ABSTRACT The urban planning paradigm of today consists of one particularly prominent concept; Sustainable development. The concept takes a holistic approach on how we can act, build and arrange the world around us, to avoid ruin the conditions for future generations to do the same. This is a matter of long-term resource management and democracy. The question around the discourse of sustainable urban development is not if, but how. Urban densification is one approach, which has gained a strong foothold in the planning of Umeå municipality this past decade. This paper aims to explore and uncover the discourse around densification as a strategy for urban sustainable development, in Umeå. The content in and the relations of two key detailed comprehensive plans (fördjupad översiktsplan) to the consultation report (samrådsgedogörelse) and the written words in media on the subject densification, has been analyzed. The study was conducted through a critical discourse analysis of this material and linked to urban planning practices and theories. The findings in this study suggest that sustainable development in Umeå aims to enable demographic and economic growth, based on the underlying assumptions and rhetoric’s in the material. The concept of sustainable development is difficult to define, generally and in the case of Umeå. The identity and shaping of the discourse around densification is dependent on the persons and the interests involved. Keywords: Urban planning, Infill, Urban densification, Sustainable urban planning, Discourse, Umeå

Den fria rörligheten inom EU har underlättat för ekonomiskt utsatta EU-medborgare att söka försörjning utanför sina hemländer, bland annat i Sverige. Många av dem kommer från Bulgarien eller Rumänien och lever hemlösa i svenska städers offentliga rum. Tillfälliga bosättningar och läger har därför varit en allt vanligare syn under de senaste åren och har blivit omdebatterade fenomen. Genom en diskursanalytisk dokumentstudie har jag undersökt hur två svenska kommuner hanterat uppkomsten av lägren, och hur de motiverat hanteringen. De undersökta kommunerna är Malmö stad och Göteborgs stad, och som komplement till dem är också nationella handlingsargument representerade av en nationell samordnare och intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL), inkluderade i analysen. De diskursiva teman som analysen utgick ifrån är idéer och synsätt om lagar, geografiska gränser, medborgarskap och antiziganism. Såväl handlingsmönster som argumentation följde liknande mönster i båda undersökta städerna och nationellt, aktörerna använder lagen som motivation till avhysningar och erbjuder ofta utsatta EU-medborgare betalda hemresor, då medborgarskapet anses avgöra vilken nationalstat som ska ansvara för socialt stöd till fattiga människor.

Den här uppsatsen undersöker hur barns möjlighet till lek och rörelse påverkas av skolgårdens fysiska utformning. Syftet med undersökningen är att med bakgrund till tidigare forskning, platsobservation och intervjuer vid Sundby skola analysera hur utformningen av en skolgård kan uppmuntra till fysisk aktivitet. Undersökningen grundas på en kvalitativ forskningsstrategi där observationer och behavior mapping har gemomförts vid Sundby skola. För att klargöra hur utformningen påverkar leken var även intervjuer med barn på skolan en viktig del av metoden. Efter en sammanställning av tidigare studier och forskning belyses tre centrala teman som blir återkommande genom hela uppsatsen: natur, variation och utrymme. Sammanfattningsvis visade det sig att naturinslag på skolgården har positiv inverkan för leken samt att det är viktigt med en variation av redskap och markunderlag för att utemiljön ska uppmuntra till rörelse för barn i olika åldrar men även i förhållande till årstid. Vidare kan det också utläsas att undervisningslokalers placering, nivåskillnader och möjlighet till flera aktiviteter i närheten av varandra skapar rörelsedynamik i leken. En viktig slutsats är att olika typer av platser, miljöer och objekt samspelar och verkar tillsammans snarare än var för sig.

