Det här examensarbetet inriktar sig på att försöka förstå hur samhällsplanering är tänkt att fungera och varför det fungerar som det gör. Avsikten är att olika aktörer verksamma inom samhällsplanering skall få en djupare förståelse för det system de agerar i. Examensarbetet fokuserar särskilt på begreppen system och systemperspektiv. Examensarbetes syfte är att undersöka förutsättningarna för att använda ett bredare system-perspektiv inom samhällsplanering. Konkret innebär ett brett systemperspektiv att kunna identifiera vad ett system består av och att förstå hur systemet fungerar. En sådan förståelse skulle ge bättre förutsättningar att förutse effekter av olika beslut samt att kunna förstå orsaken till varför saker blir som de blir. Genom en intervjustudie och en litteraturstudie har vi försökt analysera och förstå systemet samhällsplanering. En blandning av olika metoder har använts, vilket delvis brutit mot traditionella naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga metoder. Vi betonar nödvändigheten av att angripa ett system som samhällsplanering med inter-disciplinära ansatser. Samhällsplanering är inte ett system som låter sig begränsas till att tillhöra en sorts vetenskap. Vikten av att presentera resultat på olika vis betonas starkt. Personer från olika professioner och forskningsinriktningar talar i dagsläget olika språk. Våra sammanfattande slutsatser är: Samhällsplanering bedrivs idag utifrån ett alltför begränsat systemperspektiv. Det finns ingen unison bild av vad systemet samhällsplanering består av eller hur det fungerar. Systemet samhällsplanering är otroligt komplext och i ständig förändring. Detta kräver att olika aktörer, för att öka sin förståelse, tillsammans skapar en bild av systemet. Det räcker inte längre att en aktör, t.ex. akademin, försöker att ensam erbjuda svaren på de frågor som söks. Det behövs nya metoder och verktyg för samhällsplanering, naturvetenskapliga och samhälls-vetenskapliga metoder måste få samverka och erbjuda förklaringsmodeller för systemet. Här utgör dagens sektorisering den enskilt största begränsningen. Det finns indikationer på att den formella planprocessen förskjutits till föregående informella planeringsprocesser, mycket pga. att det inte finns något forum för samverkan i den formella plan-processen. Detta gör att det finns risker för att planering inte praktiseras som det är tänkt i PBL. Det är svårt att bedöma vad som är ett lyckat samhällsplaneringsprojekt pga. otydliga visioner och mål, bristen på användning av standardiserade verktyg och avsaknaden av systematisk uppföljning. Detta medför även att samhällsplanering är en ohistorisk och erfarenhetsbaserad verksamhet. Professionella planerare och forskare förväntas vara objektiva i ett system som är präglat av subjektiva värderingar. En mer marknadsorienterad planering kommer sannolikt att leda till att det blir än svårare att nå de nationella mål som finns för samhällsplaneringen. Det finns indikationer på att samhällsplaneringen förflyttas från en politisk till en ekonomisk arena, vilket skulle ge svårigheter att uppfylla syftet med PBL. / This thesis focuses on the understanding of how urban planning in Sweden should be practiced and why it is currently practiced in the manner it is. The intention is that different stakeholders working with urban planning will gain a deeper understanding for the system in which they work. The concepts of system and systems perspective are the main focus of this thesis. The thesis’ aim is to investigate the premises for applying a broader systems perspective in urban planning. A broader systems perspective means that the individual will be in a better position to be able to identify a system’s constituents and how the different constituents interact. Such an understanding would yield greater premises to anticipate consequences from different actions, as well as to understand the causes behind why urban planning is practiced in the manner it is today in Sweden. We have tried to analyse and understand urban planning as a system through literature and interviews with researchers, consultants and municipal officials (non-political). A mixed-methods approach has been used throughout the thesis. This method partly differs from traditional natural science or social science approaches. We emphasise the need to approach a system such as urban planning with inter-disciplinary methods.  Urban planning is not a system which is limited to a specific science. We also strongly emphasise the importance of presenting results in a varied fashion. Individuals from different trades and research sciences speak different languages today. Briefly, our conclusions as to why urban planning in Sweden is practiced in the manner it is are: A too narrow systems perspective is practiced in urban planning. There exists no uniform image of what urban planning as a system consists of or how the constituents interact. Urban planning is an incredibly complex system in constant change. This fact demands that different stakeholders together form an image of the system to improve their understanding of the system. It is no longer sufficient that one stakeholder alone, for example researchers, offers solutions to problems in urban planning. New methods and tools are needed for urban planning; different methods must be combined to offer explanation models for the system. The single largest limitation for this to happen is the sectorisation in the system. The formal planning process, which is legally restricted, has shifted to preceding informal planning processes.  