Studien syftar till att undersöka vilka förväntningar som finns på elever i gymnasieskolan, hur lärarna anpassar undervisningen efter dessa förväntningar samt hur det förhåller sig till kraven på likvärdighet. I studien genomförs kvalitativa intervjuer med gymnasielärare i Samhällskunskap om deras didaktiska val. Respondenternas svar analyseras utifrån en hermeneutisk ansats med hjälp av förväntningsteorier och Lee Shulmans teori om lärares professionella kunskap. Studiens resultat visar att alla respondenter har tydliga förväntningar på eleverna, baserat på programtillhörighet. Eleverna på de högskoleförberedande programmen förväntas bland annat vara studiemotiverade och högpresterande. Eleverna på yrkesprogrammen beskrivs som en motpol till eleverna på de högskoleförberedande programmen och förväntas sakna studiemotivation och självförtroende gällande skolan samtidigt som de endast uppnår låga betyg. Studien identifierar även förväntningar baserat på elevernas könstillhörighet. Förväntningarna på eleverna leder till en anpassning av undervisningens innehåll, metod och examinationsformer. Undervisningen på de högskoleförberedande programmen beskrivs generellt som djupare och bredare än i yrkesklasserna, samtidigt som yrkesklasserna får mer vägledning och stöd från lärarna. Anpassningen kan leda till en problematik när lärarna främst anpassar sin undervisning utifrån gruppen vilket kan leda till att enskilda elevers behov förbises. I resultatet framkommer det att lärarnas anpassning leder till att eleverna utsätts för olika utbildningsmiljöer som innehåller olika sorters kunskap och möjligheter att nå de olika betygsstegen. Lärarnas anpassning kan därmed sägas utmana likvärdigheten samtidigt som den, utefter lärarnas förväntnigar, kan bedömas som nödvändig.

I mitten av 2000-talet gjorde Svenska dagbladet en granskning där tidningen kom fram till att läroböcker spred schablonbilder av invandrare. Det fanns flera undersökningar som visade att även om de negativa bilderna av invandring och invandrare hade tonats ner var böckerna inte klanderfria i sina skildringar. Eftersom jag anser att det är viktigt att läroböckerna inte sprider fördomar och negativa bilder av invandringen som kan leda till att den ökande främlingsfientligheten i vårt samhälla får mer näring, ville jag undersöka hur läroböckerna skildrade invandrare och invandring. I min undersökning valde jag att granska samhällskunskapsböcker på gymnasienivå. Jag valde att granska tre olika böcker och två upplagor av varje bok. En upplaga som kom före 2006 och en upplaga som kom efter 2006. Denna indelning i två perioder gjordes för att undersöka om läroboksförlag och läromedelsförfattare förändrade innehållet under den andra perioden eftersom både medier och forskning hade uppmärksammat problemet med skildringarna av invandringen och invandrare. Mina resultat stämmer överens med tidigare forskning. De visar att det inte förekommer rasistiska eller andra nedvärderande beskrivningar av invandrarna. Däremot knyts invandringen och invandrarna till problem och läroböckernas skildringar av invandringen och invandrare är sällan positiva. Min undersökning visar att de granskade läroböckernas skildringar av invandrare och invandring är något mer negativ under den andra undersökta perioden än den var under den första undersökningsperioden.

I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt färre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens är särskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhällskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta område. Uppsatsen innehåller en studie kring hur ett urval av samhällskunskapslärare tänker kring sin undervisning om demokrati inom samhällskunskap A och hur deras läroböcker hanterar demokratiområdet. Den undersökningen relateras till två demokratisyner som är den normativa och den funktionalistiska. Undersökningen relateras även till en del av den didaktisk-pedagogiska diskussionen på området som främst representeras av Tomas Englund.

