Spelling suggestions: "subject:"samhällskunskap."" "subject:"samhällskunskaps.""
151 |
Datorspel i samhällskunskap : En kvalitativ studie om hur lärare och lärarstudenter kan se på datorspel som tema och metod i samhällskunskapsundervisningen / Computer games in social science : A qualitative study on how teachers and teacher students can view computer games as a theme and method in social science educationKarlberg, Robin January 2020 (has links)
This study focuses on computer games in the subject of social science and aims to examine what view teachers and teacher students can have and how they can reason about computer games in social science, both as a theme and teaching method. Furthermore, the purpose will be to analyze the motives and factors underlying the choice of using computer in their teaching. To answer these questions, the study involves qualitative interviews as a method. I will first interview the teachers and the teacher students and then analyze the answers using previous research and different theories. The study shows that teachers and teacher students are positive about computer games in teaching and see the relevance, potentials, and benefits of its use. However, due to various factors, there is limited scope in teaching. The factors that inhibit the use of computer games are considered as: technical concerns, ignorance, lack of time, cost issues, discomfort, and priorities. Finally, more information, research, positive thoughts, and recommendations could increase the incidence and application of computer games in teaching.
|
152 |
Vithetens normalitet - diskriminering och representation av familjekonstellationer : En kvalitativ läromedelsanalys i samhällskunskapens digitala läromedel för årskurs 4–6Larsson, Linnea January 2020 (has links)
One of the major principles in teaching are textbooks materials. The purpose of this study is to examine how textbooks materials unintentionally become intermediaries of structural discrimination. One important area to examine is how civic textbooks talk about the family and discrimination. Based on the concepts of white normativity and ethnocentrism, three digital educational materials for the civics subject of primary school are examined. With theoretical points on skin colour, this study examines which individuals are included and excluded from the textbook materials and in what contexts individuals are represented. With a discourse analysis as theory and method, several questions have been asked about the texts and images of the textbook materials used in this study. The overall purpose is to try to answer the question; is there a perceived underlying expression of a white normativity and ethnocentrism in the teaching materials? Specifically, the study will examine the two questions touched upon above: Which individuals are included and excluded in the teaching materials? and How does the Western ethnocentric perspective and white normativity in the teaching materials appear? The results of the study demonstrate that white normativity prevails in all the textbook materials studied and that there are examples of ethnocentric expressions. An underlying pattern can be seen that non-white individuals are underrepresented in the textbook materials and that the contexts which non-whites are represented demonstrate a discriminatory and narrow framework. In addition, the study opens for interpretation that the area studied in the textbook materials used, does not reflect an overall picture of what Sweden's population actually looks like for children and adolescents today. Furthermore, the results present that the content of the examined learning material goes against what the school's regulatory documents express, i.e. that the school should convey values and explicitly distance itself from discrimination and racism.
|
153 |
Att tala eller inte tala om fenomenet psykisk ohälsa i skolan : En litteraturstudie / To speak or not to speak about the phenomenon mental illness in school : A Literature StudyHermansson, Marion, Läck, Loke January 2020 (has links)
Syftet och frågeställningen i detta arbete är att redogöra för vad den befintliga forskningen tar upp för möjligheter och risker angående tala om fenomenet psykisk ohälsa i skolan. Kunskapsöversikten lyfter hur ämnet psykisk ohälsa kan ges uttryck och kopplas till samhällsdidaktiken på gymnasiet. Forskningen vi har använt oss av har vi fått fram främst via databaserna EBSCO, ERIC och SwePub, detta via nyckelord kopplade till ämnet. Utöver detta har studien baserats på forskningslitteratur från tidigare kurser i ämneslärarutbildningen. Resultatet är uppdelat i möjligheter och risker angående att tala om psykisk ohälsa i skolan. Vidare delas kunskapsöversikten upp i inkludering av ämnet i skolan ur ett politiskt perspektiv, lärarens olika roller och skolans betydelse för att behandla ämnet. Forskningen lyfter att det existerar en vilja inom skolans värld att beröra psykisk ohälsa. Det finns dock en stor osäkerhet och okunskap bland lärare, som gör att många lärare undviker att tala om fenomenet. Studier visar att skolan har blivit mer resultatbaserad med fokus på effektivitet, vilket kan vara en bidragande faktor till att elevernas mående har blivit lidande. Kunskapsöversikten granskar lärarens olika roller, både den sociala och den undervisande rollen. Lärarnas olika roller framstår som diffusa och svåra att precisera på vad de exakt går ut på. Följaktligen tar forskningen upp skolans betydelse för att inkludera ämnet psykisk ohälsa och som en viktig institution för elevernas mående. Avslutningsvis förs diskussioner från kunskapsöversikten som berör framtida forskning, yrkesrelevansen, kritik mot den genomförda metoden och sammanfattande slutsatser. Utifrån samhällskunskapsämnets syfte, centrala innehåll, statistik kring ungas mående och vad kunskapsöversikten demonstrerar, kan vi konstatera att inkludering av psykisk ohälsa i samhällskunskapsundervisningen är relevant och bör belysas. Diskussionen berör att det behövs forskas mer kring ämnet nationellt, då det existerar betydligt fler internationella studier kring ämnet och att Skolverket behöver satsa mer på utbildning angående psykisk ohälsa.