A reason for this shift is that there are no forums for collaboration in the formal planning process. One consequence is that there is a risk that urban planning in Sweden is not practiced in a manner it is meant to by PBL (Swedish law that regulates planning and building processes). It is difficult to evaluate if an urban planning project is successful due to vague aims and goals, the lack of utilisation of standardised tools and the absence of systematic follow-up. The consequence is that urban planning in Sweden is an unhistorical and empirical based trade. Professional planners and researchers are expected to be objective in a system that is characterised by subjective views. If the planning initiative shifts from the public to the private sector, difficulties will probably arise in terms of reaching Sweden’s national goals for urban planning. In such a case urban planning will most likely shift from a political to an economic arena, which in turn would yield difficulties in meeting the aims of PBL.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar i Sverige och i nästan alla delar av världen, därför är det viktigt med kunskap om hur vi kan skapa goda förutsättningar för att bevara hälsan för människor, även i hög ålder. Investeringar i hälsosamt åldrande ökar livskvalitet för den enskilde, skapar ett hållbart samhälle och bidrar till minskade samhällskostnader. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter av vad som ger ett aktivt och hälsosamt åldrande för personer i åldrarna 60 -74 år i Kristianstad kommun. Metod: En empirisk intervjustudie med datainsamling i två fokusgrupper, med sammanlagt 15 deltagare och kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomgående tema i resultatet var tillgänglighet till närsamhället. För bevarad hälsa var självständighet centralt och påverkades av var man bor, tillgänglig service, möjlighet att ta sig fram samt goda möten med tid för samtal. För ett aktivt liv var känslan av delaktighet, känna sig behövd och föreningsaktivitet av stor vikt. En trygg ekonomi, åtkomlig information, mötas av respekt och att våga gå ut var förutsättningar för att vara aktiv och delta i samhället. Slutsats: För att möta den åldrande befolkningens behov behöver samhället arbeta preventivt för att ge seniorer en bra miljö att leva i. Det finns idag mycket forskning om hur vi ska leva hälsosamt och förebygga sjukdom. Den stora utmaningen är att forma ett samhälle som är hållbart för framtiden, där vi alla kan leva ett långt och hälsosamt liv, även som senior. / Age friendly cities Kristianstad Kommun

Inom samhällsplanering är social hållbarhet ett framväxande koncept som allt oftare används för att forma beslut om exempelvis stadsutveckling och förnyelseprojekt. Det anses dock som ett ovisst begrepp vars innebörd har tolkats och diskuterats väl inom forskningen. Däremot har mindre fokus lagts på hur man i praktiken uppfattar och tolkar dess betydelse. Den här uppsatsen har därmed fokuserat på hur man i praktiken uppfattar social hållbarhet, där syftet varit att undersöka hur planerare uppfattar social hållbarhet i samhällsplaneringen. Tidigare forskning och teorier kring social hållbarhet och urban social hållbarhet har använts för att diskutera det insamlade materialet. För att besvara syfte och frågeställning användes sedan kvalitativ metod där sju stycken intervjuer genomfördes med planerare från sex olika kommuner. Utifrån det drogs slutsatserna att planerarna främst kopplade likvärdig tillgång till plats och service samt delaktighet till social hållbarhet. Planerarna diskuterade även resursfördelning utefter behov, trygghet samt goda mellanmänskliga relationer. Social hållbarhet sågs även som förenad och i samverkan med ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I implementeringen av social hållbarhet upplevde planerarna att det finns ett gap mellan strategi och genomförande och man upplevde även utmaningar med dess implementering i planeringen på grund av begreppets ovissa karaktär.

Studien syftade till att undersöka hur hållbart byggande definieras och praktiseras inom processen att uppföra en ny skolbyggnad där en kommun är beställare och ett kommunalt fastighetsbolag byggherre. Studien ämnade också undersöka vilka hinder och möjligheter som upplevs finnas för hållbart byggande. Totalt deltog tio personer, både politiker och tjänstepersoner som alla arbetar i olika roller inom processen. Metoden som valdes var kvalitativ och för datainsamling användes semistrukturerade intervjuer.  Resultatet visade att hållbart byggande är ett komplext begrepp som i studien saknar en entydig definition. Tre teman kunde dock skönjas: vikten av planering för hållbarhet, hållbar byggnad över tid samt låg klimatpåverkan. Styrning mot hållbart byggande uppgavs omfatta såväl lagar och direktiv som lokala program, planer och strategier samt miljöcertifiering. Aktiviteter som avser främja hållbarhet inom ramen för processen uppgavs vara bland annat tidiga utredningar om exempelvis lokalisering och mateiralval för stomme samt kravställande i upphandling. Två teman som föreföll ses som både hinder och möjligheter var samsyn, dialog och samverkan samt ekonomi. Det tredje temat för hinder var svaga förutsättningar i form av såväl organisatoriska och systemmässiga som fysiska förutsättningar och det tredje temat för möjligheter var ökad kunskapsöverföring och nya arbetssätt.