<p>The aim of this study has been to make clear the conception of “The Garden City”, and also to investigate why and how the garden city has come to be a more frequent and attractive form of settlement in our Swedish community. The essay is supported by a literature study about the garden city from its beginning (1890’s) to present time. To make a distinct explanation of the garden cities progress over time, I have studied the idea behind two garden cities of today, Tullinge and Vistabergs garden city. Architects and commissioners of building projects, working with those two examples of garden cities, has been interviewed in purpose to catch a glimpse of the 21th centuries designing and planning of garden cities and society.</p><p>Ebenezer Howard’s idea of the garden city was to create a public reform, witch aimed to create a better life for lower classes in society. The reform concerned to redistribute the population, from the crowded cities to the garden cities verdure and pleasant low-rise buildings. Howard’s thoughts and ideas were too diagrammatic and theoretical to become real. His ideas has passed on and has progressed through time to suit the prevailing time and space. In the 1990’s the garden cities got a Renaissance on the Swedish market. It was a necessary contrast to the criticized high-rise areas designed during the era of the million program (miljonprogrammet) of the 1960s. At the same time as the awareness of the environments and natures necessity rose, the garden city became more popular because of it natural soundness. The garden cities little picturesque settlement and structure appeal to the Swedish culture and the human sense. This kind of settlement is a functional complement to the stressful society of today. In the settlement of the garden city the inhabitants can rest, breath out and get away from the stressful city. Its access to verdure oases and private cultivable land attract a lot of people. The peaceful work in the garden is ranked high in the Swedish society. However, all the garden cities that are planned and exist today can’t fulfil the origin demands, often because of defect cooperation between the actors within the fields of planning and constructing. The garden city seems in many ways to be a suitable settlement also for the age that we live in. Its actual popularity seems to remain and because of that it will make a definite impact on the spatial development and suburban life in Sweden.</p>

Det här arbetet handlar om att hitta nya möjligheter för en framtida byggnation i Arvika hamn. Att ta vara på det som finns idag och komplettera miljön med fungerande infrastruktur och strategiskt planerade byggnader för en hållbar stadsutveckling. Hamnen i Arvika, som för en tid sedan var ett verksamhetsområde, står med stora öppna ytor och Arvika behöver en ny stadsdel som kan locka människor genom nya aktiviteter, verksamheter och bostäder. Bakgrunden till arbetet och varför området idag står tomt är på grund av gifter i marken av tidigare verksamheter och översvämningsproblematiken som inte fått en lösning fram till nu. En förstudie med ingående analyser och ställningstaganden har varit grunden för hamnens utformning. I arbetet så har hänsyn tagits till vad Arvikas invånare tycker om hamnen och vad de vill se när ett nytt hamnområde byggs. De största utmaningarna har varit att skapa nya anknytningar mellan hamnen och centrum för att hamnen ska bli en del av stadskärnan. Att få plats med visst många bostäder på en begränsad yta och samtidigt skapa smarta lösningar för det offentliga rummet för att nå en social hållbarhet. Arbetet har lett till 250 nya tillgänglighetsanpassade bostäder som är byggda på miljöklassade material enligt Sundahus.se och klarar av arbetets krav att nå miljöbyggnad guld enligt SGBC! De nya vägarna och gångstråken har löst problemen med järnvägen och gör så att gående och bilister slipper ta sig över järnvägen. Det öppna rummet och de nya verksamheterna i området kommer att få fler personer att vilja vistas i det nya området och har en attraktiv miljö som även kommer locka turister till Sveriges innersta hamn! / This job is about finding new opportunities for a future construction work in Arvika harbor. To make the most of whats available today and complement the environment with functioning infrastructure and strategically planned buildings for sustainable urban development. The harbor in Arvika, what used to be an industrial area, stands with large open spaces and Arvika need a new district that can attract people with new activities, businesses and homes. The background to this work and why the area today stands empty is because of toxins in the soil by past activities and flooding problems which have not been resolved until now. A feasibility study with detailed analyzes and statements has been the basis for the harbor's design. The work has been taken into account what Arvika citizens think about the harbor and what they want to see when a new harbor area is being built. The biggest challenges has been to create new connections between the harbor and the center of the city so the harbor can become a part of the city center. To make room for a specific amount of homes in a limited amount of area and to create smart solutions for the public space to reach a social sustainability. The work has led to 250 new accessibility custom homes that are built on environmentally certified materials and are capable of the works requirements to reach miljöbyggnad guld according to SGBC! The new roads and walkways have solved the problems with the railway so that pedestrians and motorists will not have to cross the railway. The open spaces and the new activities in the area will get more people to want to visit the new area and has an attractive environment that will also attract tourists to Sweden's innermost harbor!

