<p>Denna uppsats behandlar hur trafikplanering möter olika mål, vilka konflikter som kan uppstå samt hur trafiksäkerheten kan öka. Arbetet är upplagt som en fallstudie och undersökningen har ägt rum i Växjö tätort.</p><p>Det finns flera olika mål som står i konflikt med varandra i samhällsplaneringen och dessa konflikter kan även ses i trafikplaneringen. De mål som har granskats i denna uppsats är trafiksäkerhet, miljö och estetik. Fokus har legat på hur trafiksäkerheten påverkas när det estetiska och miljöfrågorna ska involveras i planeringen. Det finns risk att trafiksäkerheten hamnar i skymundan av de andra målen, särskilt när det kommer till miljöfrågor.</p><p>I Växjö kommun arbetas det aktivt med trafikfrågor, både ur ett miljöperspektiv som ett säkerhetsperspektiv. Kommunen har skapat flera planer och program för trafikens utveckling men kan vinna på att skapa en plan för hela trafiksystemet. I denna plan skulle det vara praktiskt att diskutera de olika perspektiven för en enhetlig bild. Tre gator i Växjö tätort har observerats för att visa på platser med många olyckor och hur trafikmiljön ser ut. Utifrån dessa observationer kan det visas på att kommunen behöver arbeta mer med trafiksäkerhetsåtgärder för att försöka minska antalet olyckor.</p>

<p>Den här studien gjordes för att se hur GIS och geokodning skulle kunna vara till hjälp i att förebygga brottslighet i samhällsplanering i Växjö tätort. Studien går igenom våldsbrott som begåtts under 2007 och 2008. Med hjälp av geokodningen skulle hotspots kunna upptäckas och på så sätt fortare sätta in brottsförebyggande åtgärder för att göra dessa platser trygga.  För att göra denna undersökning möjlig användes brottsstatistik, för våldsbrott som begicks de åren som är avsett för undersökningen, från Polisen i Växjö. Kartmaterialet över Växjö tätort kom från Stadsbyggnadskontoret i Växjö. Varje hotspot är en koncentration med brottsligt, vilket jag också utgick ifrån arbetet. Statistiken geokodades i kartmaterialet, vilket jag enligt metoden fick fram fyra hotspots. Dessa hotspots besöktes senare för att göra observationer för att se hur de såg ut i verkligheten. Detta och geokodningen visade att dessa platser var i behov av förändring för att öka tryggheten i Växjö tätort.</p><p> </p>

Uppsatsen handlar om enpersonshushållen, deras utveckling och vilka samband denna utveckling har med andra variabler för samhällsutvecklingen. Syftet är att öka kunskapen kring hushållsutvecklingen för att ge underlag för en bättre planering av samhället. Uppsatsen bygger på bearbetning och analys av allmänt tillgängliga registerdata från webbdatabaser. I uppsatsen uppmärksammas teorierna om andra demografiska transitionen och det konstateras att Sverige ligger, tillsammans med övriga nordiska länder, tidigt i denna utveckling. För Sveriges har dock utvecklingen bromsats upp och de för transitionen karaktäristiska variablerna har de senaste åren i huvudsak inte förändrat sig. Studierna av sambanden mellan andel enpersonshushåll och andra variabler har gjorts genom att med multivariat regressionsanalys ta fram korrelationen mellan kommunernas utfall för olika variabler och kommunens andel enpersonshushåll. Starkast samband med andel ensamhushåll har andel befolkning i olika åldersgrupper. Andra tydliga samband är de mellan andel ensamhushåll och hög andel smålägenheter och hyresrätter samt hög bruttolön och utbildningsnivå. Däremot konstateras svagt samband med andel befolkning med utländsk bakgrund och kommunernas tätortsgrad. Avslutningsvis redovisas i uppsatsen olika analyser som bedöms angelägna för att förbättra kunskapsunderlaget kring hushållsbildning.

