<p>Enaktonism erbjuder ett alternativ till den klassiska kognitionsvetenskapens informationsbehandlingsmodell. Istället för att se kognition som representation av en värld "där ute" ses det som frambringandet av en värld genom livsprocessen själv, oskiljaktigt från en biologisk och social historia. I denna uppsats har, i enlighet med enaktionismen, data från en uppgiftsbaserad samtalsstudie analyserats utan att åberopa någon form av representationism.</p><p>Försöksdeltagare har parvis utfört en uppgift tillsammans. Vid varje försök har ena deltagaren blivit instruerad att beskriva en väg denne fått utmarkerad på en karta. Den andra deltagaren har i sin tur blivit instruerad att rita in nämnda väg på en egen karta. Då deltagarna inte har kunnat se varandras kartor har de behövt utföra uppgiften genom att samtala. Alla försök har videofilmats och det är huvudsakligen dessa inspelningar som har varit föremål för analys.</p><p>Frågan för analysen har varit hur likheter och skillnader mellan den beskrivna vägen och den inritade vägen kan förklaras. Inspirerad av etnometodologi och samtalsanalys har materialet angripits med ett handlingsorienterat deltagarperspektiv, utan att teoretiska förklaringar i förväg antagits. Förklaringar har istället sökts hos deltagares observerbara handlingar sedda i förhållande till sina särskilda omständigheter. Vägarnas förhållanden till varandra har kunnat förklaras som hur de har delats upp i kortare delvägar. Deltagare har tillsammans byggt upp delvägar och instruerandet av deras inritning genom sekventiellt organiserade talsträckor i samtalet. Dessa instruerande sekvenser har också ofta varit uppbyggda med hjälp av riktmärken på kartorna som i sin tur har varit ämnen för särskilda sekvenser av refererande.</p><p>Avslutningsvis har dessa sekvenser sets i ljuset av enaktionismens tyngdpunkt på organismers historia av interaktioner. Analysen har också visat att både den situerade och distribuerade kognitionsvetenskapens fokus på kontextbunden kognition "i det vilda" även är en relevant poäng för laborationsstudier likt denna då deltagares egna och särskilda förståelse av försöksuppgiftens utformning och syfte varit avgörande för hur deras inritade vägar tagit form.</p>

<p>I uppsatsen analyseras och jämförs skrivna och talade samtal.</p><p>Mellan dessa två typer av samtal finns en rad skillnader såsom turtagning, uppbackningar och samtalsöppningar. Dessa regler är något som man inte tänker på i de talade samtalen, de sker som en reflex. I de skrivna samtalen är det mer fritt vad det gäller regler och på MSN är man inte lika bunden till samtalet som i det talade. </p><p> Uppsatsen visar att de talade samtalen är en bättre form av samtal då de är mer personliga och man kan läsa av varandra på ett enkelt sätt medan: MSN är opersonligt och man kan inte veta riktigt säkert på vilket humör samtalspartnern är utan att fråga.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kön görs i sex stycken vägledningssamtal på gymnasiet. Med stöd av några utvalda könsteoretikers forskning analyseras samtalen som utförts av tre stycken olika studie- och yrkesvägledare på tre stycken olika gymnasieskolor. Varje studie- och yrkesvägledare samtalade med en tjej och en kille i årskurs tre och deltagarna valde själva ut vilka elever som spelades in på band. Resultatet pekar på att studie- och yrkesvägledarens förhållningssätt delvis skiljer sig åt beroende på elevens kön. Genom att undersöka samtalsinnehållet och jämföra detta med normativa föreställningar om kön så ges olika exempel på hur kön görs i samtalen. Resultatet stämmer väl överens med antagandet att kön görs men på olika sätt. Könskonstruktioner i vägledningssamtal är dock ett tämligen outforskat område och denna studies begränsade omfattning gör det heller inte möjligt att dra några generella slutsatser. Uppsatsen syftar också till att medvetandegöra vad som sker i samtalen och problematisera kön som betydelsefull faktor i vägledningsprocessen. The purpose of this study was to investigate how gender is done in guidance counselling sessions in upper secondary school. Six such conversations were carried out and tape-recorded by three guidance counsellors at three different upper secondary schools. Our analysis of these conversations are in line with a number of cited gender theorists. Each guidance counsellor conversed with one female and one male third-grade student selected by the participating counsellors. The study indicates that the guidance counsellors to some extent relate differently with the male and female students respectively. By examining the contents of the conversations, and comparing them with normative ideas of gender, the study provides examples of how gender is done in this context. The results are well in keeping with the assumption that gender is done, but variously so. However, the construction of gender in guidance counselling conversations is an unexplored field, and the limited scale of the current study precludes any general conclusions. Another aim of the study is to heighten the awareness of what happens in the conversations, problematizing gender as a factor in the guidance process.

