Målet med den här studien är att utforska hur EU kan framställas i läroböcker för samhällskunskap. Studien fokuserar på tolkning av text och bild genom att använda polity-, policy- och politicsdimensionerna som en teoretisk utgångspunkt. Detta är till för att ta reda på böckernas bidrag till den allmänna ämnesdidaktiska forskningen. Genom att utföra en komparativ textanalys och ikonografisk/ikonologisk bildanalys av två läroböckers text och bilder har slutsatser dragits om vilka möjligheter/tendenser som framförs samt i vilket sammanhang EU tas upp i två läroböcker. Med hjälp av den teoretiska utgångspunkten har slutsatser dragits.  Slutsatserna pekar på att dessa två läroböcker relaterar sig i stora drag till polity-, policy- och politicsdimensionerna men främst politydimensionen. Däremot framför den ena boken lite djupare innehåll som träffar mer av de tre dimensionerna genom text, medan den andra boken har framfört mer tydligare bilder inom politics dimensionen. De största sammanhangen i samband med EU är: EU som organisation och institutioner, EU:s skapelse och Sveriges medlemskap, partigrupper i EU och Sveriges partier, EMU i samband med Grekland, Brexit, förhandlingar om frihet och kontroll, partigrupper i EU och Sveriges partier, gemensamma lagar och invandring i Europa.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur demokratiuppdraget uttrycks i läromedel för samhällskunskap i årskurs 4-6. Vi har undersökt huruvida några olika läromedel tillsammans med lärarhandledning kan bistå lärare i arbetet med det demokratiska uppdraget. Detta för att kunna resonera om läromedlets fördelar och nackdelar som hjälpmedel när läraren ska fostra elever till demokratiska medborgare. Det blir viktigt då demokratiuppdraget kan upplevas som öppet för tolkning och svårt att implementera. Studien är en kvalitativ läromedelsanalys där tre läromedel med tillhörande lärarhandledning analyserats utifrån vår definition av skolans demokratiska uppdrag. Vi har valt att se demokratiuppdragets helhet i tre delar; om demokrati - faktakunskaper, genom demokrati - demokratiska arbetssätt och processer, för demokratin. Denna definition har även utgjort vårt teoretiska perspektiv och är grunden för vårt analysverktyg. Som stöd i analysen hade vi tabellen i analysverktyget utskriven när vi genomförde de två läsningarna av det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att läromedel med tillhörande lärarhandledning ger lite stöd i lärares arbete med demokratiuppdraget. De tre läromedlen med tillhörande lärarhandledning som vi analyserat har potential till arbete om demokrati, genom demokratiska arbetssätt för demokratin. Dock såg vi oftast inget stöd eller uppmaning i lärarhandledning till läraren att arbeta med demokratiska arbetssätt. Efter detta examensarbete drar vi slutsatsen att lärare står utan stöd i någon större utsträckning i arbetet med demokratiuppdraget. Därmed blir det upp till varje enskild lärare att utforma undervisning som fostrar elever till demokratiska medborgare.

Syftet med kunskapsöversikten är att redogöra för den forskning som existerar runt rollspelsanvändning inom samhällskunskapsämnet. Vår frågeställning är “hur beskriver forskning användandet av rollspel inom samhällskunskapen?” Metoden utgår från en systematisk sökningsprocess där vi har valt ut nyckeltermer och begränsningar för att finna artiklar och avhandlingar om rollspel inom samhällskunskapsundervisning. Bearbetningen av artiklar gick till genom att läsa abstract på artiklarna efter sökningen med nyckelord. I resultatet identifierades fem aspekter på hur rollspel i samhällskunskapsundervisning påverkar undervisningen, vilka är: motivation och intresse, förklaringsmodell för att förklara komplicerade begrepp och teorier, teori i praktiken och om rollspel är ett effektivare didaktiskt redskap än traditionell undervisning och vilka risker det finns med rollspel. Slutsatsen som dras av detta arbete är att rollspel är ett effektivt verktyg för att undervisa samhällskunskap. Det bidrar med att skapa ett intresse och motivation för arbetsområden, ger förklaringar av begrepp, processer och institutioner. Dessutom bidrar rollspel i undervisningen i samhällskunskap att applicera teorier i praktiska situationer. Ytterligare görs två diskussioner i slutsatsen om rollspel är ett effektivare didaktiskt redskap än traditionell undervisning, samt vilka risker det kan finnas med användandet av rollspel i samhällskunskapsundervisningen. I diskussionen diskuteras hur rollspel i samhällskunskap bidrar till lärarprofessionen och framtida forskning som är möjlig att göra inom rollspel i samhällskunskapsundervisning.

