In this study, efforts to improve energy efficiency in seven housing cooperatives associated to the citizens' initiative HS2020, were studied. The aim of the study was to identify and compile the energysaving measures that have been carried out by the housing cooperatives since 2013. Furthermore the study aims to investigate how much the presented measures can lower the energy consumption. Two of the housing cooperatives served as examples and the expected saving from the energy saving measures were investigated using the simulation program VIP Energy. To better understand the motives and incentives for the work, interviews were made with the board members of the housing cooperatives. The results of the study show that four out of the seven investigated cooperatives have already reached the goal of a specific energy uselower than 100 kWh/m2/year. The most effective energy-saving measuresare the installation of exhaust air heat pump and the lowering of the indoor temperature. The simulation results for the installation of heat pumps showed that the heating demand was reduced by 55.4 percent, and the specific energy consumption was reduced by 30 percent. In summary, the HS2020 is on the right track to reach the goals set for 2020, but further work is required to get there. It is of utmost importance that the cooperatives strengthen their expertise in energyrelated questions, and HS2020 has an important role in this work.

In line with Swedens climate goals, aiming to achieve 49% renewable energy production until 2020, expansion of wind power is an important growth sector. The wind power production is estimated to be increased from 11%, of the total electricity production in Sweden, to 30% during these years. This is an extensive expansion of wind power as an energy source, resulting in greater demands on community planning of future wind parks. To reach future goals, implementations of this kind of technology needs to be focused on locations with potential for a high production. This fact is clear and Energimyndigheten has with this focus, since 2004, marked locations suitable for wind power production, mostly based on wind speeds and area sizes. These marked places are called national interests for wind usage and are located both inlands and on water. Here, a distinction exists between water-and land based wind parks regarding generally greater wind velocities, larger establishments surfaces and higher implementation- and maintaining costs for the first-mentioned space. However, future wind power implementations need to be place efficient. This means that establishment of wind parks inside sights of national interests for wind usage needs to have potential to be fully exploitable. This is not a matter of course today. The establishment potential, introduced in this study, differs from place to place. This fact depends on unique site-specific conditions, defined by local interests and often presented in protected areas of other natures, which is challenging for investors and planners of this technology. This study deepens itself in the social planning of wind power in Sweden, focusing on the establishment potential between water-and land-based locations of national interest for wind usage. To receive a theory of which of the spaces that has the largest establishment potential, conflicting interests and calculated establishment degrees are analyzed for a case study. The results show a potential which is in favor of the water areas, which should be considered in future planning of wind parks. The study also analyzes the national situation and intends to explain the large loss of establishment degree that exists for water-based locations in this extended picture. A loss that in this study is explained by a, for now, undeveloped exploitation of these areas due to technical difficulties and financial issues.

