I detta examensarbete undersöks effekterna av trafiklänkavbrott med varaktighet på ett flertal månader. Arbetet använder Sampers, ett trafikslagsövergripande analyssystem som kan prognostisera trafikförändringar och utföra samhällsekonomiska kalkyler. Arbetets syfte är att skapa en metodik för användning av Sampers vid sådana undersökningar, samt att tillämpa metodiken på en fallstudie av jordskred i Göta älvdalen. Fallstudien, framtagen av Statens geotekniska institut, består av fem scenarier för jordskred längs Göta älv i Västra Götaland. I varje scenario drabbas antingen väg E45, en fyrfältig motorväg med dragning längs älven, eller både E45 och Norge/Vänernbanan, en dubbelspårig järnväg som till delar följer vägens sträckning. Både vägen och järnvägen är viktiga transportstråk och används av ett stort antal trafikanter. Den metodik som skapas omfattar tre alternativ på analysmetoder, som tillsammans utgör ett spann av samhällsekonomiska kostnader. Metoderna skiljer sig åt i hur resandet förändras efter skredet, från en resefterfrågan som inte påverkas av de nya förhållandena till en efterfrågan som antas anpassas fullt ut till det nya vägnätet. Mellan dessa finns en metod där resor till och från arbetet inte påverkas, men resterande resor anpassas till det nya vägnätet. Vid tillämpning av metoderna på de fem scenarier som utgör fallstudien fås ett kostnadsspann som är relativt jämnt inom varje scenario, men där kostnaderna mellan två scenarier kan variera kraftigt. Ett scenarios samhällsekonomiska kostnad tycks bero dels av flödet på den länk som bryts, dels av tillgängligheten till lokala länsvägar i närheten av skredet. Flödet ökar i första hand på just de lokala vägarna nära avbrottet, inte de stora vägar som går längre bort men har högre standard. Slutsatsen av rapporten är att metoden där arbetsefterfrågan hålls på samma nivå som innan skredet, och övrig efterfrågan anpassas, bör användas i första hand och kompletteras med de två övriga metoderna i den mån det anses nödvändigt. Fallstudiens kostnader med denna metod är mellan 45 Mkr och 400 Mkr beroende på scenario. Scenariernas varierande förutsättningar har alltså en stor roll i effekternas storlek vid skred. / This master’s thesis studies the effects of a traffic link disruption with a duration of several weeks. The study is performed using Sampers, a traffic analysis system spanning several modes of transportation. Sampers can perform traffic prognoses and calculate national economic effects. The aim of the report is to create a methodology for the use of Sampers in such studies, and to apply this methodology to a case study of landslides in the Göta älv area of Sweden. The case study, created by the Swedish Geotechnical Institute, consists of five scenarios of landslides occurring along the river Göta älv in western Sweden. Each scenario affects either the road E45, or E45 together with the railway Norge/Vänernbanan. Both are important transport routes and are used by a large number of passengers. The created methodology spans three methods, together creating a range of national economic costs. The methods differ in the way that travel changes after the landslide, ranging from a travel demand that is not affected at all to one that is completely adapted to the new transportation network. Between these is a method where trips to and from work are not affected, but all other trips adapt to the new situation. When the methods are applied to the five scenarios that constitute the case study, the resulting range of costs is relatively consistent within each scenario, but the costs between two scenarios can vary drastically. The national economic costs of a scenario seem to depend partly upon the flow of the link that is disrupted, and partly upon the availability of local roads near the landslide. After the landslide, the flow grows primarily on such local roads and not on the larger roads that are further away but have a higher standard. The report concludes that the method where work trip demand is kept on the same level as before the landslide, and the other demand is adapted, should be the primary method used in these types of studies. The method can be supplemented with the other two methods to the degree that this is considered necessary. Using this method, the case study’s national economic costs range from 45 million SEK to 400 million SEK depending upon which scenario is studied.