This essay aims to study perceptions about the quality of teaching that upper secondary school students have received in source-critical thinking within the various civics science courses in upper secondary school. To investigate this, a survey was first conducted among the students and then structured interviews were conducted to clarify the results of the survey. The background to this survey lies in the facts that a lot of the world’s information is available in your own smartphone, for good and for bad. Then knowledge is needed in how we tackle this facts and then on the horizon of the civics subject. Civics is one of the subjects in the upper secondary school that has the largest focus on teaching critical-thinking. From this assignment, the subject is to provide the conditions for the students to become good citizens of society. Those who are best suited to respond to the experiences of teaching must be those for whom the school is still available, ie the students.The results of the study showed that the students felt that the teaching they received in critical thinking of sources is good enough. Both regarding quality and quantity. Furthermore, the students consider that they use the knowledge of critical thinking of sources in their everyday lives. Teaching is also so good that students do not think they see any major need for improvements in the teaching that is conducted in critical thinking of sources. Regarding the abilities that the students should be given the opportunity to develop in critical thinking of source, those who participated in the study consider that the abilities, there is development potential, although then rating in the survey is also good. The respondents in the survey claim that they make frequent use of critical thinking of sources in everyday life, but there is an indication among the answers that critical thinking of sources is most often used when some news is published properly and gets a quick disseminating. Even when the respondents suspect that it is so called ”fake news” in progress, they take their acquired knowledge in critical thinking of sources, but as I said, the answers here do not provide as clear an indication as the answers to the two other questions of the essay.Previous research has found similar results to this study. The students have great confidence in their knowledge of critical thinking, but that they are selective in the use of the knowledge.

This study begins with a presentation of civics teachers’ free space in their selection of topics regarding their daily lectures with their students. The study also presents a new view on Swedish school systems, where an increased threat level, perceived or real, is always present. To support this view there is a statement regarding Swedish teachers unions closing down schools due to unsecure working environment for their members and that the unions also educate their members to be safe and to keep their students safe during a school attack. After this intro the problem for this study is presented and this studies purpose is to answer the question whether teachers is affected by the school attacks regarding their selection of topics in civics, more specific their selection of controversial topics. For this there has been a theory to break perceived eco-chambers to analyse the answers given in this study. And the method of choice for this study is a qualitative, semi structured interviews has been done with four teachers in civics. These interviews have afterwards been processed and analysed with the help of a thematic model, where the teachers answers has given different themes in their answers and these themes has then been compiled to the studies answers. The results shows that the four teachers chosen for the interviews is not affected by the new view of the Swedish school that is presented in the intro. Although the teachers mention that in discussions with their peers there has been mentioned of topics that has been disregarded due to fear of conflict with students. The result also shows that teaches have difficulties to name controversial topics due to that this is regarding to class reactions. / Denna studie presenterar i sin inledning de friutrymme som svenska lärare har kopplat till deras dagliga verksamhet. Vidare presenteras också en ny bild av svensk skola där en ökad hotbild, upplevd eller verklig, är ständigt närvarande. Facken har både stängt skolor på grund av alldeles för otrygg miljö för deras medlemmar och facken utbildar även medlemmar i inrymmning, alltså hur medlemmarna skall agera vid en skolattack. Denna inledning mynnar sedan ut i frågeställningar som rör hur lärare i samhällskunskap gör ett urval för att utröna om denna nya bild av svensk skola är något som påverkar deras urval av ämnen i samhällskunskapen, framför allt kopplat till kontroversiella ämnen. Till detta har en teori valts som skall försöka att bryta upplevda eko-kammare och filterbubblor, för att analysera svaren. För att besvara frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fyra lärare. Dessa intervjuer har sedan gåtts igenom med en tematisk analys där svaren har bidragit med vissa teman som besvarar uppsatsens frågeställningar. I resultatet kan vi se att lärarna som intervjuats i denna studie inte känner sig påverkade av ”hotbilden” mot svensk skola. Det nämns dock att de har hört talas om kollegor som väljer bort ämnen på grund av rädsla för konflikter med eleverna. Resultatet visar också att lärare idag har svårt att peka ut specifika ämnen som kontroversiella utan att detta har med elevgruppens reaktion att göra.

This essay addresses the research on the use of textbooks and the content of the subject social studies in Swedish schools. The research shows varying results regarding the perception of the subject's core and how the content should be organized. Some argue that the subject is vague and unclear, while others argue that there is a strong selective tradition among social studies teachers. The research also shows that textbooks play a significant role in the teaching of social studies, especially when it comes to economics education. Studies have identified which concepts are most commonly found in textbooks within the subject and which ones are less common. It is emphasized that high-quality textbooks are important for building cumulative knowledge and understanding the subject in depth. Pedagogical subject didactic knowledge (PCK) is an important component for teachers in social studies. PCK is about the teacher's knowledge of the subject and how to best teach it. The tool CoRe is used to develop and analyze the teacher's PCK in social studies. The research also points out that current events and news have a strong connection to the teaching of social studies and that textbooks are used as an important source in teaching. However, the study emphasizes that the use of textbooks varies depending on the school level and subject. In my work, I have analyzed and discussed textbooks in social economics at the high school level using the CoRe tool. The goal was to examine the methods conveyed in the textbooks and how they relate to selected economic concepts for the study. It is clear that it is of great importance for students to learn these concepts in social economics since economics involves making choices based on limited resources. It is emphasized that students need to understand the distribution and scarcity of resources in order to relate the subject to their own everyday lives.

