Syftet med arbetet har varit att undersöka och tolka samhällskunskapslärares uppfatt-ningar om hur barn i årskurs 4–6 bör undervisas om kontroversiella samhällsfrågor. För att göra detta användes kvalitativa intervjuer som metod, och fem samhällskunskaps-lärare från tre olika skolor intervjuades. När intervjuerna skulle tolkas användes her-meneutiken som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade bland annat att lärarna de-lade uppfattningar om att kontroversiella samhällsfrågor är en viktig del av samhälls-kunskapsundervisningen. De valde ut samhällsfrågor i undervisningen utifrån vad som är aktuellt i media och utifrån vad som intresserar deras elever. De delade också uppfattningen om att även om man ska prata om kontroversiella samhällsfrågor, ska man som lärare inte göra eleverna överdrivet oroliga så att de bara blir skrämda. Något som de uppfattade som utmanande med kontroversiella samhällsfrågor var att se till att klassrumsdiskussioner inte blev för livade, eller att någon elev som berördes av en samhällsfråga blev ledsen. Samhällskunskapslärarna uppfattade det dock inte som att dessa utmaningar var så stora att de undvek kontroversiella samhällsfrågor, utan kon-staterade bara att det finns utmaningar, men också möjligheter med undervisning av kontroversiella samhällsfrågor. / <p>Godkännande datum: 2018-05-30</p>

År 1995 infördes det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i Sverige. Betygssystemet reviderades 2011, då en ny betygsskala infördes. I och med revideringen återinfördes betyg i årskurs 6, vilket var en indikation på en mer resultatfokuserad skola. Bedömning och betygsättning är en viktig aspekt i en lärares profession, där målsättningen är att alla elever ska betygssättas och bedömas på samma villkor. Olika faktorer kan påverka lärares bedömning och betygsättning av elevers kunskaper, vilket kan innebära att elever i praktiken inte bedöms och betygsätts utifrån samma premisser. Syfte: Syftet med studien är att, utifrån semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma grundskollärare  i  årskurserna  4–6,  förstå  hur  betygsättning  och  bedömning  i  ämnet samhällskunskap upplevs och utförs av lärare med olika grad av yrkeserfarenhet. Avsikten är att relatera lärarnas utsagor till olika professionella positioner (Gipps, Brown, McCallum &amp;McAlister 1995) som de intar när de bedömer och betygsätter elever. Metod: Studien bygger på en semistrukturerad intervjuundersökning med 10 yrkesverksamma lärare som besitter en varierande grad av yrkeserfarenhet och som aktivt undervisar i de samhällsorienterade ämnena. I studien har en teoretisk ansats tillämpats och använts, i form av Gipps, Brown, McCallum och McAlisters modell. För att analysera intervjutranskriptionerna användes en tematisk analysmodell oberoende av den teoretiska ansatsen. Resultat av studien: Resultatet av studien baserades på lärarnas utsagor där flera gemensamma teman identifierades. Resultatet indikerar att lärarna i studien, oberoende av yrkeserfarenheten, utgår från kunskapskraven i läroplanen när de ska bedöma och betygsätta sina elever i ämnet samhällskunskap. Majoriteten av lärarna i studien, oberoende av yrkeserfarenhet, menar dock att betygskriterierna och kunskapskraven är svåra att tolka då de innehåller begrepp och värdeord som uppfattas olika av lärare, vilket medför ett problem i strävan att nå rättvisa och likvärdiga betyg.