Denna kvantitativa fallstudie har som avsikt att nå insikt och förståelse i två fotbollsföreningar, Jönköpings Södra IF och Östers IF, och deras specifika situation. Syftet är att försöka framhäva vilka effekter en fotbollsförening har ur ett samhällsekonomiskt och offentligfinansiellt perspektiv. Dels har vi, genom enkätundersökning, tagit fram vad barn-och ungdomsspelare samt deras familjer satsar i form av tid och pengar, och dels har vi studerat föreningarnas årsredovisningar. Utifrån dessa siffror har samhällsekonomiska och offentligfinansiella kalkyleringar gjorts. Resultatet visar att det finns en stor betalningsvilja bland fotbollsfamiljerna som innebär ett samhällsekonomiskt värde på 25-28 miljoner kronor årligen. Vidare kan vi även se att de bidrag från den offentliga sektorn som ges till föreningarna betalas tillbaka med 700 % respektive 1 100 % i form av olika skatter och avgifter. Studien skall ses som ett bidrag till diskussionen angående idrottens ekonomiska effekter och visar genom konkreta exempel på hur det går att mäta centrala värden inom idrotten.

<p>Det är ett faktum att sjukfrånvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora påfrestningar på samhällsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit äldre, arbetslöshetsnivån ändrats, ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sämre. Något större fokus har däremot inte riktats på huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivåer. Denna aspekt blir än mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gälla tre veckor istället för nuvarande två. Uppsatsens syfte är att analysera hur ett korrekt kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsäkring är utformad i enlighet med detta. Dagens sjukförsäkring finansieras genom arbetsgivaravgifter och är odifferentierad (d.v.s. oberoende av varje enskilt företags sjukfrånvaro). Problemet med moral hazard har lösts genom en karensdag. Som anställd finns det ett stort skydd för inkomstbortfall och arbetstagarens incitament är således näst intill begränsat till karensdagen. I och med det nya förslaget kommer arbetsgivarna i princip att ha strikt ansvar för de tre första veckorna, men efter tre veckor upphör arbetsgivarnas kostnadsansvar. En arbetsgivare har därför starka incitament att långtidssjukskriva en individ som är borta en vecka i taget med några veckors mellanrum, eftersom en sådan anställd kostar företaget otroligt mycket pengar. Frånvaron av detta kostnadsansvar har med största säkerhet bidragit till den kraftigt ökade långtidssjukskrivningen och så länge som företagen inte berörs av den samhällsekonomiska förlusten så kommer de inte heller att genomföra tillräckligt med förebyggande rehabiliteringsåtgärder.</p><p>Det är alltså staten som bär risken och en stor del av kostnaderna, vilka finansieras genom skatt på de båda parterna. Detta leder till att de ekonomiska konsekvenserna inte drabbar de inblandade utan skattebetalarna istället, vilket motverkar sjukförsäkringens välfärdsutjämnande syfte. Valet av ekonomiskt ansvar har stor preventiv betydelse. I sjukskrivningsprocessen finns det idag inte någon part som säger stopp. En av uppsatsens slutsatser är att istället för strikt ansvar för arbetsgivarna de tre första veckorna skulle strikt ansvar med vållandeförbehåll och tydliga ansvarsavgränsningar skapa en effektiv nivå av förebyggande åtgärder. Uppsatsen visar också att en stor del av risken vad det gäller</p><p>sjukfrånvaro är individknuten, vilket tyder på att endast en del av försäkringen ska differentieras med hänsyn till arbetsplatsen och att arbetstagaren själv ska bära en viss risk. Det är därför viktigt att möjlighet ges för individerna att försäkra sig. På så sätt kan den part som har störst möjlighet att minska sjukfrånvaron också bära kostnaderna.</p>