Gävleborg's development to become self-sufficient was handled with an action plan that was adopted at the end of 2018. The action plan for Gävleborg is based on Sweden's food production and is adopted for 2018–2030. The plan was drawn up by Länsstyrelsen I Gävleborg with help from Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) and Region Gävleborg. The purpose of the action plan has been analysed in this thesis based on how municipal social planners can contribute to municipal and regional self-sufficiency. The requirement for developing Gävleborg's degree of self-sufficiency is expected to be comparable to a civil defence.The thesis has analysed what the conditions are for the county to succeed in to become self-sufficient and how the municipalities' social planners work with the conditions needed to succeed. In order to analyse whether there is a functioning work, interviews have been used to see how the planning works, and how the communication works. The respondents, which have been interviewed, are the authors of the action plan from Länsstyrelsen in Gävleborg, as well as actors who work with related issues from Lantbrukarnas Riksförbund and Region Gävleborg. In addition to these, the municipalities of Bollnäs, Gävle, Hudiksvall, Ljusdal and Ovanåker have also been interviewed. Prior to the interviews, documents were also analysed as part of the work method.The interviews concluded that there are shortcomings in the communication and community planning, but that knowledge in self-sufficiency exists. In summary, the interviews gave the result that all respondents see a government funding contribution as fundamental to being able to develop the work. The fundamentals for Gävleborg to become self-sufficient exist, but not all the resources are there yet. There are good hopes for the municipalities that Gävleborg County will succeed in developing the degree of self-sufficiency and the use of arable land.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka Nyköpings miljöarbete genom att tillämpa en metod baserad på intervjuer och dokumentanalys. Studien analyserar stadens framsteg och initiativ inom hållbarhetsområdet och att identifiera framgångsfaktorer för dess miljöarbete samt dess motgångar Genom en kombination av semistrukturerade intervjuer med nyckelaktörer och granskning av relevanta dokument som detaljplaner och översiktsplanen erhålls en detaljerad bild av Nyköpings miljöarbete. Dessa data används sedan för att identifiera och analysera de faktorer som har bidragit till stadens framgångar inom hållbarhetsområdet men även för eventuella motgångar i planeringen. Studiens vetenskapliga bidrag ligger i dess undersökning av Nyköpings miljöarbete genom en tvärvetenskaplig ansats. Genom att kombinera kvalitativa intervjuer med dokumentanalys ger studien en djupare förståelse för stadens miljöstrategier och deras implementering. Dessutom bidrar studien till kunskapsbasen genom att identifiera och analysera framgångsfaktorer och motgångar för Nyköpings hållbarhetsarbete, vilket kan vara användbart för andra städer och kommuner som strävar efter att förbättra sin miljöprestanda. Genom att sprida kunskap om framgångsrika strategier och praxis kan uppsatsen bidra till att främja hållbar stadsutveckling och ge impulser till framtida forskning och policyformulering inom området, men också visa på eventuella misstag och brister.