I dagens samhälle diskuteras det hur vi ska kunna bli mer miljövänliga, minskakoldioxidutsläpp och annan miljöförstöring som belastar vårt samhälle. För attSverige ska kunna minska utsläppen krävs det bland annat att man ser över ochändrar landets trafiksystem. Det gäller för kommunerna att planera för en minskadandel bilister och öka andelen cyklister. Detta är speciellt viktigt i städers centraladelar där bilismen oftast är det främsta färdmedlet, trots korta resesträckor. Det ärdärför av stort intresse att studera hur cykelvägar bör utformas för att få så mångasom möjligt ska välja cykeln i första hand. En supercykelväg dvs. en cykelväg somhar företräde i trafiknätet och som är utformad för att möjliggöra högre hastigheter,kan innebära en ökad andel cykelresor i städerna.Syftet med examensarbetet har varit att öka cykelns attraktivitet som färdmedel.Målet med examensarbetet har varit att belysa viktiga faktorer vid utformningenav supercykelvägar samt visa på olika sträckdragningsmöjligheter för supercykelvägari svenska städer utifrån målpunkter. I arbetet har tre frågeställningar behandlats: Vilka viktiga målpunkter finns det i svenska städer och hur görs de mer attraktivaför cyklister? Vilka faktorer är viktiga vid utformning av supercykelvägar? Hur kan man anlägga en supercykelväg i en medelstor svensk stad? Metoder som användes för att besvara frågeställningarna är litteraturstudier, fallstudiesamt enklare skissarbete. Resultatet visar att målpunkters attraktivitet till stor del beror på hur väl utformatcykelvägnätet är i helhet. Det krävs korta förbindelser, trygga och säkra vägar medtydliga och kontinuerliga sträckdragningar. Vid målpunkter krävs det att cykelparkeringarär väl tilltagna och utformade för att öka tryggheten och säkerheten förcyklister. Detta är extra viktigt vid större målpunkter i staden. Vid utformningen av supercykelvägar bör man ta hänsyn till de fyra faktorernaframkomlighet, säkerhet, orienterbarhet samt underhåll. Det är viktigt att satsa likamycket på alla faktorer för att totalt sett få en bra utformning och en hög användningav supercykelvägen. Supercykelvägar ska tillföra en genhet för cyklister, oavsett om de ska färdas in tillcentrum, ut till omkringliggande områden eller runt staden. För att få bästa möjligagenomslagskraft av en supercykelväg i staden bör en kombination av centrumorienteradoch cirkulär sträckdragning vara den bästa lösningen. På så vis kancyklisten färdas snabbt och smidigt med högsta prioritet i hela staden.

Många byggprojekt håller på att genomföras i Stockholm för att möta befolkningsökningen. Uppsatsens syfte är att ta reda på och redovisa om och hur de involverade aktörerna i byggnationen av Hjorthagen, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm arbetar med genus- och jämställdhetsfrågor. Frågan är om Hjorthagen kommer att kunna bli en mer jämställd stadsdel än de övriga i Stockholm. Hypotesen som uppsatsen fokuserat kring är att ambitionerna att skapa en ökad jämställhet finns men att de inte införlivas. Den svenska staten försöker implementera jämställdhetsarbetet inom de flesta områden idag men samhällsplaneringen har inte visat något större intresse för detta. Det är Stockholms stad som har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen i Stockholm men också för den sociala hållbarheten där jämställdhet räknas in. Det finns flertalet dokument från bland annat Trafikverket (tidigare Vägverket), Stockholms stad och andra aktörer om hur jämställdhetsproblem ska tacklas men ännu syns inga tecken på sådan aktivitet i den fysiska planeringen. Samhällsplaneringen har i princip alltid varit könsblind och är fortfarande idag, så även i Sverige. Inom samhällsplaneringen betyder detta att kvinnors behov och erfarenheter inte uppmärksammas och man fortsätter att befästa och reproducera denna ojämställdhet. Studien som har genomförts är av kvalitativ typ och har analyserat intervjumaterial, litteratur och dokument för tydliggöra hur genus- och jämställdhetsfrågor behandlas av de inblandade aktörerna. Det är en deduktiv och hermeneutisk studie som till största del baseras på intervjuer av semistrukturerad natur. Intervjuerna har skett öga mot öga med representanter från Stockholms stad, politiker, byggföretag med flera. Resultatet av studien visar att jämställdhetsfrågan inte berörs i någon större utsträckning inom fysisk planering. En långsiktig framtidsvision publicerades 2007 där det fanns en önskan om att göra Stockholm till världens mest jämställda huvudstad till år 2030. Detta är dock något som inte syns idag. Det empiriska materialet visar på att Hjorthagen troligtvis inte kommer att bli en mer jämställd stadsdel än de övriga i Stockholm eftersom inget arbete för detta sker.