This thesis examines the Swedish detailed planning process from a time and money perspective, and also points out the deficiencies of the process. The detailed planning process currently receives much criticism from both the society and the industry. It is usually considered as a brake in the production of new housing in Sweden. A few of the municipalities’ administration time in the planning process in Stockholm was compared and analyzed and it was concluded that the average process takes between 30-60 months. However if a zoning plan is appealed the process extends usually between 4 to 12 months. In Stockholm County, a fourth of all the zoning plans are appealed, but only 1.3% of these leads to repealing of the plan. This number questions to some extent the democracy in today’s society, how many of the citizens’ complaints are actually accepted since that number also include complaints from authorities like the county administrative board. To obtain an understanding of the developer’s cost of the planning process a couple of housing projects in the municipality of Stockholm and Solna were examined. The investigation revealed that the cost may vary anywhere between 650,000 up to 6.5 million SEK. The cost of the zoning plan proved to be highly correlated with the time spent. The recommendation from our side is to increase the exchange of information between all parties, including the party concerned, leading to benefits of the process as a whole. Less public opposition leads to a smoother process, while increasing the cooperation between the municipality and the developer do as well. / Detta examensarbete undersöker detaljplaneprocessen utifrån ett tids- och kostnadsperspektiv och belyser även processens brister. Detaljplaneprocessen får idag mycket kritik från olika håll och målas upp som en bromskloss i produktionen av nya bostäder i Sverige. Vissa kommuners hanteringstid för detaljplaneprocessen i Stockholms län visade på att den genomsnittliga processen tar mellan 30-60 månader. Överklagas en detaljplan förlängs processen vanligtvis med 4 till 12 månader. I Stockholms län överklagas en fjärdedel av alla detaljplaner, men endast 1,3 % av dessa leder till att detaljplanen upphävs. Utöver det låga antalet som vinner bifall, ifrågasätter siffrorna också i viss mån demokratin i dagens samhälle, hur många av medborgarnas klagomål får bifall, jämtemot hur antalet av myndigheter, såsom Länsstyrelsens klagomål. För att få ett grepp om byggherrens kostnad undersöktes ett par flerbostadsprojekt i Stockholms kommun, med ett par i Solna. Undersökningen visade på att kostnaden kan skilja allt mellan 650 000 upp till 6 500 000 SEK. Kostnaden för detaljplaneprocessen visar sig ha stark korrelation med tiden. Rekommendationerna från vårt håll landar i att ett ökat informationsutbyte mellan alla parter, inklusive sakägare, gagnar processen som helhet. Färre klagomål från allmänheten leder till en smidigare process för både byggherrar och kommunen, samtidigt som ett ökat samarbete också bidrar.

<p>Denna rapport utgörs av en kvantitativ statistisk studie som är baserad på befolkningsstatistik. Studien är byggd på den nyproduktion som pågått under tidsperioden 2004-2006 samt det planerade bostadsområdet Gävle Strand som har planerad byggstart hösten 2006. Syftet har varit att analysera effekterna av nyproduktionen i Gävle kommun genom att studera hur faktorerna som berör val av upplåtelseform, geografisk belägenhet, boendesammansättning samt åldersfördelning har påverkat utvecklingen. Genom att dela in nyproduktionen i olika distrikt, med undantag för Gävle Strand som utgör ett eget distrikt, har jämförelser gjorts för att se om utvecklingen skiljer sig åt i olika delar i kommunen. Studien är byggd på statistik vilket gör att den inte tar hänsyn till samtliga faktorer som är av betydelse vid en flytt. Det har visat sig att boendemiljön spelar väldigt stor roll för val av bostad. Den aktuella livssituationen har ett tydligt samband med både val av upplåtelseform och geografisk belägenhet. Att människor generellt följer en viss naturlig boendekarriär har också visat sig tydligt i vår studie. Med en naturlig boendekarriär avses här den utveckling som innebär att människan i det egna vuxna boendet går från den lilla hyresrätten till den större bostadsrätten/villan för att vid på äldre dagar återkomma till den mindre hyresrätten/bostadsrätten.</p><p>Nyckelord: flyttmönster, nyproduktion, Gävle kommun, Gävle Strand, 2004-2006</p> / <p>This report contains a statistical study where the new housebuilding in the municipality of Gävle is studied and the effects of this on the housing market. The study is based on the new housebuilding in progress between year 2004 and 2006 and also the planned residential area called Gävle Strand which is going to be built in the autumn of 2006. The effects, that the new-housebuilding gives in the municipality of Gävle, we could gather by studying how the factors that concern the choice of the tenure, the geographical location, the housing-composition and the age-distribution have an influence on the development. By grouping the new housebuildning in different districts, except for Gävle Strand which already constitute a district by itself, we could make some comparisons to see if the development is differential in different parts of the municipality. The study is based on statistics of population which mean it doesn’t take all the meaning factors for moving into account. It has revealed that the living environment is very important when choosing residence for living. The current living situation has a clear connection by the choise of tenure and geographical location. That humans comply with a natural housing career in general has also appeared clearly in our study. With a natural housing career means here that the human being in the own adult housing goes from the small rented flat to the larger tenant-owner falt or detached house for to later in the pensionable age return to the smaller rented flat or tenant-owner flat.</p><p>Keywords: moving patterns, new housebuildning, the municipality of Gävle, Gävle Strand, 2004-2006</p>

