Sammandrag  Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka varför lärare ska arbeta med språkutveckling inom SO-ämnena. Samt på vilket sätt lärare kan arbeta med språkutveckling i klassrummet inom SO-ämnena. Kunskapsöversikten tar upp vikten av att implementera skolspråket och vilken betydelse detta har. Kunskapsöversikten kommer främst att belysa den sociokulturella teorin, vilket påvisar goda förmågor för att effektivt kunna manifestera språkutveckling och språkets betydelse. Med detta arbete vill vi lyfta fram vilka språkutvecklande arbetsmetoder som en lärare kan ta dela av. För att undersöka information kring ämnet har vi använt oss av metoden systematisk litteraturöversikt och sökt i olika databaser för att komma åt forskningsartiklar och rapporter. I resultatet får vi fram genom forskningen, hur viktigt det är att arbeta språkutvecklande inom SO-ämnena som en gemensam nämnare. Det påvisar en positiv effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling. Resultatet visade också konkreta förslag på hur läraren kan arbeta i ett språkutvecklande klassrum. Slutligen ger vi förslag på fortsatt forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fem SO-lärare beskriver den egna livsfrågeundervisningen i religion i årskurserna 1–3, och vilka möjligheter och hinder de anser att det bidrar med. Detta har undersökts genom halv-strukturerade kvalitativa intervjuer i form av frågeformulär. Frågeställningarna som stått i studiens fokus lyder: Hur beskriver verksamma SO-lärare i F-3 undervisningen om livsfrågor i religion? och Vilka didaktiska hinder och möjligheter framträder i beskrivningarna? Studiens resultat visar meningsfullheten av livsfrågor i religionsundervisning. Uppfattning och perspektiv av olikheter kring diverse livsfrågeteman står i stor vikt i studiens resultat. Livsfrågeundervisningen i religion främjar elevernas personliga utveckling, i samband med att de får medverka i diskussioner och delge egna tankar och åsikter. Genom en innehållsanalys blev det möjligt att hitta och tydliggöra gemensamma drag i lärarnas svar, vilket möjliggjorde kategorisering vid resultatet. Trots betydelsefulla möjligheter med livsfrågor i religionsundervisningen förekommer även didaktiska hinder. De didaktiska hindren som utmärkt sig är merendels föräldrarnas förutfattade åsikter och inskridanden i religionskunskapsämnesinnehållets omfattning, livsfrågor inkluderat. Dessa förutfattade åsikter kan enligt vissa lärare upplevas som aningen besvärliga. Med hjälp av ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv, och tidigare forskning, tolkades och diskuterades resultatet i studien.

Drama ska vara ett inslag i skolans verksamhet och tidigare forskning visar att drama är ett bra verktyg som kan användas för att fördjupa elevernas kunskaper i alla skolans ämnen. För att drama ska bli en del av so-undervisningen det viktigt att lärare har kompetens inom både so-ämnet och inom drama. I tidigare studier med lärare framkommer det att bristen på kompetens gör att de känner en osäkerhet och väljer därför andra undervisningssätt som de känner sig trygga med. Med anledning av detta uppstod en nyfikenhet om hur lärarstudenter ställer sig till att använda drama i framtida undervisning. Syftet med denna studie är därför att undersöka lärarstudenters inställning till att använda drama i so-undervisningen. I studien genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med lärarstudenter från grundlärarprogrammet F-3. Lärarstudenterna uppfattar att de saknar didaktiska kunskaper inom drama men menar att lärarutbildningen har gett dem tips och idéer samt inspiration till att använda drama i undervisningen. De lyfter både för- och nackdelar med att använda drama i so-undervisningen men menar att de fördelar som finns väger upp för nackdelarna. Sammantaget visar denna studie att lärarstudenterna har en positiv inställning till att använda drama i framtida so-undervisning. / <p>SO</p>

De samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, samhällskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett ämnesblock. Synen på hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lärare har följt den för tiden rådande ideologiska syn på undervisning och kunskap. Den nuvarande rådande uppfattningen bland sakkunniga är att dessa ämnen bör undervisas integrerat. Trots detta så har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-ämnena i den senaste läroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt ämne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar på detta. Arbetets syfte är att lyfta orsakerna bakom förändringarna inom SO som Lgr 11 har fört med sig, vilka motiv som finns och vad förändringarna har inneburit. Jag har även undersökt högstadielärares syn på de samhällsorienterade ämnena, hur uppfattningen av SO förändrats över tid samt problematiserat genomförandet av reformer som bryter mot ett vedertaget synsätt. Med hjälp av intervjuer, artiklar, utredningar, avhandlingar och andra för temat relevanta källor har jag underbyggt slutsatsen av min frågeställning som grundar sig i dessa teman. Resultatet av den forskningen som jag tagit del av visar att orsakerna bakom de nämnda förändringarna i stor utsträckning är politiskt grundade snarare än utbildningsdidaktiska, då goda resultat på papper leder till högre status internationellt för Sverige. Införandet av Lgr 11 har lett till en mer bedömningsorienterad och disciplinär skola då den tydligt specificerar vilka kunskaper som ska undervisas och vilka krav som ska ställas på eleverna. Samtidigt förespråkas det av Skolverket och Skolinspektionen en progressiv och ämnesintegrerad undervisning. Dessa statliga institutioner går antingen emot sitt uppdrag eller så har de inte hunnit ställa om efter införandet av Lgr 11. Behörighetsreformen för lärare som börjar gälla 2015 kommer kräva ämnesbehöriga lärare och den nya lärarutbildningen som utbildar 6-9 lärare med djupare ämneskunskaper inom färre ämnen bidrar även den med att möjligheten till integrerad SO-undervisning minskar.

Studiens syfte är att undersöka hur F–3 lärare resonerar kring sin hantering av de didaktiska grundfrågorna i SO-undervisningen för hållbar utveckling samt att undersöka vilka möjligheter och utmaningar F-3 lärare ser i undervisningen för att ge eleverna verktyg att agera i hållbarhetsfrågor. Denna studie har en kvalitativ ansats och utgår ifrån John Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet visar att F–3 lärarna följer styrdokumenten för hållbar utveckling men att innehållet och prioritering av dimensionerna kan skilja sig åt. F-3 lärarna blandar gärna teori med praktik, för att eleverna ska uppmuntras till eget aktörskap. Slutsatsen är att F–3 lärarna undervisar för ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling men innehållet varierar i mängd på grund av intresse, kunskap och elever. En gemensam utmaning för alla lärare är att hålla undervisningen på en åldersadekvat nivå.

