of future subway stations as attractive and modern as well as benefit a high level of experience value in the metro station environment.   However, there is much work that remains and that will require a more detailed analysis in the future, especially as regards the applicability of the proposed actions as well as other solutions that may emerge during the course of future studies. The current report should therefore serve as background material and inspiration for this ongoing work.

Det används stora mängder energi inom kontorslandskap för att reglera inomhusklimatet. Intresset har ökat för energisparande åtgärder både politiskt och privat. För kontorsbyggnader är fönster en stor andel av klimatskärmen vilket har en stor påverkan på värme- och kylvärmeenergin som tillförs in i kontorsbyggnaden. Elektrokroma fönster kan, genom att skicka en spänning till ett av fönstrets skikt, aktivt förändra sina egenskaper för att steglöst begränsa solinstrålning i en byggnad.    Denna fallstudie är framtagen för att undersöka var och hur elektrokroma fönster kan användas för att effektivisera inomhusklimatet, med betoning på kylbehov, i Sverige. Undersökningen gjordes genom att göra flertal simuleringar på en kontorslokal i IDA ICE där lokalen simuleras på olika orter. Orter varieras från norr till söder och från kust till inland. Fönsterfasaden simulerades även i olika väderstreck. Resultaten visar att användning av tekniken sänker inkommande värmeenergi genom fönster med runt 60 procent oavsett på omgivande medeltemperatur. Därför motiveras användandet bäst på sydliga fasader och vid orter nära kust eller stora vatten där solvärmelasten är som störst.

Fastighetsbranschen anses vara en av de branscher som mer motvillig än andra när det kommer till digital utveckling. Varför? När det även på högsta politiska nivå har sagts att Sverige ska vara bäst i världen på att använda och utnyttja digitaliseringens möjligheter, är det lätt att förstå att digitaliseringen som sådan är här för att stanna. Vid uppförandet av en smart byggnad utgör effektivisering av förvaltningen en stor del. Hur effektiv denna förvaltning är, kan antas till viss del vara beroende av hur effektiva andra branscher är. Det vill säga hur långt systemleverantörer eller andra branscher som på något sätt har en koppling till fastighetsförvaltning har kommit i sin egen digitalisering - vilket är vad denna uppsats är ämnad att besvara. Den slutsats som kan dras från undersökningens resultat är att det finns en koppling mellan hur långt aktörer med koppling till fastighetsförvaltning har kommit i sin digitalisering, och om detta effektiviserar arbetet med förvaltning. Detta främst för de som jobbar med någon typ av förvaltning. Dessutom ges man som läsare en överblick över hur långt vissa branscher har kommit i sitt arbete med digitalisering, utifrån respondenternas svar på den enkät som skickats ut. / The real estate and construction industry is typically viewed as the more reluctant to change, at least when one is talking about digitalization. Why is this so? When discussions on the highest political level are made regarding Swedens’ digitalization strategy, saying we are aiming at being the best in the world at utilizing the benefits of digitization, it is easy to assume that digitalization as a phenomenon is here to stay. When a smart building is being planned, as well as built, making facility management more effective plays a big part. How effective it is, is very easily correlated to how far industry actors have come in their own digitalization. That is, how far have actors in industries linked or associated with facility management come regarding their own digitalization - which is what this essay intends to answer. The conclusion that can be drawn from the survey results is that there is a connection between how far actors, that in some way are working property management, have come in their digitalisation, and how this streamlines the work with management. In addition, readers are given an overview of how far certain industries have come in their work with digitalization based on the respondents' answers to the questionnaire that was sent out.