Det jag har gjort är att jämföra innehållet i fyra läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. För att uppnå det syftet har en komparativ metod använts. Det område som har valts är politik. Inom politikområdet är det politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och internationell politik vilka varit föremål för mitt intresse. Min ambition var att se hur de lyckades uppfylla fyra utvalda kursmål för Samhällskunskap A. Det visar sig att läroböckerna lyckas uppfylla dessa mål i mycket stor utsträckning. Det finns skillnader mellan böckerna. Den största skillnaden som jag har funnit är att en av läroböckerna har mer av ett medborgarperspektiv jämfört med de tre andra. Dessutom är denna lärobok mer av en handledning medan de andra böckerna påminner mer om varandra och liknar traditionella läroböcker fyllda av fakta och förklaringar.

I samhällskunskapens läroböcker har synen på elevers framtid förändrats från 1980-talet tills 2020. Genom att applicera Bourdieus kapitalbegrepp och Paulsens teori om det värdefulla arbetet har studien visat att arbetsmarknaden har gått från att vara i snabb förändring genom datoriseringen och därigenom möjlighet till mer fritid under 1980-talet till att numera fokusera på entreprenörskapsandan. Denna ämnesdidaktiska studie har gjorts med syfte att uppmärksamma hur olika socialskikt framställs i läroböckerna och hur läroböckernas syn på arbetsmarknaden och elevers framtid skiljer sig åt genom att jämföra läroböcker från två olika perioder. Frågeställningarna som analysen utgått ifrån är Hur framställs arbetsmarknadens krav på kompetens i läroböckerna?, Hur framställs individens villkor och förutsättningar på arbetsmarknaden? och På vilket sätt har synen på arbete och utbildning förändrats från 1980-talet till 2020? Studien visar att kravet på kompetens har ökat och att man som arbetstagare hela tiden ska vara positiv till vidareutveckling på arbetsmarknaden. Om en arbetstagare blir arbetslös finns det en risk att bli långtidsarbetslös vilket anses vara problematiskt både i dagens läroböcker och läroböckerna från 1980-talet. Läroböckerna under 1980-talet gav en utopisk framtidsvy där datoriseringen kunde bidra till ökad fritid och tid till kreativitet. Detta förmedlas dock inte i de nyare läroböckerna som istället genomsyrades av den hårda konkurrensen och att arbetstagarna ska vara beredda på att göra nästan vad som helst för att få ett jobb. Entreprenörskap lyfts också som ett attraktivt jobb där uppgiften att skapa nya jobb skrivs fram.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad samhällskunskapslärare i Skåne anser att elever med odemokratiska åsikter och/eller ett odemokratiskt arbetssätt ska kunna få ett betyg i ämnet samhällskunskap samt hur Skolverket menar att Lgr 11 ska tolkas och tillämpas när det kommer till odemokratiska elever. Jag undersökte hur skolan ser på elever inom extremvänstern och extremhögern och deras möjlighet att få ett betyg i samhällskunskap. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört en enkätundersökning med samhällslärare på högstadiet i Skåne samt en intervju med en representant för Skolverket. Analysen av enkätundersökningen utgick från teorier om skolans demokratiuppdrag samt styrdokumenten i Lpo 94. Intervjun jämfördes sedan med resultaten av enkätundersökningen. Resultatet av min undersökning visar att majoriteten av de tillfrågade skånska samhällskunskapslärarna på grundskolan menar att elever med odemokratiska åsikter och/eller ett odemokratiskt arbetssätt ska kunna få betyg i samhällskunskap. Skolverket menar att det är kunskaper och inte åsikter som ska betygsättas i samhällskunskapsämnet enligt kursplanen för Lgr 11 och åtskillnaden mellan kunskapsmålen och skolans övergripande demokratiuppdrag är ännu tydligare i Lgr 11 än i Lpo 94. Slutsatsen av detta är att lärarna såväl som Lgr 11 menar att det räcker för eleverna att ha kunskap om demokratin, de behöver inte omfamna eller hålla med om den. Det finns alltså en samstämmighet i resultatet av undersökningens båda delar då lärarna följer de intentioner som Skolverket har när de betygsätter i samhällskunskap. Jag menar att skolan ska spegla demokratins alla aspekter och i demokratins namn framkommer ibland åsikter som inte följer samhällets norm. Dessa åsikter bör kunna yttras i samhället och detsamma gäller för skolan. När eleverna vågar uttrycka sina åsikter kan de också bemötas av läraren. Skolan ska vara en plats för dialog. Där det finns dialog finns demokrati.