Vi lever idag i ett samhälle som präglas av mångkultur, ett samhälle där vi konstant stöter på olika kulturer, bakgrunder och språk. Skolan blir i många fall en mötesplats för denna mångkultur, och med sig för den några utmaningar i lärarens undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur forskningen beskriver utmaningar som kan uppstå i SO-undervisningen när den tar plats i ett mångkulturellt klassrum, och hur den föreslår att lärare med hjälp av olika metoder kan hantera dessa utmaningar. Datainsamlingen är sökningar gjorda på ett flertal databaser, där ett urval av artiklar och avhandlingar har gjorts utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet visar att det finns ett flertal utmaningar som lärare kan komma att möta, varav de mest återkommande handlar om elevers identiteter och identitetsskapande, språkbarriärer, men även hur läromedel och läroplaner i flera länder och situationer skapar begränsningar. Vidare pekar forskning på en rad olika metoder som lärare har att tillgå och kan arbeta med för att ta vara på den mångkultur samhället idag har att erbjuda.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att kartlägga och diskutera vad forskningen lyfter om beröringspunkter mellan värdegrundsarbete och undervisning i de samhällsorienterade ämnena, genom att besvara följande frågeställningar: Vilka är beröringspunkterna mellan värdegrundsarbete och SO-undervisning? Hur arbetar lärare med skolans värdegrund i SO-undervisning? Genom en systematisk forskningsöversikt har vi utgått från syfte och frågeställning när vi sökt i svenska och internationella databaser, för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar. Vårt urval av källor ligger till grund för resultat, slutsats och diskussion.  Beröringspunkterna mellan värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena kan integreras på olika sätt inom SO-undervisningen. Det finns liknande värden och kunskapsstoff i värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena. På så vis utgör de gemensamma värdena och kunskaperna beröringspunkterna. Det går att konstatera att det finns varierande metoder för hur lärare arbetar med skolans värdegrund i SO-undervisningen. Öppet klassrumsklimat, lärarens uppmuntran och relationer i klassrummet är en del av integrerat värdegrundsarbete. Även gruppövningar, dialog och kooperativt lärande är exempel på hur läraren arbetar med värdegrunden inom SO-undervisning. Det är dock inte alltid fördelaktigt för elever att diskutera då det finns komplext innehåll i samhällsorienterade ämnen som kan vara svåra för elever att ta sig igenom. Det framkommer även att integrering av värdegrunden i SO-undervisning, kan resultera i att ämnets kunskapsinnehåll riskerar att hamna i bakgrunden om värdegrundsarbetet upptar för stor del av undervisningen.

I SO-undervisning möter eleverna en mängd olika ämnesspecifika texter, vilka kräver en god läsförståelseförmåga. Internationella studier visar dock en negativ utveckling av läsförståelse bland svenska elever. Statliga insatser har därför genomförts för att utveckla alla lärares kompetens inom läsförståelse oavsett undervisningsämne. En av de insatser som implementerats framhåller vikten av läsförståelsestrategier som en del av att främja elevers läsförståelse.    Med grund i ovanstående har syftet med denna studie varit att undersöka lärares syn på läsförståelse inom SO-ämnena samt vilka läsförståelsestrategier som används och hur de används. Läsförståelse utifrån Westlund (2013; 2015) har genomgående styrt studiens utformning. Denna teori framhåller följande läsförståelsestrategier: att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. Undervisning av dessa strategier ska ske på ett explicit sätt så att eleverna kan använda strategierna metakognitivt. Den datainsamlingsmetod som använts för att få kunskap om detta är semistrukturerade intervjuer. Fem undervisande lärare i något av SO-ämnena i mellanstadiet intervjuades. Analys av empirin gjordes med hjälp av kodning i enlighet med teorin efter att samtliga intervjuer transkriberats.   Resultatet från studien visar att lärare främst använder sig av läsförståelsestrategierna att förutspå och att sammanfatta. Det var få lärare som använde sig av strategin att ställa frågor i enlighet med teorin. Samtliga lärare beskrev en aktivitet kopplat till strategin att reda ut oklar-heter, vilket visar att lärarna använder strategin delvis enligt teorin. När det gäller metakognitivt tänkande uttryckte inga av lärarna explicit detta i samband med läsförståelsestrategierna, men två lärare beskriv detta implicit. Från lärarnas utsagor kan urskiljas en positiv syn på läsförståelse i SO-undervisning. Trots den positiva synen varierade lärarnas beskrivningar av läsförståelsens plats inom SO-ämnena. En aspekt som diskuterades i relation till tidigare for-skning var att resultatet visade att lärare fokuserar på att förklara ämnesspecifika begrepp för eleverna, vilket också befintlig forskning visar vara det lärare i huvudsak gör. Förklaringar av ämnesspecifika begrepp är dock inte tillräckligt för att stödja läsförståelse. Denna studie lyfter fram att det behövs kompetensutveckling om explicit undervisning av läsförståelsestrategier för SO-lärare. Detta är nödvändigt för att höja elevernas läsförståelseförmåga men även för att de självständigt ska kunna ta till sig den kunskap som krävs för att kunna verka och leva i samhället.

