Språket har en stor betydelse i människors vidare utveckling. Med hjälp av språk kan människor till exempel kommunicera med varandra, göra oss förstådda, skapa en förståelse för omvärlden samt vara aktiva samhällsmedborgare. Språket har en minst lika central betydelse i skolan, där eleverna bemöts av språket dagligen. Alla ämnen har ett ämnesspecifierat språk som eleverna behöver klara av för att uppnå de mål och kriterier de ställs inför i skolan. Lärarna har som krav att kunna främja elevers språkutveckling och bidra till att de skapar en större förståelse av språket för att sedan kunna använda det som redskap i olika sammanhang i undervisningarna. I de samhällsorienterade ämnena används språk som en essentiell del av undervisningen och innehåller ämnesspecifika begrepp som eleverna behöver göra sig förstådda på för att kunna vidga deras kunskaper i ämnena. I denna kunskapsöversikten har jag undersökt språkets betydelse i skolan samt hur lärarna arbetar på ett språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningarna för att kunna främja elevernas utveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares didaktiska överväganden gällande språkintegrerad undervisning i SO-ämnena. Gör lärare detta? Hur görs detta? Detta undersöks genom intervjuer med verksamma F-3 lärare som arbetar på skolor i olika delar av Sverige. Analysen har utförts med hjälp av begreppen transspråkande samt innehåll- och språkintegrerat lärande. Resultatet visar att lärare använder sig av följande strategier: bildstöd, kroppsspråk, repetition, mindre sammanhang, modersmål, modersmålslärare, tolk, Google, iPad och Chromebooks. Vidare visar resultatet att lärare möter olika svårigheter och möjligheter i den språkintegrerande undervisningen. Svårigheter som nämns är att SO är ett begreppstungt ämne, att klassrummen är språkrika och olika språksvårigheter som lärare ställs inför. Möjligheter såsom att integrera flera språk, bilder, inkludera eleverna och utgå från deras perspektiv samt att arbeta ämnesintegrerat är det som nämns i denna studie. Slutligen framför denna uppsats att transpråkande är en nödvändighet när det kommer till arbeten med språk. Men också att undervisningens innehåll har en stark koppling till språket och vice versa.

Graph databases provide schema-flexible storage and support complex, expressive queries. However, the flexibility and expressiveness in these queries come at additional costs: queries can result in unexpected empty answers or too many answers, which are difficult to resolve manually. To address this, we introduce subgraph-based solutions for graph queries “Why Empty?” and “Why So Many?” that give an answer about which part of a graph query is responsible for an unexpected result. We also extend our solutions to consider the specifics of the used graph model and to increase efficiency and experimentally evaluate them in an in-memory column database.

No description available.

I vår forskningsöversikt vänder vi oss snarare till pedagogerna och blivande pedagogerna i åk F-3.Vårt syfte med kunskapsöversikten är att besvara våra frågor om hur man kan skapa en mer inkluderande SO-undervisning för nyanlända elever samt diskutera hur relationen mellan hemmet och skolan kan påverka deras inlärning i SO-ämnet. I vår kunskapsöversikt vill vi svara på våra frågeställningar och diskutera hur avgörandet språk och ordförråd i SO-undervisning är. Dessutom framhävs i arbetet samverkandet mellan hemmet och skolan är gynnande och att inkludera nyanlända elever i SO-undervisningen resulterar till en positiv effekt. Vi har använt oss av olika forskningsartiklar i detta arbete, dessa artiklar har vi fått tillgång till genom sökningar i olika dataregister.

Language development is a central part for students to be given the opportunity for equivalent education. For Swedish schools in Sweden, the ethnic diversity has increased. This results in students with different linguistic abilities, which means that teachers face the challenge of adapting the teaching. The purpose of the study is to, based on documented research, map and discuss the meaning of working with language development for second language students as well as further working methods for how teachers in their social science teaching can work with language development for second language students. The questions are; What does it mean to work on language development for second language students in social science education? And, how can teachers work on language development in social science education with second language students? The method of this study is to systematically review previous research and summarize effective adaptation methods. We have used the databases ERIC, SwePub, Google Scholar and Libsearch. The studies that have been investigated show that language development and social science contributes to promoting the language where the goal is to support the students to understand the subject language, in order to then be able to use and communicate. Furthermore, it is highlighted that the relationship between the teacher is central and that the teacher needs to have an understanding of the subject and the linguistic requirements that are set in order to adapt social science education to work more language development. These tools can be exercises, drawings, reading comprehension and discussions where students can share culture, experiences and more that can develop the language development of second language students in social sciences.

