Denna studie grundar sig i frågeställningen ’Hur påverkas SO-lärares prioriteringar i det centrala innehållet och undervisningen av samhällsförändringar?’. Frågeställningen besvaras genom att analysera tidigare forskning och en empirisk undersökning i form av tre intervjuer med SO-lärare i den svenska grundskolan. Läroplanen är en styrande faktor för all undervisning i den svenska grundskolan, men det finns även andra påverkansfaktorer. Samhällsförändringar kan vara en sådan påverkande faktor. Transformeringen av läroplanen är en annan faktor, det vill säga hur läraren tolkar den skrivna kursplanen för sitt ämne till den faktiska undervisningen. Centrala tankegångar i den teori som studien använder sig av, läroplansteori, är vad som anses vara viktig kunskap vid en viss tidpunkt men även hur detta synliggörs i undervisningen. Vilket kan liknas vid de didaktiska centrala frågeställningarna vad, hur och varför? Resultatet visar att samhällsförändringar påverkar både läroplanens innehåll och själva undervisningen, men på olika sätt. Samhällsförändringar är endast en av flera påverkande faktorer för undervisningen och det är bland annat lärarens intressen som påverkar hur denne väljer att koppla sin undervisning till aktuella händelser och samhällsförändringar.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om olika utmaningar och möjligheter som kan förekomma i samhällskunskapsundervisningen i mångkulturella klassrum. Vidare är syftet att bidra med kunskap om samhällskunskapslärares interkulturella kompetens. Frågeställningarna som studien vilar på är vilka utmaningar och möjligheter möter lärare i sin undervisning i mångkulturella klassrum? Samt på vilka sätt framträder lärares interkulturella kompetens i undervisningen? För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer, där sju högstadielärare i SO-ämnena har intervjuats. De utmaningar som lärarna beskrivit kan förekomma i undervisningen är olika synsätt, att undervisa om kontroversiella frågor samt språk. Möjligheten som beskrivs av lärarna är att elever utbyter sina erfarenheter med varandra, vilket bidrar till en ökad förståelse för sina medmänniskor. Huruvida lärares interkulturella kompetens framträder i undervisningen beskrivs på olika vis. Majoriteten av de intervjuade lärarna hävdar att deras interkulturella kompetens framträder omedvetet, medan andra lärare menar att den framträder genom att vara nyfiken på sina elever. Vidare är även främlingsfientlighet ett centralt tema samt att lärarna motverkar fördomar genom sin interkulturella kompetens. / This study aims to contribute knowledge about various challenges and opportunities that may occur in social studies teaching within multicultural classrooms. Furthermore, the aim is to examine how teachers’ intercultural competence in teaching emerges. The research questions for this study are based on what challenges and opportunities teachers experience which may arise in their teaching in multicultural classrooms? And how do teachers’ intercultural competence appear in teaching? The study is based on a qualitative research of semi-structured interviews, where seven teachers in social study subjects in upper secondary school have been interviewed. Furthermore, the study is based on the socio-cultural perspective. The challenges that the teachers describe can occur in teaching are different approaches, teaching about controversial issues and language. One opportunity that can occur is that students exchange experiences, which contributes to an increased understanding of other people. Whether teachers’ intercultural competence appears in teaching is described differently. The majority of teachers experience that their intercultural competence emerges unconsciously, while other teachers believe that it emerges by being curious about their students. Furthermore, xenophobia is also highlighted as a theme and how they counteract prejudice through their intercultural competence.