Det sociala perspektivet finns på samtliga nivåer inom samhällsplanering idag men är trots det underprioriterat ekonomiska och ekologiska aspekter. Denna uppsats syftar till att undersöka hur sociala perspektiv inkluderas i omfattande infrastrukturinvesteringar genom att titta på exemplet spårvägen i Uppsala. Utifrån relevant teoretisk bakgrund kring social hållbarhet inom transportplanering väljs fem centrala analysbegrepp ut, i form av tillgänglighet, hälsa, jämlikhet, jämställdhet och påverkan på lokalsamhälle. Begreppen används sedan för att med semistrukturerade intervjuer undersöka hur berörda offentliga tjänstepersoner tror att spårvägen kan komma att påverka utifrån ett socialt perspektiv. Undersökningen visar att man inom projektet i många av fallen har en uppfattning om hur spårvägen skulle kunna påverka men att man inte arbetar med flertalet av de sociala perspektiven i en uttalad kontext. Uppfattningen kring begreppen skiljer sig dock mellan de olika respondenterna, vilket kan leda till en otydlighet som kan påverka både arbetet och resultatet. Det framkommer också att valet av spårväg har många mervärden som likvärdiga alternativ inte kan stå för, många som har en positiv påverkan på stadsutveckling och därför indirekt på flertalet sociala frågor.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter Karlstad kommun har till utveckling av stadskärnan. Genom samhällsplanering och med besökarnas uppfattning av centrum bidra till ett centrum med stark attraktionskraft. För att nå ett invånarantal på 100 000 krävs ett noggrant utfört arbete av såväl samhällsplanerare, aktörer och verksamheter men även en ökning av bostäder.     Samhällsplaneraren behöver ha mycket i sin beaktning. Det är ur en bred synvinkel och mottagande en översiktsplan blir noggrann framförd och en chans till genomförandet av planen sätts i bruk. De olika hållbarhetsvärdena är en viktig punkt planeraren måste ha i sin planering från första början. Ur den ekologiska punkten krävs att man värnar om naturen generation framåt och att man inte riskerar sämre miljö för andra. I Karlstad kommun ser man ett tydligt arbete med att reducera påverkan i centrum genom minskad bilframkomligheten och mindre buller som några exempel. Även det ekonomiska och det sociala hållbarhetsvärdena väger tungt i Karlstads kommun vision om Tingvallastaden. Detta utspelar sig med att höja attraktionsvärdet i centrum men även öka konkurrenskraften för att bekämpa en nedåtgående trend mot externhandeln. Genom att skapa fler mötesplatser, trevligt centrum med aktiviteter och shoppingstråk med unikt utbud ökar Karlstad centrum förhoppningsvis besökare och invånare.    I studien visar det sig att studenternas användande och uppfattning av Karlstad centrum skiljer sig något gentemot vad WSP har för fakta kring den framtid Karlstad går till möte. Karlstad kommun har en tydlig vision kring hur Tingvallastaden i framtiden ska nå en förbättrad och utökad handel. De ser ljust på en framtid och menar att arbetet redan är igång.  Enkäten som utfördes på studenter visade sig vara ett tydligt argument och motstånd mot visionen Tingvallastaden. Det visar sig vara samma uppfattning studenter har för Karlstad centrum, dessutom ingen betydelse vart respondenterna är uppvuxna.  Nyckelord: Centrumutveckling, centrumhandel, hållbar utveckling, samhällsplanering.

<p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>En av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering. I diskussionen kommer jag fram till att kommunen blivit mer och mer medveten om vikten av kunskap om befolkningen i samband med bostadsförsörjningsplanering. Jag visar också exempel på att nybyggnationen främst riktar sig mot en önskad befolkning snarare än mot den befintliga. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Södertälje kommun.</p>

<p>Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, då strävan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta är nödvändigt då Norrköping drabbats av flera nedläggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida då de befintliga fysiska strukturerna inte är anpassade till den ökade trafikmängd som tillväxten ger upphov till. De stora trafikmängderna genererar höga halter av luftföroreningar, däribland hälsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft blir därmed svårt att nå. Då Norrköpings innerstad har höga halter av partiklar blev kommunen ålagd av regeringen att arbeta fram ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problemet. En arbetsgrupp bestående av aktörer från olika delar av kommunen tog under hösten 2005 och våren 2006 fram förslag på åtgärder. Denna studie bygger på en kvalitativ intervjumetodik där aktörer från den aktuella arbetsgruppen intervjuats för att få en djupare förståelse för problematiken kring den snabba utvecklingstakten och uppfyllelsen av miljömålet Frisk luft. Det empiriska materialet kopplas i analysen ihop med de teoretiska utgångspunkterna i form av samhällsplanering och kommunikationsteori. I denna studie har vi kommit fram till att de ekonomiska aspekterna får större betydelse än de sociala och ekologiska dimensionerna när utveckling står högt på agendan i en kommun. På vilket sätt en stad utvecklas och utformas får stor betydelse för vilken möjlighet det finns att nå uppsatta miljömål. Har man väl byggt in sig i en fast samhällstruktur, begränsar det chanserna att nå ett långsiktigt hållbart samhälle.</p>

