<p>Den här studien behandlar hur de äldre småhusägarna i Ingelstad ser på sitt framtida boende. En ökande andel äldre i samhället som vill bo kvar i sina villor, medför en trögrörlig</p><p>bostadsmarknad som har svårt att tillgodose den yngre generationens efterfrågan på bostäder. Syftet med studien var att undersöka hur småhusägare i åldern 55-70 år i Ingelstad skulle vilja</p><p>bo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i så fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden. Metoden som använts är en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet ifrån studien visade att 2/3 av de äldre småhusägarna i Ingelstad vill bo kvar i sina bostäder den närmaste tioårsperioden. Vidare visade resultatet att det i</p><p>framtiden finns ett intresse för nyproduktion ibland de som vill bo kvar i Ingelstad. Resultatet visade även att det finns en framtida efterfrågan på centralt belägna bostäder i Växjö. För</p><p>kommunen innebär det att det finns förutsättningar för att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden i Ingelstad genom att producera fler bostäder.</p>

Hotellbranschen har utvecklats till att fokuserar mer på att locka externa besökare utifrån, vilket förändrar dynamiken kring hur hotell ser på sig själva och dess omgivning. Denna uppsats syftar till att studerar hur hotellen använder sina publika utrymmen såsom lobby, bar och restaurang till att locka mer människor utifrån och vilka typer av rum som skapas. Uppsatsens empiriska material bygger på intervjuer med anställda på olika hotellkedjor i Stockholms län. Det teoretiska ramverket bygger främst på Ray Oldenburgs teori om den tredje platsen men även kring teorier om hotellens påverkan på städer, tjänstesamhällets utbredning och teorin om buzz. Resultatet av studien visar att hotellen har förutsättningar och möjligheter att fungera som mötesplatser som liknar den tredje platsen genom att de fått nya möjligheter genom att kombinera deras tillgång till ytor och ny teknik. Hotellens inställning till att vara en mötesplats varierar utifrån dess geografiska läge, då hotell i prime location lägen och i områden som ska eller har genomgått stadsomvandlingar var mer positiva än hotell med andra geografiska förutsättningar.

No description available.

With the climate change issues growing in importance on the social agenda, the field of urban masterplanning is of no exception when it comes to minimizing the carbon footprint in a variety of projects. The aim of this thesis has been to prepare the Carbon Critical Masterplanning tool, a software plugin for carbon dioxide emissions assessment developed by Atkins, to be used in Swedish conditions. The main targets were to improve the areas of the tool associated with energy conversion and renewable energy sources, and to test the tool in a real case. A planned construction of a new campus in Albano, Stockholm was chosen for the pilot study. A 3D model was built in the tool and the carbon footprint was calculated for a variety of combinations for energy supply to the future area. The results show that use of locally installed renewable energy sources can reduce the total climate impact when life cycle perspective is applied. Largest reduction of emissions on an annual basis can be achieved by heat production from solar collectors and neighbourhood-scale biofuel plants. Masterplanning tool can be considered as a useful assistant during a masterplanning process, from creation of early sketches to detailed development plans. Depending on the project specifications, a certain degree of adjustment will however be needed in order to receive meaningful results. Development of the two large areas of the tool – emissions related to traffic and waste management, which are not covered by this thesis, are to be completed in order to obtain an overall view of the climate impact of masterplanning.