I denna studie undersöker jag simuleringen Minecraft som möjligt kompletterande läromedel i SO-undervisningen i årskurserna 1-3. Jag undersöker hur man kan använda Minecraft, om det förekommer någon genusskillnad hos elever gällande motivationen att använda Minecraft som läromedel och hur frukt- och gångbar simuleringen är gällande simuleringens tillgänglighet, mekanik och innehåll. Undersökningen står på fyra ben; 1) Eget användande av Minecraft, 2) En enkätundersökning till yrkesverksamma pedagoger i gällande årskurser, 3) intervjuer av elever i gällande årskurser samt 4) en omfattande litteraturstudie baserad på teorier om spelbaserat lärande, tidigare fallstudier om dator- och tv-spel i undervisningen samt en analys utifrån den nu rådande läroplanen inom SO-ämnena i årskurserna 1-3. Vid slutet av denna studie fastslår jag att det, utifrån min forskning, inte förekommer någon märkbar motivationsskillnad mellan flickor och pojkar att använda Minecraft i skolan och att själva användandet av simuleringen bör vara som komplement till övrig undervisning med den narration som Minecraft saknar. Användandet av Minecraft bör konkret användas med tydliga mål och delmål för eleverna. Slutligen är den mest didaktiskt utformade versionen av Minecraft inte den som någon pedagog önskar använda i skolan.

Syftet med studien är att ta reda på hur arbete i grupp kan påverka elevers lärande. Jag kommer i denna studie att undersöka vad SO lärare har för erfarenheter av grupparbeten och vilka för- respektive nackdelar de har stött på, samt hur nyanlända kan integreras med hjälp av grupparbeten. Metoden som jag använt mig av har varit semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat fyra SO lärare som undervisar i årskurs F-3. I studien tas utgångspunkten i Vygotskij och den sociokulturella teori, men även andra forskare som är inspirerade av hans forskning. Vygotskij poängterar starkt vikten av grupparbeten. Han menar att den sociala samverkan mellan eleverna är själva grunden till lärande och utveckling (Dysthe 2003). Resultaten av min studie visar att SO lärare tycker att grupparbeten är ett bra arbetssätt, både för nyanlända och övriga elever. Eleverna kan i grupp ta del av varandras kunskaper och erfarenheter. De lär sig samarbeta och samspela med varandra. Detta gynnar även de nyanlända elevernas integration. Flera lärare nämner Vygotskij och menar att de arbetar efter hans utgångspunkter. Det finns ett par faktorer som de anser att man bör ta i beaktande för att grupparbete skall fungera och gynna alla elever. En del elever kan bli dominanta i gruppen vilken bidrar till att några elever blir uteslutna. Sedan kan det även uppstå konflikter i grupperna för att eleverna t.ex. inte kan fördela arbetet mellan varandra. För att grupparbeten ska stimulera eleverna måste alla vara delaktiga, lärarna bör även vara uppmärksamma på att alla är delaktiga och tar ansvar i gruppen. Eftersom att grupparbete är ett arbetssätt som användas i skolan idag är det viktigt att veta hur de påverkar eleverna.