The aim of this study has been to make clear the conception of “The Garden City”, and also to investigate why and how the garden city has come to be a more frequent and attractive form of settlement in our Swedish community. The essay is supported by a literature study about the garden city from its beginning (1890’s) to present time. To make a distinct explanation of the garden cities progress over time, I have studied the idea behind two garden cities of today, Tullinge and Vistabergs garden city. Architects and commissioners of building projects, working with those two examples of garden cities, has been interviewed in purpose to catch a glimpse of the 21th centuries designing and planning of garden cities and society. Ebenezer Howard’s idea of the garden city was to create a public reform, witch aimed to create a better life for lower classes in society. The reform concerned to redistribute the population, from the crowded cities to the garden cities verdure and pleasant low-rise buildings. Howard’s thoughts and ideas were too diagrammatic and theoretical to become real. His ideas has passed on and has progressed through time to suit the prevailing time and space. In the 1990’s the garden cities got a Renaissance on the Swedish market. It was a necessary contrast to the criticized high-rise areas designed during the era of the million program (miljonprogrammet) of the 1960s. At the same time as the awareness of the environments and natures necessity rose, the garden city became more popular because of it natural soundness. The garden cities little picturesque settlement and structure appeal to the Swedish culture and the human sense. This kind of settlement is a functional complement to the stressful society of today. In the settlement of the garden city the inhabitants can rest, breath out and get away from the stressful city. Its access to verdure oases and private cultivable land attract a lot of people. The peaceful work in the garden is ranked high in the Swedish society. However, all the garden cities that are planned and exist today can’t fulfil the origin demands, often because of defect cooperation between the actors within the fields of planning and constructing. The garden city seems in many ways to be a suitable settlement also for the age that we live in. Its actual popularity seems to remain and because of that it will make a definite impact on the spatial development and suburban life in Sweden.