Sofia Andersson och Wilma Persson: Ämnesspråkens funktionella grammatik. En läromedelsanalys i ämnena NO och SO för årskurs 6 (2023). Svenska, självständigt arbete i svenska, grundnivå 15 högskolepoäng, inriktning 4–6, hösttermin 2023. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Denna studie är en kvalitativ textanalys av fyra läromedel avsedda att användas inom NOoch SO-undervisningen i årskurs 6. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken. Syftet med arbetet är att karaktärisera och jämföra ämnesspråket i läromedel i de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Genom att analysera ämnesspråkens interpersonella och ideationella grammatik synliggör uppsatsen läromedlens användning av språkhandlingar, modus och modaliteter samt processer, omständigheter och grammatiska metaforer. Ett huvudresultat är att språket i läromedlen uppvisar stora likheter med avseende på de analyserade nivåerna. I läromedlen finns exempelvis en relativt hög abstraktionsnivå med en dominans av relationella processer och en stor utsträckning av grammatiska metaforer. I diskussionen utvecklas de identifierade språkliga dragen ur ett lärandeperspektiv. Utifrån studiens resultat och den tidigare läromedelsforskningen framgår det att ämnesspråkens skolspråkliga innehåll skapar utmaningar i undervisningen. Lärare inom NO och SO behöver stötta eleverna genom att exempelvis aktivera deras förförståelse och arbeta med de nya orden i undervisningen.

Syftet med studien är att jämföra tidigare forskning med praktiska erfarenheter som verksamma lärare i årskurs 4-6 har av att anpassa sin undervisning inom SO-ämnena för elever med autism, för att tillföra kunskap till studenter, verksamma lärare och andra pedagoger. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuas fyra lärare, varav tre arbetar på samma skola. Studiens resultat visar att lärarna utgår från relationen med eleverna när de väljer undervisningsmetod eftersom alla elever är olika, och man behöver utgå från varje individs behov och intressen. Metoder som används av lärarna är bland annat bildstöd, kooperativt lärande, teknologibaserad undervisning genom ipad eller dator, repetitioner och rutiner. Dessutom diskuteras läroplanen och kunskapskraven i relation till elever med autism, och resultatet visar att deltagarna i studien anser att kraven är alldeles för höga och att elever med autism inte kan nå upp till dem.

Syftet med denna studie är att undersöka F–3 lärares utsagor om deras undervisning av nyheter i SO, vilka utmaningar och möjligheter de ser med det och att undersöka vilka strategier som finns för att hantera eventuell oro som uppstår av betungande nyhetsinnehåll hos eleverna. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter och en pilotintervju. Resultatet visar att undervisningen av nyheter skiljer sig i årskurserna och utefter gruppens behov. Dessutom upplever lärare sina elever som oroliga över aktuella samhällsfrågor som lyfts i nyheter, vilket de ser som en utmaning i arbetet, exempelvis beträffande ämnena krig och gängkriminalitet. En möjlighet med nyheter är att kunna göra eleverna samhällsmedvetna. Resultatet visar också att eleverna ges strategier i form av åtgärdande diskussioner och till viss del genom ett förebyggande värdegrundsarbete. Slutsatserna som kan dras av studien är att elevernas oro beträffande nyheter kan behöva undersökas vidare och att det kan behövas mer material som stödjer lärare i arbetet mot de tidigare årskurserna F–1, till exempel genom ett nytt nyhetsprogram.

Abstrakt Ambitionen i det här examensarbetet är att undersöka lågstadielärares reflektioner kring språkutvecklande arbetssätt i förhållande till andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena. Vi vill även undersöka vilka effekter de olika arbetssätten ger på lärandet hos andraspråkselever. Dessutom vill vi ta reda på hur och om lågstadielärare möter någon form av hinder i sitt arbete mot språkutveckling. Våra frågeställningar består av: Hur reflekterar lärare i årskurserna 1–3 över sina upplevelser av att arbeta språkutvecklande med andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena? Hur arbetar lärare i årskurserna 1–3 för att stärka andraspråkselevers ämnesspråk i de samhällsorienterande ämnena? De teorier vi använder för att besvara vår frågeställning är det sociokulturella teorin och systemisk-funktionell lingvistik teorin. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod som bestod av sex semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för datainsamling. En hög och lågindex skola valdes medvetet för att skapa variation i resultatet. Lärarnas erfarenheter och reflektioner visade att ett språkutvecklande arbetssätt är a och o. På högindexskolan arbetar lärare språkutvecklande med andraspråkselever då de utgör en majoritet på den typen av skolor och är mest i behov av att utveckla sitt ämnesspråk. På lågindexskolan arbetar man språkutvecklande med andra elever, nämligen de med dyslexi eller språkstörning men det visade sig att det även där finns andraspråkselever och därför behöver lärarna på lågindexskolan aktivt arbeta språkutvecklande på sin SO-undervisning. Enligt lärarnas erfarenheter använder de olika resurser för att tillgodose elevernas behov av språkutveckling.