Det är ett faktum att sjukfrånvaron i Sverige ökat dramatiskt det senaste decenniet, vilket medfört stora påfrestningar på samhällsekonomin. Vanligt förekommande förklaringar till det plötsliga sjukskrivningsutbrottet kan sammanfattas i att svenskarna blivit äldre, arbetslöshetsnivån ändrats, ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen blivit generösare samt att arbetsmiljöerna blivit sämre. Något större fokus har däremot inte riktats på huruvida införandet av arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen har bidragit till ökade sjukskrivningsnivåer. Denna aspekt blir än mer intressant att undersöka i och med regeringens aktuella förslag att utöka arbetsgivarnas betalningsansvariga sjuklöneperiod att gälla tre veckor istället för nuvarande två. Uppsatsens syfte är att analysera hur ett korrekt kostnadsansvar för arbetsgivarna bör se ut och om dagens svenska sjukförsäkring är utformad i enlighet med detta. Dagens sjukförsäkring finansieras genom arbetsgivaravgifter och är odifferentierad (d.v.s. oberoende av varje enskilt företags sjukfrånvaro). Problemet med moral hazard har lösts genom en karensdag. Som anställd finns det ett stort skydd för inkomstbortfall och arbetstagarens incitament är således näst intill begränsat till karensdagen. I och med det nya förslaget kommer arbetsgivarna i princip att ha strikt ansvar för de tre första veckorna, men efter tre veckor upphör arbetsgivarnas kostnadsansvar. En arbetsgivare har därför starka incitament att långtidssjukskriva en individ som är borta en vecka i taget med några veckors mellanrum, eftersom en sådan anställd kostar företaget otroligt mycket pengar. Frånvaron av detta kostnadsansvar har med största säkerhet bidragit till den kraftigt ökade långtidssjukskrivningen och så länge som företagen inte berörs av den samhällsekonomiska förlusten så kommer de inte heller att genomföra tillräckligt med förebyggande rehabiliteringsåtgärder. Det är alltså staten som bär risken och en stor del av kostnaderna, vilka finansieras genom skatt på de båda parterna. Detta leder till att de ekonomiska konsekvenserna inte drabbar de inblandade utan skattebetalarna istället, vilket motverkar sjukförsäkringens välfärdsutjämnande syfte. Valet av ekonomiskt ansvar har stor preventiv betydelse. I sjukskrivningsprocessen finns det idag inte någon part som säger stopp. En av uppsatsens slutsatser är att istället för strikt ansvar för arbetsgivarna de tre första veckorna skulle strikt ansvar med vållandeförbehåll och tydliga ansvarsavgränsningar skapa en effektiv nivå av förebyggande åtgärder. Uppsatsen visar också att en stor del av risken vad det gäller sjukfrånvaro är individknuten, vilket tyder på att endast en del av försäkringen ska differentieras med hänsyn till arbetsplatsen och att arbetstagaren själv ska bära en viss risk. Det är därför viktigt att möjlighet ges för individerna att försäkra sig. På så sätt kan den part som har störst möjlighet att minska sjukfrånvaron också bära kostnaderna.