Real estate assets are often considered as illiquid due to capital and transaction barriers. As a response, real estate tokenizing is a rising phenomenon. Real estate tokenizing combines the benefits from the private and the public real estate market, by creating a product with direct real estate commitment to low capital requirements and efficient transaction processes. The product is called real estate token, a digital share of an asset. Real estate tokens enable hypothetical fractionalization of properties with means of blockchain technology and smart contracts. This study investigate the pros and cons of real estate tokenizing as well as the financial performance of publicly traded US residential real estate tokens. The study states that fractionalization of properties increases access and customizability of real estate investments. Furthermore, the blockchain technology and the smart contracts enable automatization of transaction processes and asset management. Altogether, the benefits may result in a higher liquidity. However, the study also states several drawbacks with real estate tokenizing, such as lack of management and deeds, scalability problems and liquidity paradoxes. Furthermore, this study shows that US residential real estate tokens underperform both S&P 500 and housing index in terms of risk-adjusted return. Moreover, the real estate token market seems to correlate more with the S&P 500 than with the housing market. The study concludes that the cons with real estate tokenizing exceed the pros, although the phenomenon has great potential in a more mature market. However, real estate tokenizing will face implementation obstacles when converting the real estate industry to blockchain technology. As such, the success of real estate tokenizing is dependent on the global view of blockchain technology. / Fastigheter betraktas ofta som illikvida på grund av kapital- och transaktionsbarriärer. Som svar på den bristande likviditeten är blockchainteknologi inom fastigheter, även känt som ”real estate tokenizing”, ett växande fenomen. Real estate tokenizing ämnar till att kombinera fördelarna från den privata och den publika fastighetsmarknaden genom att skapa en produkt med direkt fastighetsexponering till låga kapitalkrav och effektiva transaktionsprocesser. Produkten kallas ”real estate token”, en digital andel av en tillgång. Real estate tokens möjliggör hypotetisk fraktionering av fastigheter med hjälp av blockchainteknologi och smarta kontrakt. Denna studie undersöker för- och nackdelar med real estate tokenizing såväl som finansiell prestation av publikt handlade real estate tokens inom det amerikanska bostadssegmentet. Studien konstaterar att fraktionering av fastigheter ökar tillgängligheten och anpassningsbarheten i fastighetsinvesteringar. Vidare möjliggör blockchainteknologi och smarta kontrakt automatisering av transaktionsprocesser och förvaltning. Sammantaget kan fördelarna med real estate tokenizing leda till högre likviditet. Studien konstaterar emellertid också flera nackdelar med real estate tokenizing, såsom brist på management och panträtt, storskalbarhetsproblem och likviditetsparadoxer. Vidare visar studien på att publikt handlade real estate tokens inom det amerikanska bostadssegmentet underpresterar både S&P 500 och bostadsindex i termer av riskjusterad avkastning. Dessutom verkar marknaden för publikt handlade real estate tokens inom det amerikanska bostadssegmentet korrelera mer med S&P 500 än med bostadsmarknaden. Studien konkluderar att nackdelarna med real estate tokenizing överstiger fördelarna i dagsläget, även om fenomenet har stor potential på en mer mogen marknad. Real estate tokenizing riskerar dock att möta implementeringshinder när fastighetsbranschen ska konverteras till blockchainteknologi. Således är framgången för real estate tokenizing beroende av den globala synen på blockchainteknologi.