<p>De senaste årens trend inom stads- och samhällsplanering i Sverige är att kommuner och städer alltmer ser de svenska städerna och stadsrummen som varor på en köp och sälj marknad där privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och får större utrymme i frågor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, där varumärken och tecken på reklampelare utgör symboler som stadens invånare göds med enligt logiken störst, bäst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gäller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen är att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumärkes - fetischism och dess inverkan på stadsrummet i Sverige. Med utgångspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vår tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel. Genom följande fyra frågeställningar avser jag att finna svar och tendenser på i vilken riktning svensk stadsplanering går emot: <em>Vilka likheter och skillnader kan skönjas i projektet Arenastaden med andra liknande urbana projekt/omvandlingar i andra delar av världen? I vilken utsträckning inkorporeras privata företag och intressen i beslutsfattandet i svensk stadsplanering, med empiriskt exempel från Arenastaden i Solna? Vilka konsekvenser i samhälls- och stadsplaneringen kan uppstå då en kommun/stad allierar sig med privata aktörer i planeringsprojekt? Är Swedbank arena ett tecken på att den post-industriella staden, gått från att vara ett centrum för konsumtion till att själv bli konsumerad?</em></p><p> </p><p>I analysen har jag utgått från teorier kring stadsrummet och valt att koncentrera mig på Henri Lefebvres trialektiska rumsuppfattning och genom densamma analyserat hur det svenska stadsrummet utifrån exemplet Arenastaden har och kommer att förändras. Vidare består analysen utav en jämförelse mellan geografiska teorier kring stadsrummet och en intervju genomförd med en representant för Solna stad.</p><p> </p><p>Mitt resultat visar att den planeringsfilosofi som implementeras utav Solna, till stor del bygger på risktagande och spekulativa beslut. De beslut som fattade kring den planerade stadsdelen, Arenastaden i Solna, bygger på rådgivande beslut från den privata marknaden i form av en bank, ett idrottsförbund och flertalet byggföretag. Genom att beslut genomförs med hjälp av privata intressenter kommer vinsterna att privatiseras medan kostnaderna kommer att socialiseras. Om projektet går med förlust kan företagen dra sig ur eller gå i konkurs, vilket i slutändan leder till att Solnas skattebetalare får betala en förlustaffär de själva inte varit med att besluta om. Detta är en del i den postpolitiska staden där det ökande privata inflytandet i politiska beslut omvandlar staden till ett köp och sälj rum, snarare än ett för medborgarna levnadsrum</p>

<p>This paper is part of the research programme ViSuCity, a programme with the goal of creating more sustainable urban planning through the development of better visual tools, which ultimately means better communication between various parties of public planning. The paper concerns the implementation of MCE into a 3D program for visualization. Multi criteria evaluation (MCE) is a technique that has been developed during the last 20 years. It merges GIS with AHP, forming a decision making tool for localization of, for example, new buildings.The result is an automated tool that enables advanced analysis of geographic areas.The tool has a very high potential due to the completely automated MCE and it is adapted for people without a technical background, let alone formal training in MCE. It provides great opportunities to test different scenarios, something that should be an important advantage. The incorporation of MCE into 3D models has made it easier for users to relate the maps to reality, since a detailed 3D model is very easily understood in terms of geographical placement. A brand new feature that has not previously been used is the ability to import new objects and give feedback to the analysis. A summary of research on the MCE underlines the current situation, that relatively little research exists surrounding the use and demand of MCE. This paper unfortunately contributes to this fact since no user studies have been done due to lack of time. This is something future research should focus on.</p> / ViSuCity