Vid byggnation i storstadsmiljöer används ofta material som förvarats eller utvinns långt ifrån byggnadsplatsen. Materialet transporteras långa sträckor och transporten antas utgöra en stor kostnad, både ekonomiskt och miljömässigt. Överblivna jord- och bergmassor i samband med byggnation och rivning används oftast inte optimalt och återvinns sällan på bästa sätt. Genom en förbättrad hantering och återvinning av dessa jord- och bergmassor skulle involverade aktörer potentiellt kunna minska sina kostnader, samtidigt som samhället skulle kunna dra nytta av en mindre miljöpåverkan. De frågeställningar som valdes att undersöka är: Leder ett införande av mer lokala upplag för jord- och bergmassor vid byggnation i städer till en samhällsekonomisk besparing? Hur stor påverkan har miljömässiga kostnader på totalkostnaden och finns det sociala aspekter som bör beaktas? Vad finns det för möjligheter och svårigheter med att kombinera analysverktygen CBA och LCA för att värdera den samhällsekonomiska nyttan av ett lokalt upplag?  För att undersöka om ett temporärt upplag minskar kostnaderna och miljöpåverkan, har ett beräkningsverktyg utvecklats. Teorier om livscykelanalys (LCA) samt kostnad-nytta-analys (CBA) har studerats och varit grund för beräkningsverktyget. Verktyget har testats i en fallstudie i Göteborgs stad och blivit avgränsat till att endast hantera entreprenadberg. I fallstudien blev totalkostnaderna för det lokala upplaget jämfört med normalfallet relativt lika, medan de totala miljöutsläppen för det lokala upplaget blev högre. Detta beror framförallt på att en mobil kross användes i det lokala upplaget. Om istället en stationär kross kan användas i det lokala upplaget, skulle det resultatet blivit mer samhällsekonomiskt fördelaktigt. Avståndsdifferensen mellan normalfallet och fallet med ett lokalt upplag var relativt liten och detta var även en bidragande orsak till de marginella kostnadsskillnaderna. Resultatet blev att denna studie inte kan svara på om ett införande av mer lokala upplag alltid leder till en samhällsekonomisk förbättring. Beräkningsverktyget som utvecklats kan användas för att testa olika scenarion mot varandra och det kan därmed i ett tidigt stadie, ge en indikation på om implementeringen av ett lokalt upplag är samhällsekonomiskt fördelaktig. Indata till beräkningsverktyget kan enkelt ändras för att passa olika scenarion och förhållanden. Verktyget kan därför även utvecklas för mer precisa beräkningar. Beräkningsverktyget tar hänsyn till skillnader i anläggningskostnad, kostnad för krossning, transportkostnader samt miljöpåverkan. De miljömässiga och sociala kostnaderna som undersökts verkar ha liten påverkan på totalkostnaden. Undantag är dock bullerkostnaden från krossning som blir hög utan bullerskydd. Det är fördelaktigt att studera både LCA samt CBA för att få fler infallsvinklar vid bedömning och värdering av den gällande situationen jämfört med framtida förändringar. / When constructing in urban areas, it is common to use material that is stored or extracted far away from the construction site. The material is then transported long distances and the transportations lead to large costs, both economically and environmentally. Excavated soil and rock masses from construction and demolition is seldom used optimally and is rarely recycled in an optimal way. An improved handling and recycling of the masses could potentially reduce costs for involved actors, while society could benefit from less environmental impact. The research questions addressed in this report are: Does the introduction of more local storage for excavated soil and rock masses for construction in cities lead to socioeconomic savings? What impact has environmental costs on the total cost, and are there social aspects that should be considered? What are the opportunities and difficulties of combining LCA and CBA to evaluate the socioeconomic benefits of a local storage? A calculation tool was developed to investigate whether a temporary storage reduces the costs and environmental impacts. Theories about Life Cycle Assessment (LCA) and Cost-benefit analysis (CBA) has been studied and been the basis for the calculation tool. The calculation tool was then tested on a realistic scenario in the city of Gothenburg and was limited to only handle excavated rock. The result was that the study could not show that an introduction of a more local storage always leads to economic improvements. A mobile crusher was used in the local storage in the tested scenario. If a stationary crusher would be used instead, the outcome would be much more beneficial with a local storage. The developed calculation tool can be adapted for testing different scenario studies and can in an early stage, give an indication for if implementing a local storage is socioeconomic beneficial. The input data can easily be changed to suit different circumstances and to make accurate calculations for different scenarios. The calculation tool takes into account differences in the cost of construction of the storage, cost of crushing rock, transport costs and environmental impact. The environmental and social costs examined seem to have little impact on the total cost. It is advantageous to study both LCA and CBA to get more perspectives in the assessment and evaluation of the current situation compared to future changes.