Hur förändras energibehovet vid orientering av byggnader efter väderstrecken?Detta examensarbetets syfte är att ta fram ett bostadsområde på ca 10 ha innehållande 70-90 bostäder i form av tre olika småhustyper med ambitionen att vara så energisnåla som möjligt. Byggnaderna och situationsplanerna har utformats efter gjorda analyser på befintliga bostadsområden i Sverige och en omfattande energiberäkning har gjorts. Vanliga faktorer som påverkar energibehovet har undersökts som tillexempel väderstrecksorientering, fönsterarea och byggnadsskal utöver detta har egna element skapats.Resultatet har presenteras i två olika situationsplaner, Förslag 1 och Förslag 2 som är orienterade efter två olika väderstreck, norr-söder respektive öster-väster. En energi-beräkning har gjorts som tydliggör skillnaden i energibehov. De tre hustyperna har placerats i de olika förslagen med respektive långfasad i förslagen orientering.Energiberäkningen visar att det är en skillnad i energibehov mellan de två områdena.Det framgår att Förslag 2 som är orienterat i norr-söder riktning har ett energibehov som är 10% lägre än vad Förslag 1 har som är orienterat i väster-öster riktning.Vad gäller respektive byggnads energibehov så har vi strävat att uppnå energikraven för passivhus. Resultatet visar att villan och kedjehuset inte uppfyller kraven. Däremot framgår det att parhuset är den enda hustypen som klarar kravet och kan således klassas som ett passivhus.I projektet används datorprogrammet Archicad och Sketchup där ritningar och visualiseringar gjorts, de presenteras som bilagor i rapporten. Lagar för fysisk planering och svensk standard har följts enligt gällande lagstiftning och praxis. / How does the energy requirement change after orientation of the buildings after the compass directions?The purpose with the work is to design a residential area of circa 10 hectares containing 70-90 homes in the form of three different types with the ambition to be as energy efficient as possible. The buildings and site plans have been designed after analysis made on existing residential areas in Sweden and a comprehensive energy calculation has been made. Common factors that influence the energy has been studied, such as compass orientation, window area and building shells beyond that own elements has been created.The results are presented in two different site plans, Proposal 1 and Proposal 2, which is oriented after two different directions, north-south and east-west. An energy calculation have been made that clarifies the difference in energy requirement . The three type of buildings have been placed in the various proposals with the respective long facade of the proposed orientation.The energy calculation shows that there is a difference in energy requirement between the two areas. It appears that Proposal 2, which is oriented in north-south direction has an energy requirement that is 10% lower than what Proposal 1 is, which is oriented in west-east direction.Regard to each building's energy requirement, we have strived to achieve the energy requirements for passive houses. The result shows that the villa and the terraced house does not meets the requirement. It appears that the semi-detached house is the only house type that can handle the requirement and can therefore be classified as a passive houseIn the project we used the computer program Sketchup and Archicad where drawings and visualizations are made, they are presented as appendices in the report. Laws for Planning and the Swedish standard has been followed under current law and practice.

I rapporten behandlas cykelvägsproblematik. Detta främst ur cyklisternasperspektiv då rapporten fokuserar på deras problem i dagens svenska samhälle.Cykelnätet är underprioriterat och nya ansatser behövs för att lyfta denna viktigafråga. Målet och syftet med rapporten är att öka medvetenheten om bristerna icykelnätet, visa på lösningar som kan höja nätets standard och öka cyklandetsattraktion. Rapporten besvarar frågeställningarna: Vilka brister i den fysiskautformningen är vanliga i svenska tätorters cykelnät? Hur kan problemen lösas?Metoden som valts för att finna brister och problem i cykelnätet är en fallstudie itätorten Skara. Bristerna sammanställs, generaliseras och övergripande lösningarföreslås.Cyklister önskar snabba, trafikseparerade, kontinuerliga och säkra cykelvägar. Deviktigaste kvalitetsanspråken är trafiksäkerhet och trygghet, framkomlighet ochtillgänglighet, orienterbarhet och tydlighet, miljöskydd och kretsloppsanpassning,estetik och gestaltning, samt underhåll och vinterväghållning. Delen avcykelvägsutvecklingsprocessen som behandlas i rapporten är principutformningmed konsekvensbeskrivning. Många åtgärder för att lösa problemen i den fysiskutformning finns tillgängliga.De huvudsakliga bristerna som fanns i cykelnätet vid granskningen var: onödigahastighetsreglerande åtgärder, undermålig beläggning och underhåll, bristandekontinuitet, bristande överfarter och korsningar, saknade cykelvägar, samt saknadskyltning och orienteringsproblem.Felaktigt utförda hastighetsreglerande åtgärder innebär en onödig risk ochobehaglighet som ofta går att lösas med bättre fysisk planering och i vissa fall intebehövs. Det är viktigt att cykelnätet är komplett och kontinuerligt. För detta krävsgod planering och kunskaper om möjliga åtgärder för att kunna utföra kreativalösningar. Korsningar och passager innebär stora säkerhetsrisker som kan lösasmed bland annat kontrasterande beläggning, upphöjda övergångar,cirkulationsplats och planskild korsning. För att kunna utnyttja nätets fullakapacitet är en förutsättning att god skyltning och kartor finns tillgängliga somhålls uppdaterade.Cykelnätet kan utvecklas på många punkter. Det är viktigt att på politisk nivå vågasatsa mer pengar på den miljövänliga infrastrukturen. Trafikverket jobbar med attgenerera material till stöd för kommunernas planering. Samarbeten mellankommuner, övriga intressenter och framför allt andra länder är viktiga för ensnabb utveckling.