Teman och analysmetoder som genomsyrar denna studie är läroplanskoder och Blooms reviderade taxonomi. Dessa utgör också den här studiens teori och förklaringsmodeller. Begreppet läroplanskod avser ett samlingsnamn för en uppsättning principer bestående av urval, organisation och förmedlingsform av skolans undervisning (Linde, 2021, s. 42). Därigenom har alla läroplaner en läroplanskod som de utformas utifrån. Blooms reviderade taxonomi är ett sätt att tolka kunskapskrav på, genom att rangordna dem utifrån olika nivåer av kognitiva processer och kunskapsdimensioner. Analysmetoden består av en kvalitativ ansats med inriktning mot naturorienterande ämnena: biologi, fysik, kemi och teknik samt de samhällsorienterade ämnena: religion, geografi, samhällskunskap och historia utifrån två svenska läroplaner och två åländska läroplaner. För Sveriges del fokuserar studien på följande läroplaner: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22, 2022). För Ålands del fokuserar studien på följande läroplaner: Landskapet Ålands Läroplan för grundskolan (ÅLp 96, reviderad 2015) och Ålands läroplan för grundskolan (ÅLp 21, 2021). I och med PISA:s sjunkande kunskapsresultat inom Europa är det av intresse för den här studentuppsatsen att analysera om och hur kunskapskraven från de ovannämnda läroplanerna har förändrats över tid.    Den här studentuppsatsen lyfter forskning om bedömning utifrån kunskapskrav, läroplanskoder och Blooms reviderade taxonomi. Resultatet från studiens kvalitativa innehållsanalys presenteras utifrån en tematisk framställning och en kronologisk ordning. Sveriges resultat presenteras först och följs sedan av Ålands resultat, analysen avslutas med en jämförelse emellan länderna emellan. Studiens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan Sveriges och Ålands kunskapskrav för grundskoleelever upp till årskurs 4 i kursämnena NO och SO, vilket synliggörs genom Blooms reviderade taxonomi. Studiens första forskningsfråga undersöker vilka olika nivåer av kognitiva processer och kunskaps dimensioner genom användningen av Blooms reviderade taxonomi som uttrycks i de svenska- och åländska kunskapskraven för grundskoleelever upp till årskurs 4 i ämnena NO och SO, samt hur det förändras över tid under åren 2011 till 2022. Den här studiens andra forskningsfråga berör likheter och skillnader mellan Sveriges och Ålands kunskapskrav för grundskoleelever upp till och med årskurs 4 inom ämnena NO och SO samt hur de förändras under åren 2011 till och med 2022.   Den här studiens resultat visar genom användningen av Blooms reviderade taxonomi att Sveriges och Ålands kunskapskrav i läroplanerna har förändrats över tid.  Antalet kunskapskrav har ökat i Ålands läroplaner mellan åren 2011–2022, samtidigt som antalet kunskapskrav i Sveriges läroplaner har minskat. I den svenska läroplanen, Lgr 22, var kunskapskraven mer jämt utspridda över kodningsschemat baserat på Blooms reviderade taxonomi jämfört med resten av de undersökta läroplanerna. Den åländska läroplanen, ÅLp 21, visade sig dessutom ha en större andel kunskapskrav i de mer komplexa kunskapsnivåerna av Blooms reviderade taxonomi jämfört med den tidigare åländska läroplanen (ÅLp 96, 2015). Utöver den här studentuppsatsens slutsatser gjordes även en iakttagelse att Sveriges kunskapskrav har gått från att vara mer strikt formulerade till att bli mer öppna för tolkning, samtidigt som vi lade märke till att Ålands kunskapskrav i läroplanerna har gått från att vara mer öppna mot att bli mer tydliga och strukturerade i de nya formuleringarna.