Denna studie har haft som syfte att redogöra för hur kvinnor och män skildras i olika typer av läromedel för gymnasieskolan. Fokus har legat på läromedel inom ämnet samhällskunskap med en avgränsning kring innehåll som behandlar samhällsekonomi. Undersökningen har rört fyra områden, hur kvinnor och män skildras i text, hur kvinnor och män skildras i bilder, språk och symboler samt om innehållet om kvinnor integreras i materialet i övrigt eller om det finns utportionerat som egna öar. Studien undersöker även om läromedlen utmanar de rådande könsrollerna. De läromedel som behandlats är tryckta och digitala läromedel från några av de största svenska förlagen inom läromedelsbranschen. Till skillnad från många av de läromedelsgranskningar som publicerats tidigare så har de digitala läromedlen en relevant roll. Funderingar kring metod utgick från att det krävdes närläsning av läromedlen vilket gjorde att en kritisk granskning både ur text- och bildperspektiv blev det naturliga valet. Den teoretiska grunden finns i Hirdmans teori om genus, där mannen ses som den normala och kvinnan som den avvikande vilket också avspeglar sig i samhället i stort där mannen har mer makt än kvinnan. Hardings teori om hur kön socialiseras på tre huvudsakliga nivåer i samhället är också viktig för studien, där lärarens och utbildningens roll betonas. Baserat på de teoretiska grunderna har ett operationaliseringsschema byggts upp. Studien visar att läromedlen skiljer sig åt, både avseende hur mycket relevant information som presenteras, hur väl integrerad denna information är samt i vilken utsträckning läromedlet problematiserar och utmanar normer baserade på kön. Ett av läromedlen lyckades i många avseenden visa en informativ, integrerad och problematiserande bild av kön medan de övriga i olika utsträckning lyckades sämre. Läraren behöver aktivt kompensera för de brister som läromedlen har.

This essay addresses the research on the use of textbooks and the content of the subject social studies in Swedish schools. The research shows varying results regarding the perception of the subject's core and how the content should be organized. Some argue that the subject is vague and unclear, while others argue that there is a strong selective tradition among social studies teachers. The research also shows that textbooks play a significant role in the teaching of social studies, especially when it comes to economics education. Studies have identified which concepts are most commonly found in textbooks within the subject and which ones are less common. It is emphasized that high-quality textbooks are important for building cumulative knowledge and understanding the subject in depth. Pedagogical subject didactic knowledge (PCK) is an important component for teachers in social studies. PCK is about the teacher's knowledge of the subject and how to best teach it. The tool CoRe is used to develop and analyze the teacher's PCK in social studies. The research also points out that current events and news have a strong connection to the teaching of social studies and that textbooks are used as an important source in teaching. However, the study emphasizes that the use of textbooks varies depending on the school level and subject. In my work, I have analyzed and discussed textbooks in social economics at the high school level using the CoRe tool. The goal was to examine the methods conveyed in the textbooks and how they relate to selected economic concepts for the study. It is clear that it is of great importance for students to learn these concepts in social economics since economics involves making choices based on limited resources. It is emphasized that students need to understand the distribution and scarcity of resources in order to relate the subject to their own everyday lives.

No description available.

No description available.

<p>Uppsatsen utreder ifall det finns en möjlighet till kostnadsbesparingar genom att erbjuda en stor andel av den äldre befolkningen hjälpmedel. Dessa hjälpmedel är tänkta att ha i förebyggande syfte för att minska antalet höftfrakturer. Perspektivet för analysen är samhällsekonomiskt, det vill säga alla möjligheter till kostnadsbesparingar antas tillkomma samma aktör. En uppdelning mellan landsting och kommun görs med andra ord inte. I en cost-benefit kalkyl görs en uträkning på vilken nettoeffekt som uppnås på den samhälleliga välfärden genom att antalet höftfrakturer minskar.</p><p>En makroundersökning ligger till grund för de hjälpmedel som studeras. De två hjälpmedel som tas upp i rapporten är höftskyddsbyxan och rollatorn.</p><p>Resultatet visar att man vid en viss minskning av olycksfallsfrekvensen kan uppnå en positiv nettoeffekt på den samhälleliga välfärden. Utifrån undersökningar som har gjorts på reduceringen av olycksfall som användningen av hjälpmedel bidrar till, visar kalkylerna resultat på vilka kostnadsbesparingar som kan göras. I framräkningarna för de kommande 45 åren visas det hur dessa kostnadsbesparingar kontinuerligt kommer att öka i och med att den äldre andelen av befolkningen ökar.</p><p>Uppsatsen kan utgöra underlag för diskussion om huruvida vårdens organisation tjänar på att byta perspektiv från suboptimering av olika områden till mer långsiktiga samarbeten.</p>