Tidigare forskning har visat att det förekommer en ”motståndskultur”, bland manliga yrkeselever, som innebär att dessa elever intar en antites till skolans akademiska studiekultur. I detta motstånd, som yttrar sig genom att ha roligt på lektionerna, snacka strunt med kamraterna eller fuska med skoluppgifterna, skapar de sin egen identitet och plats i skolan. Forskningen har också visat att skolan i huvudsak använder sig av ”traditionella” undervisningsmetoder gentemot manliga yrkeselever. Traditionell undervisning innebär i vår studie lärarcentrerad undervisning och eget arbete. Studier har visat att deliberativ undervisning har potentialen att bryta motståndet och öka elevernas motivation till lärande. Deliberativ undervisning innebär ett samtalsstyrt och elevcentrerat arbetssätt, där eleverna diskuterar autentiska frågor som har kopplingar till deras livsvärld utan lärarens direkta inblandning. Syftet med denna studie var därför att undersöka den deliberativa undervisningens förmåga att motivera manliga yrkeselever. I och med detta har vi jämfört deliberativ undervisning med traditionell undervisning i två klasser vid sammanlagt fyra lektionstillfällen. Eleverna har observerats vid de olika undervisningsmetoderna och observationerna har följts upp med fokusgruppsintervjuer i båda klasserna. Empirin har analyserats utifrån en deduktiv metodansats, med inspiration från den grundade teorins arbetsverktyg. Vidare har empirin tolkats utifrån pragmatismen och motivationsteoretiska utgångspunkter. Resultatet har bekräftat vad tidigare forskning uppnått gällande traditionell respektive deliberativ undervisning. Under den traditionella undervisningen uppvisade eleverna i princip alla de motståndsstrategier som tidigare forskning noterat. Vid den deliberativa undervisningen minskade motståndet, men upphörde inte helt. De centrala fynden för denna studie är att manliga yrkeselever föredrar en diskussionsinriktad undervisningsform då elevernas ”skitsnackande” förflyttas från att vara en motståndsstrategi till att bli en medspelsstrategi. Även att eleverna slutade leka med sina mobiler under den deliberativa undervisningen indikerar att motståndskulturen avtog.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppen demokrati och diktatur beskrivs över tid i sex läroböcker i samhällskunskap. Tidsperioden sträcker sig från 1990-talet till 2010-talet och analysenheterna består av två läroböcker från vardera årtionde. Genom att undersöka hur begreppen beskrivs över tid är syftet att lyfta eventuella skillnader årtiondena emellan. En frågeställning behandlar även om begreppen, vilka är varandras motsatser, beskrivs i relation till varandra. Ett av skolans främsta uppdrag, som ensam institution i samhället, är att fostra demokratiska medborgare, den undervisning som behandlar begreppen är därför centrala och i och med det även innehållet i de läroböcker undervisningen bygger ofta på (Ekman och Pilo 2012). Läroböcker bidrar till att strukturera upp elevernas kunskaper och genom att lära sig om demokrati i relation till dess motsats diktatur kan ny kunskap utvecklas (Selander 1988). Studien genomförs genom en kvalitativ innehållsanalys där läroböckernas redogörelse analyseras efter ett på förhand bestämt analysschema indelat i tre kategorier, metoden gör det möjligt att söka efter olika teman i texten. Analysschemat är uppbyggt av begreppens teoretiska kärna, empiriska referenser samt om det förkommer någon form av problematisering av demokrati och diktaturbegreppet. Undersökningens resultat visade att det inte finns påtagliga skillnader i hur begreppen demokrati och diktatur beskrivs i läroböcker över tid. Grunden för hur begreppen beskrivs är densamma medan de empiriska referenserna samt redogörelser för aktuella händelser knutna till begreppen skiljer sig något, vilket faller sig naturligt med hänsyn till att läroböckerna behandlar olika tidsperioder. Undersökningen visar att det även finns vissa skillnader i läroböcker skrivna inom samma årtionde.