|
154 |
Kunskapsöversikt om tidigare forskning rörande deliberativt förhållningssätt / Literature review on the use of deliberative methods while teaching social science subjectsJönsson, Robin, Eldén, Max January 2021 (has links)
No description available.
|
155 |
Språkutvecklande undervisning inom samhällskunskapen : En allmän litteraturstudie om språkutveckling riktad mot årskurs 7–9Englund, Hanna January 2020 (has links)
The purpose of the study is to investigate whether a language-development teaching in the social sciences could conceivably benefit multilingual students. As well as how it could have a snowball effect and is thought to increase understanding and equivalence in the classroom. The study is a general literature study aimed at compiling and reviewing various scientific texts on research on language development teaching. The result shows that there are development strategies and working methods for language development teaching in the social sciences, which not only support multilingual students but also those students who have the teaching language as their mother tongue and who need support in teaching. The study also shows how a language developmental teaching can lead to dialogue, understanding and community which, in accordance with the school curriculum and the social science curriculum, can be thought to reinforce the values that lie in a democratic society and in a cultural diversity.
|
156 |
Fenomenet kring pojkars underprestation i skolan : En observationsstudie om hur sociokulturella och biologiska faktorer kan påverka pojkar och deras skolresultat / The phenomenon concerning boys underachievement in school : An observational study about how sociological and biological factors can affect boys and their results in schoolPersson Andresen, Johanna, Möllestam, Colin January 2022 (has links)
Syftet med detta examensarbete har varit att redogöra för tänkbara orsaker bakom antipluggkultur och pojkars underprestation i skolan. Studien har en teoretisk förankring då teorier kring genus och biologi applicerats på resultatet. Studien har en hermeneutisk ansats då vi genom observationer av elever i tre klasser på en högstadieskola samlat in material, för att sedan knyta detta till teorierna. Vår slutsats utifrån det bearbetade resultatet är att de sociala och biologiska faktorerna är tätt sammanknutna. Av det vi observerat spelar det stor roll om kontrollanten av den sociala makten i klassrummet är en studiemotiverad elev eller inte. Beroende på vilken attityd eleven har till skolarbete påverkar det resterande elever i klassen. Utifrån den tidigare forskningen och det vi observerat har vi sett tendenser att pojkar kan ha sämre koncentrationsförmåga än flickor. En förklaring till detta kan vara den biologiska utvecklingen där flickor mognar tidigare än pojkar. Enligt tidigare forskning utvecklas pojkars hjärnor långsammare än flickors vilket kan bidra till koncentrationssvårigheter.
