No description available.

Syftet med denna undersökning var att utifrån en kvalitativ ansats beskriva Tingsryds centrum samt att komma med förslag till förbättringar. Teoretiska resonemang kring hur en attraktiv stad kan utformas utgjorde ramarna för studien. Undersökningen behandlar centrumets fysiska utformning och dess funktionella utbud i form av bostäder, handel, service och kultur, samt samarbetet inom handelssektorn och mellan handelssektorn och kommunen. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuer. Resultatet av detta ledde sedan fram till ett antal riktlinjer för utveckling av Tingsryds centrum. De övergripande slutsatser som dras är att det finns en brist på lägenheter i Tingsryd och att det behöver åtgärdas. Det skulle även vara bra för orten om den fysiska miljön i viss utsträckning förskönades och utbudet av framförallt nöjesaktiviteter ökade. När orten expanderar bör det göras så att dess naturgivna läge vid sjön utnyttjas, exempelvis genom att skapa ett attraktivt sjönära boende. För att kunna förbättra och utveckla orten måste det även finnas ett mer utvecklat samarbete inom handeln samt mellan handeln och kommunen än vad som är fallet i dagsläget. Det finns dock en vilja att samarbeta på orten.

<p>Syftet med denna undersökning var att utifrån en kvalitativ ansats beskriva Tingsryds centrum samt att komma med förslag till förbättringar. Teoretiska resonemang kring hur en attraktiv stad kan utformas utgjorde ramarna för studien. Undersökningen behandlar centrumets fysiska utformning och dess funktionella utbud i form av bostäder, handel, service och kultur, samt samarbetet inom handelssektorn och mellan handelssektorn och kommunen. Det empiriska</p><p>materialet samlades in genom observationer och intervjuer. Resultatet av detta ledde sedan fram till ett antal riktlinjer för utveckling av Tingsryds centrum. De övergripande slutsatser som dras är att det finns en brist på lägenheter i Tingsryd och att det behöver åtgärdas. Det skulle även vara bra för orten om den fysiska miljön i viss utsträckning förskönades och utbudet av framförallt nöjesaktiviteter ökade. När orten expanderar bör det göras så att dess naturgivna läge vid sjön utnyttjas, exempelvis genom att skapa ett attraktivt sjönära boende. För att kunna förbättra och utveckla orten måste det även finnas ett mer utvecklat samarbete inom handeln samt mellan handeln och kommunen än vad som är fallet i dagsläget. Det finns dock en vilja att samarbeta på orten.</p>

The concept of school forest was drafted in 1970 by the Forest in School organization and is defined as an area occupied by a school for outdoor educational activity. The main purpose of this study was to examine how schools use the school forest in practice, how it can be linked to the forest as an ecosystem service and find out how the forest is taken into consideration in the spatial planning. The study is mainly qualitative in nature and has been based on interviews conducted with educators engaged in outdoor education at four selected schools in a municipality in Sweden. Focus has been on the cultural ecosystem services for school forest, for example the physical characteristics that are considered as positive, forest influence on students' physical / mental health and the educational benefits available to be in the woods. Search has also been made to see how the forest is taken into consideration in the spatial planning and also what a contract agreements involves. The clearest prominent results from the interviews is the need for variation in school forests; you want to have access to many different kinds of environments that may suit for the different subjects they are to teach, or the various activities you want to pursue. Experience values ​​of the different school forest areas varied widely, which also supports the idea that there is no specific type of environment that is optimal, but the variety of types of environment itself is far more important for a fruitful outdoor educational activities. The National Forest is considered to benefit students' physical and psychological health through the stress level is reduced and students will be more motivated. Furthermore, it is important to adapt the size of the area for utilization, as well as its distance from the school after the age of the students who use it. The forest is located near the school and is available can be seen as more important than that is experienced as restful and separated from the outside world. Other interests that use the school forest because of its proximity to other buildings has emerged, mainly has been for housing construction.

Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse planerare upplever att deras arbete med medborgardialoger har för svensk stadsutveckling. Metod för datainsamling är kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med aktiva planerare på nationell, lokal och stadsdelsnivå. Intervjuerna kompletteras med en litteraturstudie av medborgardialoger. Det samlade empiriska materialet analyseras med hjälp av Purdys (2012) utvärderingsmodell för samverkansprocesser i offentlig förvaltning som bygger på de tre begreppen formell auktoritet, diskursiv legitimitet och resurstillgång vilken även kompletterats med Foresters (1989) teori om planeringsprocessernas beroende av dess innehåll och kontext. Studien visar att arbetet med medborgardialoger i Sverige idag upplevs ha en betydelse för både den fysiska planeringen och för andra för staden viktiga värden som den sociala sammanhållningen. Studien visar också på behov av ytterligare systematiska studier liksom utvärderingar av användingen av medborgardialoger i Sveriges kommunala planering.

Denna uppsats handlar om vilka kommunala åtgärder som kan få människor att välja cykeln i större utsträckning med utgångspunkt från Uppsala stad. Metoden är kvalitativ i form av en mindre enkätundersökning med invånarna, en intervju med en trafikplanerare och en litteraturstudie av såväl vetenskapliga artiklar som kommunala och statliga dokument. Fokus ligger både på direkta och indirekta åtgärder som främjar cykling i form av infrastruktur och beteendepåverkan. Eftersom undersökningen utfördes i början av december kom en relativt stor del av uppsatsen ta upp vilka åtgärder som kan få personer att välja cykeln även på vintern. Grundläggande för att göra cykling attraktivt är ett koordinerat och mångfacetterat arbetssätt samt den aktivt förda politiken inom områden som transport, markanvändning, stadsutveckling, miljö och parkeringsnormer. En annan viktig beståndsdel i att främja cykling är trafiksäkerhet, framförallt i form av separerade cykelvägar. I bostadsområden på gator med lite trafik där separering inte är möjligt eller nödvändigt kan istället trafiklugnande åtgärder utföras.