Denna studie handlar om lärares utmaningar i SO-undervisning för elever som har svenskasom andraspråk. Examensarbetets syfte är att undersöka och få en inblick i de svårigheterlågstadielärare upplever när de undervisar elever som har svenska som andraspråk ochflerspråkiga elever i SO, samt hur lärarna ser på de metoder som de använder sig av för attgynna och stödja andraspråkselevers kunskapsutveckling och lärande. De teoretiskaperspektiven som vi har utgått är ifrån är transspråkande, sociokulturellt perspektiv, samtscaffolding. Vi har också läst på om tidigare forskning som bland annat pekar på att ettkooperativt arbetssätt gynnar andraspråkselevers inlärning. Tidigare forskning har också visatresultat på att transspråkande undervisning har gynnat flerspråkiga elevers skolgång i bådeUSA och i Sverige men att lärares förhållningssätt gentemot metoden spelar en stor roll förhur lyckad den är. Vi anser att det är viktigt att forska om utmaningar som svenska lärareupplever i SO-undervisning för andraspråkselever av flera anledningar. För det första tyckervi att det är viktigt att förstå vilka utmaningar elever med svenska som andraspråk står inför,detta är nödvändigt för att kunna utveckla strategier för att kunna skapa en stödjande miljöför elevernas lärande och kunskapsutveckling. För det andra anser vi att det är viktigt attlärare förstår de utmaningar som de själva står inför och möter i sin undervisning för eleversom har svenska som andraspråk. Detta är viktigt för att kunna utveckla en förståelse för debehov som andraspråkselever har i SO-ämnena och att se till att de får rätt stöd och resurserför att kunna nå den fulla potentialen.För att undersöka vårt syfte och våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ metod iform av digitala enkätundersökningar som skickades ut elektroniskt till olika skolor i Sverige.I undersökningen deltog 22 lärare som är behöriga i SO på lågstadiet. Enkäten skickades uttill F-3-lärare på våra VFU-skolor och vi publicerade den även i två Facebokgrupper förlärare i grundskolan. Anledningen till varför vi valt att göra en kvantitativ undersökning ärför att det är lättare att nå ut till fler personer och på så sätt också lättare att dra en generellslutsats baserad på de svar vi får in. Resultatet visade att den största utmaningen för lärare ärämnesrelaterade begrepp och att på ett rättvist sätt kunna bedöma elever med bristandekunskaper i svenska, samt att bildstöd och samarbete med andra elever kan främja elevernasspråkutveckling.

Studier visar att allt fler elever använder internet för informationssökning till sina studier. En del webbsidor som SO-rummet och Nationalencyklopedin.se (NE.se) har som grund att vara komplement till läromedel i undervisningen, andra webbsidor som Wikipedia (svenska versionen) har som mål att endast förmedla kunskap. Ämnesplanen för religionsämnet har som krav att eleven ska lära sig om hur religion uttrycks i både teori och praktik, men också hur den efterlevs av människor i Sverige och deras hemland. Läroböckers framställning av buddhismen har fått mycket kritik för att innehållet inte uppfyller flera av ämnesplanen och läroplanens krav. När elever vänder sig till internet för information om buddhismen är det viktig att undersöka de mest besökta webbsidornas framställning av buddhismen.I detta uppsats har tre populära webbsidor, NE.se, SO-rummet och Wikipedia undersökts för hur buddhismen framställs och hur väl framställningen uppfyller ämnesplanens krav på förståelse av religionsutövandet. Resultatet visar på att samtliga webbsidor simplifiera buddhismen olika begrepp och framställer religionen som en homogen tro. Endast Wikipedia uppnår delvis delar av ämnesplanens kunskapskrav, men är i övrigt ofullständigt i framställningen av buddhismen liksom SO-rummet och NE.se.