Elever på yrkesprogram tenderar att ha lägre kunskap och motivation inom akademiska ämnen som t.ex. samhällskunskap än övriga nationella gymnasieprogram. Det finns flera orsaker till detta. Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stark påverkan bland annat då eleverna tenderar att välja gymnasieprogram efter sin livssituation. Vidare finns det en oförståelse bland yrkeselever till varför de behöver läsa akademiska ämnen. Samtidigt har även skolorna ett stort ansvar i form av att de inte anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar. Elevernas intressen tas inte i beaktande och istället är det lärarnas agenda som tenderar att styra undervisningen. Istället förenklas undervisningen till en låg nivå som inte är utmanande. En av de övergripande faktorerna till ovanstående punkter är den dikotomi som existerar mellan teori och praktik. Varken elever eller lärare tror att eleverna klarar av en hög undervisningsnivå inom akademiska ämnen eftersom de är mer ”praktiskt lagda”. Därmed kan inte eleverna motiveras till studierna.Uppsatsens syfte är att undersöka vad som påverkar motivationen hos elever på yrkesprogram i samhällskunskap samt finna framgångsrika undervisningsmetoder som ökar densamma. Genom kvalitativa litteraturstudier har vi analyserat aktuell forskning på området. Vi kan konstatera att forskningsfältet är för litet för att kunna dra några generella slutsatser av undersökningen. Dock visar resultatet en tendens till att vissa metoder kan vara mer användbara än andra. Med hjälp av deliberativa samtal eller infärgning ökar elevernas delaktighet i klassrummet och lektionsinnehållet anpassas till elevernas preferenser. Genom QtA-metoden ökar elevernas läsförståelse och därmed också elevernas behållning av texterna – vilket i sig har betydelse för motivationen.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka pedagogiska diskurser som framträder när samhällskunskapslärare på en västsvensk gymnasieskola talar om hur de undervisar om demokrati samt vilka diskurser som framträder genom undervisningens examinationsuppgifter. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med fem samhällskunskapslärare samt av de prov som syftar till att examinera demokrati. Detta material analyseras sedan tematiskt med hjälp utav Basil Bernsteins teorier om bland annat den pedagogiska diskursen, vilket utgör föreliggande studies teoretiska ramverk.  Resultatet visar att undervisningen i demokrati ser olika ut på en och samma skola beroende på vem det är som undervisar. Till största del innehåller den pedagogisk diskursen en horisontell kunskapsstruktur vilket visar sig i framförallt lärarnas examinationsuppgifter, men också till viss del i deras egna utsagor. Uppsatsen visar också att skillnader i elevsyn mellan lärare påverkar undervisningen i olika riktningar. Vidare argumenteras det för att det existerar olika diskursiva grupptillhörigheter på en västsvensk gymnasieskola, men att det finns en dominerande kommunikativ och ämneskonceptuell diskurs som de flesta samhällslärare verkar inom.

Denna uppsats inriktar sig på att undersöka ungas stöd för demokrati och vad som påverkar detta. Utgångspunkten är i tidigare forskning som har funnit att unga inte längre värdesätter demokrati i samma utsträckning som äldre generationer, vilket är ett trendbrott. Detta väcker frågan om den svenska skolan brister i den demokratiska fostran. För att undersöka detta kontrolleras det om utbildning i samhällskunskap vid gymnasiet påverkar demokratiska värderingar, med utgångspunkt i att samhällskunskapsundervisning som bedrevs under den föregående läroplanen har haft en positiv effekt. Utöver detta har tidigare forskning, som belyst frågan om stödet för demokrati beror av input till eller output från det politiska systemet, inriktat sig på ett urval av äldre individer, vilket öppnar för en studie bland yngre individer för att undersöka om dessa teorier även stämmer för de yngre åldrarna. För att besvara frågeställningen genomfördes en enkätundersökning bland elever vid tre kommunala gymnasieskolor Uppsala kommun. Resultaten baseras på de svar som enkäten inbringade från de totalt 197 gymnasieeleverna som fick möjlighet att delta i studien. Huvudslutsatsen är att stödet för demokrati påverkas både av faktorer på input respektive output sidan av det politiska systemet. Studien finner även att mängden samhällskunskapsundervisning inte har något signifikant betydelse för stödet av demokrati, men då detta är ett komplext område så krävs ytterligare studier.