Community planning is a complex process in which many different interests have to come together. Cities have always been under continuous development, but today there is a pressure from different stakeholders to build and densify the central parts of many cities. Disagreements arise when the opinions of citizens don’t correlate with the public institutions' way of conducting community planning. This study aims to investigate what motivates individuals in the city of Kalmar to engage in community planning processes. The theoretical framework of the study include theories about citizen participation and controversies in planning processes. Data has been generated through interviews and the project in focus was the Linnaeus University’s building of new facilities in Ölandshamnen, a project that has been debated by public insitutions and citizens for several years. Results from the study show that individuals engaged in the planning process for different reasons, whereof two main reasons where experiences of a non-functioning democracy, and experiences of dominant public support for other proposed locations. The study concludes that there is a big difference between how people perceive their involvement and how it is treated by other stakeholders.

Segregation är ett stort problem i samhället, det har det varit under lång tid. Flera försök har gjorts inom planeringen för att motverka detta, trots det så lever segregationen vidare. Vi vill därför fokusera på vilka åtgärder olika aktörer som jobbar med samhällsplanering på ett eller annat sätt kan använda sig utav för att motverka segregation och om dem är tillräckliga, eller finns det andra åtgärder som bör diskuteras? Vi har valt ut fyra olika teorikällor som diskuterar ämnet boendesegregation från olika synvinklar. Arbetets omfång är relativt begränsat och därför har vi valt att fokusera enbart på en kommun och hur personer med olika yrkeskategorier inom planeringsfrågor arbetar för att motverka segregation. Här har vi använt oss utav en kvalitativ metod där vi intervjuat fem olika aktörer. Genom teorin och intervjuer har vi fått fram olika typer av åtgärder såsom blandad bebyggelse, områdesbaserade satsningar, rörelsemönster etc. Genom denna studie fick vi dock fram att dessa åtgärder hade en viss effekt men inget som faktiskt motverkar segregationen utan det behövs en större instans exempelvis politiken. Vi gjorde även en intressant iakttagelse om de olika aktörernas syn på segregation där de skilde sig emellan. En del såg segregation endast i miljonprogramsområden medans andra såg det mer som en helhet i staden. Vi menar att en stad hänger ihop, ett miljonprogramsområde är lika segregerat som ett nybyggt villakvarter. Här skulle vi gärna se att man jobbar med hela staden, att den ska fungera som ett gummiband.

Hur vi uppfattar och använder stadsrummet varierar från person till person. Utöver det finns grupper vilka kan uppfatta omgivningen helt annorlunda och samtidigt ha svårigheter att kommunicera sina upplevelser. I denna uppsats redovisas en undersökning om metoder för deltagande i stadsplaneringen för personer med neuropsykiska funktionsnedsättningar (NPF). Genom att studera regelverk, riktlinjer och program inom området, kombinerat med intervjuer och en överblick av metodologi för deltagande inom relaterbara områden undersöks befintliga metoder och deras potential. Resultatet tyder på att deltagande för personer med funktionshinder finns definierat i svensk lagstiftning, men att metoder för deltagande inte på ett fullgott sätt utvärderats för att möta den specifika gruppens behov. Dels finns inte tillräckligt riktade program eller riktlinjer för främjande av delaktighet i stadsplanering, dels inte heller kompetens eller resurser på lokal nivå för att kunna anpassa deltagandeprocesser vad gäller kommunikation och insamling av erfarenheter och synpunkter från gruppen. Inom strategisk planering verkar dock utrymme för utveckling finnas, där riktade insatser och fokusgrupper ses som alternativ för främjande av deltagande i planeringen av städer.

I denna uppsats undersöks resan från ord till handling inom arbetet för en hållbar utveckling i kommunal samhällsplanering. Uppsatsens syfte är att undersöka hur planeringsmål och strategier kopplat till en hållbar utveckling praktiskt kan tillämpas och genomföras i en kommuns planarbete. I studiens syfte ingår även att belysa eventuella skillnader och svårigheter med att arbeta mot hållbar utveckling på olika nivåer och stadier i planeringen. Detta görs genom en fallstudie av Sundsvalls kommun och dess hållbarhetsarbete inom samhällsplaneringen med utgångspunkt i kommunens strategi för hållbar tillväxt från år 2012. Fallstudien har bestått av kvalitativ textanalys av nio dokument, från strategisk nivå ner genom de olika planeringsnivåerna till bygglovshandlingar, samt intervjuer med tjänstemän verksamma inom översiktsplanering, detaljplanering och bygglovshandläggning. Resultatet visar att kommunen på en strategisk nivå har en god vilja att konkretisera hållbarhetsbegreppet, men att det finns brister i hur detta arbete kommuniceras vidare och tillämpas i planeringskedjan, framför allt till bygglovsnivån. Strategin för hållbar tillväxt i Sundsvalls kommun placeras även i uppsatsen inom en neoliberal diskurs då hållbarhetsfrågan motiveras genom att den är nödvändig för att kunna uppnå ekonomisk tillväxt.