Integration är ett mångfacetterat begrepp och kan behandlas ur flera perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Karlstad implementerar integrationsstrategier inom fysisk planering och hur Karlstad kommun förhåller sig till den unika platsens förutsättningar. Utifrån studiens empiriska och teoretiska material ska vi undersöka hur samhällsplanerare arbetar i Karlstad kommun för att främja för en integrerad stad inom fysisk planering och integrationsstrategiers implementering. Denna studie har genomförts genom en kvalitativ intervjumetod. Frågeställningar och syfte ska grundas på litteratur och dokument med utgångspunkt av integration. Datainsamling skedde via en intervju på stadsbyggnadskontoret i Karlstad med samhällsplanerare från Karlstad kommun. Tolkningen av integration belystes av en ”mix” inom den fysiska planeringen. Detta innebär att man planerar för att uppnå en blandad befolkning i Karlstads olika stadsdelar. Detta skulle genomföras med exempelvis en tydligare struktur på bostadstyper och att utveckla de befintliga bostadsområdena. Komplexiteten inom samhällsplanerarens roll för ett integrerat samhälle tydliggjordes där det fria valet av skola, etnicitet och socioekonomiska synvinklar problematiserar integration inom samhällsplanering. Avslutningsvis kan man dra slutsatsen att studiens material visar att integration alltid finns med i planarbeten men möjligtvis inte i den mån den bör tas, då det ställs allt mer krav på fysiska planerings utformningen av det offentliga rummet. Karlstad kommun tar integrationsproblematiken som ett stigande problem i samhällsplaneringens arbete. Samtidigt är det en väldigt begränsad sektor då kommunen inte har full styrning över vilken typ av bostad som byggs, men även vart människor väljer att bosätta sig. Därav är implementeringen av integration problematiskt på grund av målkonflikter mellan aktörer och människors fria vilja för bosättning.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur byggd kulturmiljö värderas i svenska kommuners översiktsplaner samt om och hur översiktsplanerna speglar den utveckling som skett inom kulturmiljövården - från att huvudsakligen belysa materiella värden till en växande betoning på immateriella, sociala och ekonomiska värden. Metoden för uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Tre nyckelord (kulturmiljö, kulturhistorisk och kulturarv) användes och de kontexter de figurerade i analyserades för att undersöka hur nio värden kopplade till kulturmiljöer förekom i 40 översiktsplaner. Värdena har hämtats ur Masons (2002), Bond &amp; Worthings (2016) samt Unnerbäcks (2002) skrifter. Frågeställningarna är ”Hur värderas byggd kulturmiljö i svenska kommuners översiktsplaner?”, ”Finns det skillnader i hur kulturmiljö värderas i svenska kommuners översiktsplaner beroende på om de är antagna före eller efter 2010?” samt ”Speglar översiktsplanerna den utveckling som skett i kulturmiljövården från att färmst framhålla kulturmiljöers materiella värden till att belysa även de immateriella, sociala och ekonomiska värdena?”. Översiktsplaner antagna före och efter 2010 (då nya plan- och bygglagen antogs) skiljer sig inte på något avgörande sätt i värderingen av kulturmiljö.  Undersökningen visar att ett skifte i synsätt skett tidigare, sannolikt under 1990-talet i samband med ändringar som gjordes i plan- och bygglagen 1996, införandet av miljöbalken 1998 och de nationella miljömålen 1999.

Den här uppsatsen behandlar vilka egenskaper det gränsregionala samarbetet Greater Copenhagen innehar samt vilka konsekvenser som dessa upprättar. Studien analyseras i förhållande till planeringsregionala begrepp samt hur dessa tillämpas i samarbetet. Begreppen som valdes för den här analysen var region, regionalism, globalisering, platsmarknadsföring och resiliens. Studiens tillvägagångsätt för analysen bestod av en komparativ diskursanalys mellan svenska och danska aktörer. Även en intervju genomfördes med en lokalpolitiker inom samarbetet. Resultatet omfattar bland annat underliggande spänningar mellan olika kommuner och den svenska staten, en strävan mot att nå egenskaper som tilltalar globaliseringen och skillnader mellan svenska och danska kommuners framförhållning till samarbetet. Studien visar även att region Skånes del i samarbetet leder till egenskaper som betecknas inom regionalisering. Det innebär att samarbetet inte bara är en lokal angelägenhet utan även en nationell och transnationell. Det framkommer även att de egenskaper som skiljer sig finns mellan svenska och danska kommuner är ett hinder för att samarbetet ska kunna nå sin fulla potential. Detta är något som måste åtgärdas för att syftet med samarbetet ska kunna nås.

Stadens utformning domineras av värderingar och normer som präglar vårt sätt att vara, leva och röra oss i staden. På senare år går det att se en ökad trend av kortvariga projekt som ett sätt att hantera frågor som ojämlika platser i staden. Syftet med denna studie är att undersöka lokala projekt i Botkyrka kommun och Malmö stad och dess påverkan på maktrelationer betraktat ur ett intersektionellt - perspektiv, samt studera projektpolitikens möjligheter att uppnå långsiktig förändring av maktrelationer. Carol Bacchi´s What´s the problem represented to be? -approach kommer att användas för att besvara studiens frågeställningar som syftar till att redogöra för olika problemrepresentationer, effekterna av projektens problemrepresentationer samt projektpolitikens förändringspotential. Resultatet som presenteras visar på att olika problemrepresentationer leder till olika sätt att förhålla sig till dialogprocessen i de olika projekten. Möjlighet till politisering skapar potential för en långsiktig förändring av maktförhållanden i staden genom att tydliggöra för motsättningar och konflikter. Tenderar projekt att endast lyfta den ”rätta” bilden genom marknadsföring resulterar det snarare i en avpolitiserande praktik.