Betyg och bedömning är en omfattande process som av många lärare uppfattas somutmanande. Lärare måste utgå från läroplanens kunskapskrav vid betygsättning av elevers kunskaper och bedömningen ska utgå ifrån elevers uppvisade kunskaper kopplade tillundervisningen. Lärare står inför flera viktiga beslut i samband med dessa processer där målet är att eleven betygsätts och bedöms rättvist, i förhållande till kunskapskraven. Kunskapsöversikten behandlar både nationell och internationell forskning kring betyg och bedömning, ur ett lärarperspektiv. Studien inriktar sig på lärares betygsättning och bedömning inom ämnet samhällskunskap i grundskolan och framförallt mellanstadiet, som omfattarårskurserna 4–6. Forskning kring betyg och bedömning ur ett elevperspektiv framförs även översikten, för att framhäva komplexiteten i lärares betygsättning. Syfte Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa och analysera forskningen kring processerna kopplade till betyg och bedömning, ur ett lärarperspektiv. Specifikt är översikten inriktad på lärares betygsättning i grundskolan och framförallt mellanstadiet, inom ämnet samhällskunskap. Vi har även kartlagt vilka metoder som företrädesvis har använts i den analyserade forskningen. Metod Insamlingsmaterialet till kunskapsöversikten bestod främst av vetenskapliga artiklar som genomgått en process av granskning, så kallad peer-review process. Både nationella och internationella vetenskapliga artiklar inkluderades i kunskapsöversikten. Information från Skolverket och annan litteratur användes endast i inledningen och bakgrunden av översikten. Resultat av studien Resultaten indikerar att införandet av den nya läroplanen syftar till att öka precisionen och rättvisan i betygsättningen. Felaktiga betyg tilldelas när lärare tolkar det nya betygssystemetfelaktigt. När lärare misslyckas med att beakta kunskapskraven i läroplanen har de medirrelevanta faktorer i betygsättningen. Ytterligare resultat av översikten visar att betygssamtal med elever utgör en viktig del i betygsättningsprocessen för lärare, då samtalen bidrar till enmöjlighet för eleverna att förstå vad de behöver utveckla för att nå upp till ett högre betyg. I forskningsprocessen har man i stor utsträckning använt sig av kvalitativa intervjuer ellerkvantitativa enkätundersökningar. Det finns en brist på relevant forskning kring betyg och bedömning i ämnet samhällskunskap som omfattar årskurs 4-6.

In  this  Bachelor  thesis  the  writer  aims  to  do  a  comparative  analysis  between  Swedish  and Danish textbooks. The analysis examines textbooks in the civics field, and how these textbooks in represent the area of equality between men and women. The two countries in this essay are in many ways similar to each other but in  the area of equality the two differ. The politics in Sweden has more structural focused program while Denmark are more individual focused. The purpose of this essay is to see how the presentation of equality in the civics textbooks looks. To examine this area rigorously the essay does a qualitative and quantitative analysis with three different part studies. The quantitative method includes studies of both images and words that are  connected  to  equality.  The  second  part  compares  the  two  countries  politics  and  school guidance in the area of equality. The last part of the analysis is the main one, where the text in is studied and analysed  with a qualitative method.  The essay takes  a standpoint in feminist theory such as Yvonne Hirdman, Sandra Harding and Carol Lee Bacchi. The conclusion in this bachelor thesis reveals that there are a big difference between the textbooks from Sweden and Denmark. The Danish textbooks has a more individualistic approach and has the opinion that equality  is  already  reached  in  the  Danish  society.  While  the  swedish  has  the  opinion  that equality hasn´t been reached yet and it´s quite clear in the analsysis that the Swedish textbooks are  influenced  by it.  The  structural  expectations  are  not  seen  as  problematic  in  the  Danish textbooks, and traditional gender roles are symbolised. The symbolic gender is most prominent in the Danish textbooks, and the Swedish textbooks has a more problematic view on equality. This Bachelor thesis show that, when it comes to equality, the representation in the Swedish and Danish textbooks are totally different.

Studiens syfte är att utifrån forskning undersöka hur lärare kan arbeta för att inkludera nyan- lända elever i samhällskunskapsundervisningen för årskurs 4–6. För att få svar på frågeställ- ningarna i studiens syfte har en litteraturöversikt av forskning genomförts. Relevant forskning har varit antologier och vetenskapliga artiklar. Likvärdigheten är bristande i den svenska skolan och många nyanlända elever är varken delaktiga eller inkluderade i skolans alla ämnen. Sam- hällskunskap är ett komplext ämne och för många lärare uppstår svårigheter i att bedriva under- visning. Lärare kan därför få svårt att avgränsa sig på grund av ämnets breda innehåll. Vidare väljer många lärare att antingen fokusera på kunskapsuppdraget eller fostransuppdraget, vilket blir problematiskt då båda har en betydelsefull roll. Människor rör sig över nationsgränser vilket påverkar samhället men även den svenska skolan. Resultatet i genomförd litteraturstudie har visat att det finns många faktorer som påverkar inkluderingen av nyanlända elever i samhälls- kunskapsundervisningen. De påverkande faktorerna är nyanlända elevers erfarenheter men även deras språk-och ämneskunskaper. Resultatet tar också upp vikten av ett holistiskt synsätt i undervisningen.