|
157 |
Verktyg, problem och balansgång : En analys av lärarstrategier kring kontroversiella åsikterÖsterlund, Dennis January 2022 (has links)
Uppsatsens syfte var att undersöka hur samhällskunskapslärare förhåller sig till kontroversiella åsikter i klassrumsundervisningen. Undersökningen försökte identifiera olika lärarstrategier för att sedan ställa dessa mot skolans demokratifostrande uppdrag. För att ta reda på hur samhällskunskapslärare förhåller sig till kontroversiella åsikter behövde jag också ta reda på vad lärarna uppfattar som kontroversiellt i deras undervisning.Uppsatsen använder demokratiutbildning som teoretisk utgångspunkt. Demokratiutbildning användes då den talar tydligare om hur det demokratifostrande uppdraget kan se ut i praktiken, vilka förmågor som eleverna ska utbildas i och varför. Teorin bygger på sammanslagningar av Gert Biestas tre utbildningsfunktioner och Ludvig Beckmans tre demokratiska kompetenskrav. Samtalsintervjuer är den valda metoden då den möjliggör för respondenternas detaljerade och djupgående verklighetsskildringar och intervjuguiden var av semistrukturerad design. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Transkriberingarna har därefter analyserats och relevant innehåll för att besvara frågeställningarna har lyfts. De samhällskunskapsområden som uppfattades av respondenterna som potentiellt kontroversiella har kategoriserats, de olika lärarnas undervisningstillvägagångssätt har sammanfattats som strategier och citat gällande det demokratifostrande uppdraget har ställts mot teorin för att se hur strategierna samspelar med uppdraget.Resultaten som denna undersökning fann var att tre teman i samhällskunskapsundervisningen, politik, jämställdhet och yttrandefrihet, uppfattades som potentiellt kontroversiella av respondenterna. Tre olika lärarstrategier identifierades och döptes till verktyget, problemet och balansgången. Verktyget välkomnar kontroversiella åsikter i undervisningen då dessa kan leda till givande undervisning samt möjligheten för läraren att identifiera elevers värderingar. Problemet arbetar för att minimera risker för att elever ska känna sig utsatta eller träffade samt för att undervisningen ska kunna fortgå mer smärtfritt. Balansgången vill se kontroversiella åsikter mer som en möjlighet och välkomnar diskussion och perspektiv i undervisningen. Detta görs dock inom tydligare acceptansramar som ofta satts upp i förväg i syfte att minimera risken för att elever ska gå över gränsen för att söka reaktion från klass och lärare.Undersökningen fann inte lika tydliga mönster när det gäller strategiernas relation till det demokratifostrande uppdraget. Samtliga strategier arbetade för att demokratiska värderingar ska ses som primära av eleverna. Det finns tendenser till att verktyget är den strategi som möjliggör elevernas subjektiva reflekterande något tydligare än de andra strategierna. Samt att problemet och balansgången något tydligare undervisar eleverna i hur det politiska systemet fungerar och hur eleverna ska kunna bli en del av samt påverka systemet. De två sistnämnda tendenserna kan dock inte styrkas enbart utifrån denna undersökning.
|
158 |
Nyhetsanvändning i klassrummet : En observationsstudie i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisningLodén, Caroline, Karlsson, William January 2022 (has links)
I den här studien undersöker vi hur nyheter och aktuella händelser används i undervisningen av samhällskunskap på gymnasiet och hur lärare ställs inför den didaktiska utmaningen att välja sitt material. Detta görs för att tydliggöra likheter och skillnader i innehållet som kan existera mellan olika gymnasieprogram. Vi undersöker det genom observationer i klassrumsmiljö vid tre olika tillfällen i två olika gymnasieklasser. Observationerna kompletterades sedan med samtal med två olika lärare som undervisar i samhällskunskap på skolan och med ett formulär utskickat till de elever som var närvarande under lektionstillfället. Genom detta undersöker uppsatsen lärarens respektive elevernas perspektiv på undervisning som inkluderar nyheter och aktuella händelser. Studiens resultat visar att det av både elever och lärare anses vara viktigt för undervisningen att nyheter inkluderas. Däremot visar det sig vara annorlunda i praktiken. Hur lärare talar om ämnet och vad de har för bild av hur samhällskunskapsundervisningen bedrivs är annorlunda än hur det faktiskt praktiseras. Det är tydlit att lärare anser det vara viktigt när de pratar om ämnet, men det är inte lika tydligt i den faktiska undervisningen. Det kan tyda på en norm kring hur lärare i samhällskunskap ser och talar om sitt ämne, men som ej är synlig på samma vis i praktiken. Studien kommer även fram till att skillnader i hur eleverna ser på nyhetsanvändning i undervisningen beroende på vilket gymnasieprogram de studerar vid ej existerar på samma vis som tidigare forskning pekat på.
|
159 |
Gymnasieelevers motivation i samhällskunskap under distansundervisning / Motivation in Distance Learning among Upper Secondary Students in Social ScienceBengtsson, Philip, Kaljanac, Elma January 2022 (has links)
No description available.
|
160 |
”Mänskliga rättigheter viktigare än någonsin i skolan” : Fyra lärares upplevelser i undervisningen om de mänskliga rättigheternaMurad Petros, Meleke January 2022 (has links)
In the swedish curriculum one of the exam goals for the students is to have knowledge about the human rights. The aim of this study is to analyze and investigate four social studies teachers views on the education about the human rights and if the student reach the exam goals of the curriculum for the upper secondary school. The study shows challenges that the teachers experience as lack of time for education about the human right, lack of motivation from the students towards the subject and the great differences in the students abilitites. The study also points that the teachers uses different strategies and didactic means to reach the goals for the education about the human rights. To analyze the framework of this study I’ve used the theoretical framework of Michael Lipskys theory Street Level Bureaucrats. To reach the aim of this study I’ve applied qualitative metod framework with semi structured interviews.
|
Page generated in 0.036 seconds