Denna uppsats behandlar hur Ovanåker kommun arbetar med jämställdhetsintegrering i den fysiska planeringen och de omständigheter som påverkar arbetet. Studien är uppbyggd av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod där den kvantitativa undersökningen bestod av en enkätundersökning och en undersökning av statistiska data. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer som har gjorts med en fysisk planerare, kommunfullmäktige, en gymnasielärare och en kyrkoherde. Resultatet visade att ett traditionellt genuskontrakt präglar kommunen och olika aktörer arbetar med jämställdhet på olika vis. Med ett fåtal undantag satsar samtliga aktörer på en jämn könsfördelning. Dessutom så diskuteras frågan inom skolan, planeringen och politiken för att alltid ha ett jämställdhetstänk med i olika projekt och processer. Det finns olika faktorer som påverkar jämställdhetsarbetet vilka bland annat är hur samhällets normer och genuskontrakt ser ut vilket i sin tur formar samhällets strukturer. Samhället är under en ständig förändring och både kvinnor och män anses ha förändrats. För att främja jämställdhetsintegrering är det viktigt att aktivt arbeta med frågan och diskutera kring den med olika parter för att den ska vidareutvecklas.

Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling.        Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.        Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning. Med andra ord bidrar centrumets framtida utformning till ökat välbehag.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan användas som ett redskap i samhällsplaneringen då tillvägagångsättet uppmärksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen är ett sätt att ta sig an folkhälsofrågan på mikronivå.  Syftet med denna studie är att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera på vilket sätt samhällsfaktorer och invidens livssituation kan påverka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hämtar uppsatsen synsätt ifrån tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder där fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis &amp; Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes. Resultatet av studien visade att tiden är en dimension som sätter gränser för hur månnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begränsar deras handlingsutrymme. Vardagarna innehåller olika begränsningar för kvinnorna och många av dessa tycks ha med livssituationen att göra. Strukturer i samhället och kopplingar mellan olika platser  styr även kvinnoras handlingsutrymme. Projket görs möjliga i vardagen till följd av att kvinnorna effektiviserar tiden de har genom att till expempel kombinera ett projekt med ett annat i en rörelse. Hälsoorganisationer ser sin uppgift i att främja och underlätta för individer att aktivera sig fysiskt.

Denna uppsats behandlar ämnesområdet platsmarknadsföring. Syftet är att studera hur platsmarknadsföring används av Uppsala och Knivsta kommun i praktiken. En analys av teorin, som mestadels är tagen från Ashworth (2009) och Jansson &amp; Power (2006), kommer göras för att besvara frågeställningarna. Två geografiska områden berörs, Uppsala och Knivsta kommun och tre aktörer: Destination Uppsala, Uppsala City och Knivsta kommuns fastighetsbolag. En representant från varje aktör har intervjuats och detta material ligger till grund för studiens empiriska del. Studien kommer fram till att Uppsala och Knivsta använder sig av platsmarknadsföring i olika utsträckning och på olika sätt. De olika aktörerna som tillfrågas vänder sig till olika målgrupper i sin platsmarknadsföring. Destination Uppsala marknadsför sig mot turister, Uppsala City marknadsför sig mot invånarna och Knivsta kommun marknadsför sig mot företag. Knivsta kommun använder sig mycket av hård platsmarknadsföring, som symbolbyggnader, signatur design och distrikt. Deras mjuka platsmarknadsföring får dock anses vara i uppstartsfasen. Uppsala kommun i sin tur använder sig i hög grad av både hård och mjuk platsmarknadsföring i form av evenemang. Båda kommunerna har ett tydligt fundament att stå på när det kommer till deras varumärkesbildning. Där Uppsala kommun står på pelarna, kunskap, kultur och historia som används i marknadsföringen mot turister och invånare och Knivsta trycker på deras strategiska läge med närhet till Arlanda, Uppsala och Stockholm för företag och invånare.

Urban development is a comprehensive practice, especially today considering the modern ambitions of city densification. Managing risks associated with spatial planning are vital for a sustainable and safe societal growth, yet often subject to challenging trade-offs between efficiency and safety. This thesis is a pioneering attempt to streamline the procedure of risk management in urban development by integrating risk management with land allocation competitions, a frequently used method for spatial planning of municipal land. Based on a case study of the development project of Västra Roslags-Näsby, a couple of essential elements for a successful risk management within spatial planning was identified, and subsequently applied to construct a model for how land allocation competitions can be used as a risk managing tool. The study suggests that the stages risk analysis, risk evaluation and risk reduction of the risk management process are to be incorporated within different phases of the land allocation competition concept to utilize a more risk managing efficiency in future urban development. Furthermore, proactive risk assessment, risk cooperation, risk considerations in the competition description and innovative risk managing solutions are recognized as a few means to realize an efficient – and safety oriented – risk management in spatial planning.