I dagens skola möter vi lärare många olika elever, där autism hos elever är vanligt förekommande. Detta kräver extra eftertänksamhet från lärarens sida i undervisningen. SO-ämnet är ett abstrakt ämne där elevernas begreppsförståelse utmanas med nya obekanta ord. Autism kan skilja sig mycket åt från person till person och därför finns det ett behov att kunna kartlägga de olika metoder som faktiskt fungerar väl i SO-klassrummet för elever med autism. Denna studie kommer därmed att försöka ge alternativa svar på vilka metoder som används och som är gynnsamma i SO-klassrummet vid arbete med elever med autism. Våra egna erfarenheter av elever med autism har varit väldigt stort och därför ansåg vi att det skulle vara intressant att se över vilka metoder lärarna använder och anser är främjande för att elever med autism ska utvecklas inom SO-ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder F-3 lärare använder sig av vid arbete med elever med autism och vilka lärarna anser är mest effektiva i SO-undervisningen. Frågorna som ska besvaras i studien är “Vilka metoder använder F-3 lärare i SO-klassrummet elever med autismdiagnos?” samt “Vilka metoder anser F-3 lärare är mest effektiva för att främja lärandet och kunskapsutvecklingen hos elever med autism i SO-undervisningen?”. Studien baserar sig på en flermetodsforskning, där både kvantitativ och kvalitativ undersökning har gjorts i form av en enkät. Enkäten skickades ut till en av lärarna på varje skola, som sedan skickade ut enkäten till resterande F-3 lärare på skolorna. Enkäten är utformad utifrån kryssfrågor samt längre svarsalternativ, där lärarna får besvara sina erfarenheter inom yrket samt deras kunskaper om autismdiagnosen och vilka metoder de använder för att elever med autism ska främja sitt lärande inom SO-ämnet. Resultatet visar att många av lärarna använder sig av samma metoder och att utövningen av metoderna ser både väldigt lika ut samtidigt som att de skiljer sig åt beroende på bland annat lärarens syn på autism. Visuella stöd och det kooperativa lärandet visar sig vara en av de metoder som mest utövas i SO-klassrummen bland F-3 lärare. Detta har visat sig vara metoder som är gynnande för elever med autism och deras kunskapsutveckling.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studiebesök kan användas i elevernas lärande inom SO-ämnena samt hur lärare och forskning ser på studiebesök som undervisningsmetod. Enligt tidigare forskning ger studiebesök andra möjligheter till lärandet än vad den etablerade klassrumsmiljön och den traditionella undervisningen gör. Det finns ett värde av olika lärmiljöer och att göra undervisningen mindre abstrakt för eleverna. Ju fler sinnen som aktiveras desto mer lär sig eleverna. Det finns otillräcklig forskning om studiebesök och hur det används i undervisningen inom SO-ämnena. Denna studie bidrar till ökade insikter och kunskaper om hur studiebesök används i praktiken och hur det kan stötta elevers lärande. Studien gör kopplingar till pragmatismen, det sociokulturella perspektivet, haptik och KASAM. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lågstadielärare i tre olika kommuner i södra Skåne. Resultatet visar att lärare har en positiv inställning till studiebesök men upplever att det finns en del utmaningar i praktiken. Studiebesök är mest förekommande inom SO-ämnena. Resultatet visar att studiebesök utvecklar och fördjupar elevers lärande samt bidrar till mer individanpassad undervisning. Lärare vill arbeta mer med studiebesök, men det krävs förändringar i skolans värld för att det ska bli möjligt.

The purpose of this study was to examine the relationship between two concepts, language development/language acquisition and inclusion. We examined a number of different articles and different studies made by different scientists, with the purpose of examining whether or not the two concepts in fact actually had a scientific relationship. Furthermore this text is written with a background in the subject of social science and therefore most if not all results and conclusions will have a connection to social studies/science. The method used consisted mainly of doing systematic research as well as evaluating a variety of sources found on different databases such as, Libseach, SwePub, ERC etc. In the results section of this text we present the results of what we accumulated while reading different reports and theses. The results include among other things different perspectives that were commonly mentioned in a lot of different reports and theses such as the sociocultural perspective, approaches to language development and subject concepts. The final part of this text is a discussion and a conclusion, where conclusions are drawn from the results and we discuss possible problems with the method used as well as what can be done in order to further investigate this subject.

Syftet med föreliggande studien är att fördjupa kunskapen om hur F-3 lärare resonerar kring att undervisa om källkritik i SO-ämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med ett pragmatiskt perspektiv. Genomförandet sker med semistrukturerade intervjuer med fem F-3 lärare. Där F-3 lärarnas resonemang om källkritik i undervisningen för årskurs F-3 inom So-ämnet lyfts. Resultatet identifierar hur F-3 lärare resonerar för att utveckla elevers källkritiska förmåga, vilket innehåll de väljer att använda i sin undervisning om källkritik och vilka metoder som används för att utveckla elevers källkritik gentemot källors tillförlitlighet. Slutsatser visar på F-3 lärares upplevelser kring vikten av den källkritiska undervisningen och de möjligheter som elevers källkritiska förmåga medför.

Syftet med studien har varit att undersöka hur F-3 lärare arbetar språkutvecklande i SO- undervisningen. Vi har valt att använda en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Intervjuerna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och relevant forskning. Resultatet visade bland annat olika arbetsmetoder för en språkutvecklande SO- undervisning samt lärares syn på ett språkutvecklande arbetssätt i SO- undervisningen. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärare använder olika arbetsmetoder för att bidra till elevers språkutveckling i SO- undervisningen.