I syfte att uppmärksamma avståndet mellan det kommunala antisegregationsarbetets ambition och implementeringen på lokal nivå har jag i denna studie identifierat hur kommunala samhällsplanerare ser på sina egna och på samhällsplaneringens förutsättningar att motverka segregation. För att studera hur den statliga nivån kan understödja det kommunala arbetet har de kommunala erfarenheterna jämförts med regeringens nationella strategi mot segregation. Med en aktörsdriven utgångspunkt, har jag genomfört telefon- och mailintervjuer med samhällsplanerare i 13 större tätortskommuner. Intervjustudien har också berikats med textanalysanalys av kommunala strategidokument. Resultatet visar att kommunala tjänstepersoner motiveras arbeta mot segregation då den antingen upplevs skapa en orättvis fördelning av förutsättningar eller då segregationen upplevs skapa en delad och socialt ohållbar stad. De strategier som tillämpas för att arbeta mot segregationen är att blanda upplåtelseformer och bostadstyper samt att överbrygga fysiska barriärer, skapa mötesplatser och stråk. För blandningsstrategierna upplevs det kommunala markinnehavet och lagstiftning kring upplåtelseform som en begränsning. Vidare lyfts att politiskt initiativ, budget och resurser, kunskap och den relativt småskaliga nyproduktionen som hinder för arbetet. Den nationella strategin utgår från en liknande problembild som de kommunala planerarna, och lyfter även vissa åtgärder som kan underlätta arbetet.

Examensarbetet består av två fristående delar. Textdelen ”Att bygga staden i fyra dimensioner: några personliga reflektioner om arkitektens roll som stadsbyggare” tar upp samhällsbyggande och stadsbyggande mot bakgrund av begreppet samhälle i dess sociala respektive fysiska innebörd, arkitektuppgiften i det offentliga rummet respektive den fysiska miljön som system, samt några olika aspekter på tidsdimensionen i stadsbyggandet: tidskrävande, långvarigt resultat, kontinuerlig process, föränderliga premisser, påverkan på vardagstiden och stadsrummens skiftande med tiden. ”Heliodal i Rönninge: fakta och inspiration för dig som vill bygga villa” är en beskrivning av villaområdet Heliodal, dess karaktärsdrag och historia och förslag på hur de kan tillvaratas. Den är utformad som ett förslag till broschyr, riktad till privatpersoner som överväger att köpa tomt och bygga villa i området och baseras på en verklig detaljplan för ett omvandlingsområde i Salems kommun. Erfarenhetesmässigt kommer tillkommande bebyggelse sannolikt att mestadels bestå av kataloghus. I broschyren beskrivs områdets läge och historia, landskapets och den befintliga bebyggelsemiljöns karaktärsdrag, grunddragen i detaljplanen och konkreta förslag på hur den enskilda byggherren kan tänka vid val av hus och tomt för att få bebyggelsen och tomtens utformning att smälta in i området. Tyngdpunkten ligger på anpassning till befintlig terräng. / The thesis consists of two separate parts. The text ”Building the Town in Four Dimensions: Personal Reflections on the Architect's Role as an Urban Planner” discusses urban planning from a ”community” and a ”municipality” piont of view, the architect´s tasks of public space and of the town as a system, and some aspects of time as the fourth dimension: urban planning takes time, has long-lasting effects, is a continuous process, the premises keep changing, it affects people´s everyday life and the public space changes over the day and the year. ”Heliodal in Rönninge: Facts and Inspiration for Your Own New House” describes the area of Heliodal, its characteristics and history, and some ideas how this can be taken care of when adding new houses. This part of the thesis is presented as a brochure meant for families who consider buying some property and having their own house constructed. It is based on a real town plan for an area in the municipality of Salem, south of Stockholm. In areas like this most of the new houses are likely to be prefabricated houses of different kinds. The brochure shows the place and its history, the main features of the landscape and the existing buildings, the basic ideas of the town plan and some suggestions how to choose house and plan the garden to make them fit into the environment, emphasizing adaption to the natural topography.