I denna rapport undersöks vattenförbrukningen i svenska flerbostadshus. Sveriges medvetenhet är generellt sett låg när det kommer till vattenförbrukning. Dessutom har vi en ökad problematik med vattenbrist på grund av klimatförändringar. Studien fokuserar på de tre boendeformerna; bostadsrätter, hyresrätter och studentboenden. Vattenförbrukning i dessa typer av lägenheter analyseras och även privatpersoners tankar kring sin egen förbrukning undersöks. För att besvara studiens frågeställningar har flera olika metoder, såsom en litteraturstudie, digitalenkätundersökning och datainsamling kring vattenförbrukningen från de tre olika boendeformerna, använts. En analys av den insamlade data har genomförts, och till sist har även intervjuer med två relevanta företag utförts, för att få en uppfattning om ämnet ur ett företagsperspektiv. Resultaten som framkommit under projektet innefattar bland annat att det finns olika faktorer som påverkar vattenförbrukning i de olika boendeformerna, exempelvis lägenhetsstorlek, betalningssätt och medvetenhet. Det visade sig att den största drivkraften hos privatpersoner till att vilja minska sin vattenförbrukning är en kombination av att vilja uppnå låga kostnader och samtidigt ta hänsyn till miljön. Enligt enkäten som utformats under arbetets gång framkom det att endast 8 % av respondenterna hade insikt i sin vattenförbrukning. En anledning till Sveriges låga medvetenhet när det kommer till vattenförbrukning, kan vara att fyra av tio svenskar inte vet hur de betalar för sitt vatten. Utifrån vår dataanalys har det identifierats att studentlägenheter är den boendeform med lägst vattenförbrukning, samt att hyresrätterna är den boendeform med högst vattenförbrukning. Detta kan bero på att studentlägenheterna generellt sett är de lägenheter med lägst boarea. Utöver detta är oftast dessa lägenheter belägna centralt och närheten av campus. Anledningen till att hyresrätterna har högst vattenförbrukning kan bero på att betalningen för vattnet ingår i hyran och att man då är mindre medveten om sin vattenförbrukning. I fallet för bostadsrätter visade våra resultat att vattenförbrukningen för dessa oftast är högre än hos studentbostäder men lägre än hos hyresrätter. Det finns ett stort intresse när det kommer till smarta-hem funktioner kopplat till vatten. Det största fokuset för en sådan applikation bör vara ekonomin samt perspektiven om vattenbrist. Ett effektivtsätt för att kunna öka medvetenheten hos privatpersoner är genom att använda sig av gamification i en smarta-hem app. / This report examines the water consumption in Swedish apartment buildings. Sweden generally has a low level of awareness when it comes to water consumption. In addition, we have an increased problem with water shortages due to climate change. This study focuses on three forms of housing, condominiums, tenancies and student housing. The water consumption in these types of apartments is analyzed and the thoughts of individuals’ water consumption are examined. To answer the study's questions, several different methods have been used such as literature study, a digital survey and a collection of data on water consumption from the three different forms of housing. An analysis of the collected data has been carried out, and finally, to get an insight of the subject from a company's perspective, interviews were conducted with two relevant companies. The results in this study shows that there are various factors that affect water consumption in the various forms of housing, such as size of apartment, payment method and awareness. The biggest driving force for reducing the water consumption among private individuals is a combination of achieving low costs and environmental considerations. According to the survey designed during the course of work, it emerged that only 8 % of the respondents had insight into their water consumption. One reason behind Sweden's low awareness when it comes to water consumption may be that four outof ten Swedes do not know how they pay for their water.Based on our data analysis, it has been identified that student apartments are the form of housing withthe lowest water consumption, and that rental apartments are the form of housing with the highest water consumption. This may be because the student apartments are generally the apartments with the lowest living area. In addition to this, these apartments are often located centrally and close to the campus. The reason why the tenancies have the highest water consumption may be due to the fact that the payment for the water is included in the rent and that you are then less aware of your water consumption. In the case of condominiums, our results showed that the water consumption for these is often higher than in student housing but lower than in rental apartments. There is a great interest in smart-home features connected to water. The biggest focus for such an application should be the economy and how to minimize the risk of water shortages. An effective way to increase the awareness among private individuals is by using gamification in a smart-home app.

Smart homes are custom-fitted systems for users to manage their home environments. Smart homes consist of devices which has the possibility to communicate between each other. In a smart home system, the communication is used by a central control unit to manage the environment and the devices in it. Setting up a smart home today involves a lot of manual customizations to make it function as the user wishes. What smart homes lack is the possibility to learn from users behaviour and habits in order to provide a customized environment for the user autonomously. The purpose of this thesis is to examine whether environmental data can be collected and used in a small smart home system to learn about the users behaviour. To collect data and attempt this learning process, a system is set up. The system uses a central control unit for mediation between wireless electrical outlets and sensors. The sensors track motion, light, temperature as well as humidity. The devices and sensors along with user interactions in the environment make up the collected data. Through studying the collected data, the system is able to create rules. These rules are used for the system to make decisions within its environment to suit the users’ needs. The performance of the system varies depending on how the data collection is handled. Results find that collecting data in intervals as well as when an action is made from the user is important. / Smarta hem är system avsedda för att hjälpa användare styra sin hemmiljö. Ett smart hem är uppbyggt av enheter med möjlighet att kommunicera med varandra. För att kontrollera enheterna i ett smart hem, används en central styrenhet. Att få ett smart hem att vara anpassat till användare är ansträngande och tidskrävande. Smarta hemsystem saknar i stor utsträckning möjligheten att lära sig av användarens beteende. Vad ett sådant lärande skulle kunna möjliggöra är ett skräddarsytt system utan användarens involvering. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur användardata från en hemmiljö kan användas i ett smart hemsystem för att lära sig av användarens beteende. Ett litet smart hemsystem har skapats för att studera ifall denna inlärningsmetod är applicerbar. Systemet består av sensorer, trådlösa eluttag och en central styrenhet. Den centrala styrenheten används för att kontrollera de olika enheterna i miljön. Sensordata som sparas av systemet består av rörelse, ljusstyrka, temperatur och luftfuktighet. Systemet sparar även användarens beteende i miljön. Systemet skapar regler utifrån sparad data med målet att kunna styra enheterna i miljön på ett sätt som passar användaren. Systemets agerande varierade beroende på hur data samlades in. Resultatet visar vikten av att samla in data både i intervaller och när användare tar ett beslut i miljön.