This study focuses on teachers’ and pupils’ experiences of their use of one-to-one computers in civics education in Swedish upper secondary school. The experiences of teachers and pupils will also be put in relation to the content of the formal curriculum. The aim of this study is to investigate whether the access of one-to-one computers has changed teaching and learning within civics. The theoretical approaches used are both Tomas Kroksmark’s theory about traditional versus innovative learning and Ruben Puentedura’s SAMR-model. This study has been accomplished by interviews with teachers and pupils who either teach or study civics in Swedish secondary upper school. The methodical basis of this study is phenomenographic, that is to say, the purpose is to investigate how the informants experience their own use of computers in their teaching and learning respectively.   The findings of this study confirm most of previous research concerning the use of one-to-one computers in teaching. One-to-one computers are mainly used by the pupils to search for information on the Internet and to write essays and suchlike. When these findings are put in relation to the wording of the formal curriculum it appears that the use of one-to-one computers needs to be developed to include also criticism of the sources and to encourage active citizenship among the pupils. Furthermore this study shows that the access of one-to-one computers has contributed to a change in teaching and learning. From a traditional, structured and teacher-controlled tuition a change has begun towards a more innovative type of learning and teaching. This innovative learning is evidenced by the students’ increased possibilities to structure and take responsibility for their own learning, because of the never-ceasing stream of available information. The change has only partly been realized and traditional and innovative learning presently co-exist. This is mostly positive as traditional and innovative learning works complementary. Yet problems might occur when there is a discrepancy between which kind of knowledge is assessed and valued and which kind of knowledge is taught and gained.

No description available.

Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid. Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade. Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007. Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen.

Syftet med denna studie är att belysa samhällskunskapslärares uppfattningar om andraspråkselevers framgång i samhällskunskapsämnet på gymnasiet. Studien kartlägger vilka faktorer som är avgörande för framgång och hinder för framgång, samt vilka insatser som skolor gör för att hjälpa andraspråkselever att bli framgångsrika i samhällskunskap. Data framtas i form av samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare på tre gymnasieskolor. De faktorer som påvisade både framgång och hinder var motivation och språkbehärskning. Lärarna menade att motivation var en nödvändig ingrediens för att överkomma många av de hinder som kunde förekomma. Språket delades i sin tur in i två kategorier ämnesrelaterat språk och vardagligt språk där lärarna lyfte fram det ämnesrelaterade språket som mer avgörande. Skolors insatser i form av IKT-hjälpmedel och tillgång till specialpedagoger finns men är inte specifikt riktade till ämnet samhällskunskap.

Syftet med studien är att undersöka lärarens uppfattningar och synsätt kring det elevdemokratiska arbetet, om den moderna informationsteknologin påverkar arbetet, samt att se huruvida det finns några tendenser kring att verksamhetens arbete påverkar lärarens arbete inom samhällskunskapsämnet. I studien genomfördes semi-strukturerade intervjuer bland fem gymnasielärare som sedan analyserades utifrån en tematisk analys. Intervjuerna ägde rum på två olika gymnasieskolor i Östersund, en friskola och en kommunal skola. Resultatet visade på att de flesta av lärarna ansåg sig missnöjda med verksamhetens arbete, och att slutsatsen utifrån detta var att detta kunde påverka lärarens eget arbete med elevdemokrati negativt. Informationsteknologin ansågs av samtliga lärare påverka det elevdemokratiska arbetet i en positiv riktning, och gällande synen på elevdemokratin ansåg lärarna att fenomenet är grundläggande för arbetet inom skolan. / <p>Godkännande datum: 2018-06-02</p>

Gender equality is a major part of the Swedish 2011 curriculum for upper-secondary school and is one of the major subjects in the modern society. Even so, there is almost no previous research about how equality is discussed in school. The purpose of this paper is to investigate how gender equality is discussed in upper secondary school in Sweden and raises the questions about how gender equality is interpreted and used by teachers as a part of the curriculum. The foundation of this paper relies on interviews with six upper secondary school teachers. The result and analysis show that gender equality can be interpreted and understood in different ways, namely as equal rights and obligations, feminism and personal commitment, representation and formal guidance. The most common subjects that teachers discussed in their lectures were questions of economy, labor and representation. Finally, the most common way to teach gender equality was to use it in the everyday teaching.

In this essay, five digital textbooks in social sciences at secondary school have been studied with the purpose of examining how, and to what extent, transgender people are portrayed. Furthermore, the purpose has also been to examine whether it is possible to see any change in representation and presentation based on the year of publication of each digital textbook. The study is based on transgender studies and Judith Butler's theory of gender, sex and performativity. A qualitative content analysis has been used to study selected chapters that concerns the identities of groups and individuals in order to answer the questions raised in this essay. The result shows that transgender people are mentioned either implicitly and/or explicitly in all of the five digital textbooks that have been examined. However, how developed the descriptions are varies and also which subcategories are given room. In two of the digital textbooks, transgender people/gender identity is mixed with sexuality, which is in line with previous studies. Furthermore, an increased representation in relation to previous research can be seen, especially when it comes to nonbinary people. It is also possible to see that the newer textbooks tend to have more detailed descriptions of transgender people than the older ones.