De senaste årens trend inom stads- och samhällsplanering i Sverige är att kommuner och städer alltmer ser de svenska städerna och stadsrummen som varor på en köp och sälj marknad där privata företagsintressen alltmer tas i beaktande och får större utrymme i frågor som rör stadsplanering och utveckling. Vi lever i ett stadsrum, där varumärken och tecken på reklampelare utgör symboler som stadens invånare göds med enligt logiken störst, bäst och vackrast. Har den konventionella staden förlorat sin betydelse vad det gäller att vara ett forum för (stadens) medborgare? Syftet med uppsatsen är att belysa stadens omvandling i enlighet med den nyliberala stadens varumärkes - fetischism och dess inverkan på stadsrummet i Sverige. Med utgångspunkt i kritisk stadsgeografi har jag för avsikt att analysera det svenska stadsrummets omvandling i vår tid med Arenastaden - den planerade stadsdelen i Solna som ett konkret exempel. Genom följande fyra frågeställningar avser jag att finna svar och tendenser på i vilken riktning svensk stadsplanering går emot: Vilka likheter och skillnader kan skönjas i projektet Arenastaden med andra liknande urbana projekt/omvandlingar i andra delar av världen? I vilken utsträckning inkorporeras privata företag och intressen i beslutsfattandet i svensk stadsplanering, med empiriskt exempel från Arenastaden i Solna? Vilka konsekvenser i samhälls- och stadsplaneringen kan uppstå då en kommun/stad allierar sig med privata aktörer i planeringsprojekt? Är Swedbank arena ett tecken på att den post-industriella staden, gått från att vara ett centrum för konsumtion till att själv bli konsumerad?   I analysen har jag utgått från teorier kring stadsrummet och valt att koncentrera mig på Henri Lefebvres trialektiska rumsuppfattning och genom densamma analyserat hur det svenska stadsrummet utifrån exemplet Arenastaden har och kommer att förändras. Vidare består analysen utav en jämförelse mellan geografiska teorier kring stadsrummet och en intervju genomförd med en representant för Solna stad.   Mitt resultat visar att den planeringsfilosofi som implementeras utav Solna, till stor del bygger på risktagande och spekulativa beslut. De beslut som fattade kring den planerade stadsdelen, Arenastaden i Solna, bygger på rådgivande beslut från den privata marknaden i form av en bank, ett idrottsförbund och flertalet byggföretag. Genom att beslut genomförs med hjälp av privata intressenter kommer vinsterna att privatiseras medan kostnaderna kommer att socialiseras. Om projektet går med förlust kan företagen dra sig ur eller gå i konkurs, vilket i slutändan leder till att Solnas skattebetalare får betala en förlustaffär de själva inte varit med att besluta om. Detta är en del i den postpolitiska staden där det ökande privata inflytandet i politiska beslut omvandlar staden till ett köp och sälj rum, snarare än ett för medborgarna levnadsrum

KORTFATTAD SAMMANFATTNING En av de grundläggande faktorerna för kommunen i sin bostadsplanering är dess demografiska utveckling. Uppsatsens syfte är att kartlägga Södertälje kommuns nybyggnation av antalet bostäder åren 2000 till och med 2006 samt att utforska hur Södertälje kommuns bostadsplanering beaktar den demografiska utvecklingen. Jag svarar även på frågan: Planerar kommunen för de som bor där eller för dem de vill ska bo där? I metoden för att nå syftet och svara på frågeställningen har jag använt mig av kartor, diagram och textanalys. Mina huvudsakliga källor är statistik insamlad genom Statistiska centralbyrån och kommunen samt dokument som rör kommunens bostadsplanering. I diskussionen kommer jag fram till att kommunen blivit mer och mer medveten om vikten av kunskap om befolkningen i samband med bostadsförsörjningsplanering. Jag visar också exempel på att nybyggnationen främst riktar sig mot en önskad befolkning snarare än mot den befintliga. Uppsatsen är geografiskt avgränsad till Södertälje kommun.