In relation to the planning and current development that is taking place today in our societies, places are created and transformed in the form of public spaces that our societies include. In the process that comes with this planning, there are certain voices that are not heard. Certain dialogues, where the aim is to reach out to the people more actively and not only invite them to dialogue, can be a tool for seeking out these voices and improving the aspect of democracy that the dialogues in planning intend to strengthen. Teenagers are one of the groups that often are excluded when planning for the society. The adult population, which is the group planning for society, has different experiences and perspectives of the public spaces than teenagers have, of which the inclusion of this group in planning is of great importance. This study aims at highlighting how teenagers in the municipality of Nynäshamns perceive and use public spaces in the municipality, in order to contribute with relevant information in future planning as well as knowledge about teenagers needs and perspectives in public spaces in relation to planning. The municipality of Nynäshamn has similar urban development strategies that many of Sweden's municipalities have, of which the study delimited this site. To gain an understanding of this subject, the research has mostly used the study of Mats Lieberg (1992) in which he defined public spaces in relation to how they are used by teenagers, if the sites are used for the purpose of interaction or privacy. Björn Anderson's (2002) argument about how teenagers divide themselves into groups depending on belonging, Jeni Hardens (2000) statement that it is the people within a place that often is the reason for the experience of being unsafe, and Danielle van der Burgts (2015) arguments about how teenagers actively use information from media, parents and friends to weight whether the sites consist of risks or not have been included. The reason for this is to highlight complementary aspects that can affect teenager’s experiences of places and their use. The study has been conducted through dialogues in the form of focus groups, including two groups of teenagers. During these, the teenagers have identified places in the city from a positive and negative point of view, which then have been the focus of the discussions. On a selected number of these marked sites, observations have been conducted and an interview has been held with an urban planner within the municipality, this to obtain further information about the sites and the uses of these. The conclusions are that teenagers use the city's public places for their need of both interaction and privacy, to a various extent. The sites are perceived based on its characteristic features, the people who stays there, and the antagonism that exist between different groups of teenagers, which affect the use of the places. The important knowledge that the study generates in relation to planning for teenagers is the realization that the possibilities for creating spaces of different kinds that work according to their needs, need to be broadened. These possibilities can be broadened by means of complementary methods, as the needs can be difficult to express and convey in various conversations.

The study aims to reach a perception over how the citizens feel about the strategy of extinguishing the street lights in the municipality. What do the citizens think about turning off the street lights in the municipality? And in what way does it affect citizens´s safety? Previous research covers how safety aspects are affected by the dimmed lightning, which is then discussed and analysed in the analysis with connections to the result of the study. The result clearly shows that the majority of the respondents that contributed in the study, have a negative attitude towards the strategy of extinguishing street lights in Kristinehamns municipality. The citizens express that it affects their safety in several respects. The analysis presents that lightning aspects should receive more atttention in muncipal planning, as it affects people´s safety in several respects. / Studien syftar till att få en uppftattning om hur medborgarna ställer sig till Kristinehamns kommuns stratergi att släcka ned gatubelysning i kommunen. Vad anser medborgarna om nedsläckning av gatubelysning i Kristinehamns kommun och på vilket sätt påverkar det medborgarnas trygghet? Den tidigare forskning tar upp hur trygghetsaspekter påverkas av nedsläckning som sedan diskuteras och analyseras i analysdeln med kopplingar till resultatet från enkätundersökningen. Resultatet visar tydligt att majoriteten av respondenterna som deltog i studien, har en negativ inställning till stratergin att släcka ned gatubelysning i Kristinehamns kommun. Medborgare uttrycker att det påverkar deras trygghet i flera avseenden. Analysen redovisar att belysnings aspekter bör uppmärksammas mer i kommunal planering, då det påverkar människors trygghet i flera avseenden.

Under de senaste decennierna har frågor rörande deltagande och demokrati fått en alltmer betydande roll i samhällsbyggnadsprocessen vilket har bidragit till att barnets roll har börjat ta allt större plats inom den. Ett begrepp som därmed har fått en allt större spridning är barnrättsperspektivet som består av ett barnperspektiv och barnets perspektiv som tillsammans utgör grunden för att tillgodose barnets rättigheter i samhället vilket även barnkonventionen kräver. Det finns således en skillnad mellan barnperspektivet och barnets perspektiv och det handlar i grund och botten om vem som skapar perspektivet. Barnperspektivet är ett begrepp som belyser en vuxens perspektiv om vad som är bäst för barnet medan barnets perspektiv belyser barnets eget perspektiv om vad denne anser som bäst för sig själv. Vidare handlar ett arbete med ett barnrättsperspektiv om att sätta barnet först och där tjänstemän alltid ska ställa barnets intressen mot alla andra intressen i en samhällsbyggnadsprocess. Syftet med denna studie avser därför att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med att tillgodose barnperspektivet och barnets perspektiv i sin samhällsbyggnadsprocess. Genom redogörelser från både intervjuer och planstudier blev det uppenbart att Uppsala kommun främst arbetar med ett barnperspektiv vilket betyder att kommunen behöver stärka deras kunskap om hur barnets perspektiv ska förstås och tolkas för att vidare uppnå ett barnrättsperspektiv. Det framgick även att det kan vara svårt att tillgodose båda perspektiven i en samhällsbyggnadsprocess då andra intressen kan få förtur. Detta visade sig vara ett resultat av en styrträngsel och en form av “child washing” som är befäst i Uppsala kommuns samhällsbyggnadsprocess vilket leder till ett negligerande av dessa perspektiv. Denna studie yrkar därför på att de är politiker och kommunala tjänstemän med en högre befattning som ska ta ansvar för att förbättra dessa rådande utmaningar.