I uppsatsen analyseras och jämförs skrivna och talade samtal. Mellan dessa två typer av samtal finns en rad skillnader såsom turtagning, uppbackningar och samtalsöppningar. Dessa regler är något som man inte tänker på i de talade samtalen, de sker som en reflex. I de skrivna samtalen är det mer fritt vad det gäller regler och på MSN är man inte lika bunden till samtalet som i det talade. Uppsatsen visar att de talade samtalen är en bättre form av samtal då de är mer personliga och man kan läsa av varandra på ett enkelt sätt medan: MSN är opersonligt och man kan inte veta riktigt säkert på vilket humör samtalspartnern är utan att fråga.

Enaktonism erbjuder ett alternativ till den klassiska kognitionsvetenskapens informationsbehandlingsmodell. Istället för att se kognition som representation av en värld "där ute" ses det som frambringandet av en värld genom livsprocessen själv, oskiljaktigt från en biologisk och social historia. I denna uppsats har, i enlighet med enaktionismen, data från en uppgiftsbaserad samtalsstudie analyserats utan att åberopa någon form av representationism. Försöksdeltagare har parvis utfört en uppgift tillsammans. Vid varje försök har ena deltagaren blivit instruerad att beskriva en väg denne fått utmarkerad på en karta. Den andra deltagaren har i sin tur blivit instruerad att rita in nämnda väg på en egen karta. Då deltagarna inte har kunnat se varandras kartor har de behövt utföra uppgiften genom att samtala. Alla försök har videofilmats och det är huvudsakligen dessa inspelningar som har varit föremål för analys. Frågan för analysen har varit hur likheter och skillnader mellan den beskrivna vägen och den inritade vägen kan förklaras. Inspirerad av etnometodologi och samtalsanalys har materialet angripits med ett handlingsorienterat deltagarperspektiv, utan att teoretiska förklaringar i förväg antagits. Förklaringar har istället sökts hos deltagares observerbara handlingar sedda i förhållande till sina särskilda omständigheter. Vägarnas förhållanden till varandra har kunnat förklaras som hur de har delats upp i kortare delvägar. Deltagare har tillsammans byggt upp delvägar och instruerandet av deras inritning genom sekventiellt organiserade talsträckor i samtalet. Dessa instruerande sekvenser har också ofta varit uppbyggda med hjälp av riktmärken på kartorna som i sin tur har varit ämnen för särskilda sekvenser av refererande. Avslutningsvis har dessa sekvenser sets i ljuset av enaktionismens tyngdpunkt på organismers historia av interaktioner. Analysen har också visat att både den situerade och distribuerade kognitionsvetenskapens fokus på kontextbunden kognition "i det vilda" även är en relevant poäng för laborationsstudier likt denna då deltagares egna och särskilda förståelse av försöksuppgiftens utformning och syfte varit avgörande för hur deras inritade vägar tagit form.

No description available.

Uppsatsen är ett försök till att belysa programledarens roll i två svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow är att den är ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhållande. Syftet med uppsatsen är att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvärd för en talkshow använder sig av för sätt att kommunicera på samt att se hur programledarna ifråga agerar under själva samtalet.    Jag har analyserat dessa två talkshows genom samtalsanalys och gästerna genom att använda mig av teorier kring actio och intervjuteknik för att uppmärksamma de tillvägagångssätt programledarna använder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har också undersökt programledarnas roller utifrån Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet består av ungefär 30 minuters speltid från vardera talkshow, det vill säga ungefär ett halvt avsnitt av varje program.       De två inspelningsstudiorna ser ganska olika ut. Efter tio har en scen som liknar gemene mans vardagsrum, medan man i Skavlan har ett podium vars utseende kan kopplas till vardagsrummet, men runtomkring har man en stark studionärvaro. Då programvärdarna talar till den icke-närvarande publiken ser de rakt in i kameran. Fredrik Skavlan har också en fysiskt närvarande publik som han måste ta hänsyn till och vänder sig således oftare till den än till den icke-närvarande publiken, eftersom han kan interagera med denna på ett mer aktivt sätt. Han intar mer frekvent rollen som journalist än Malou von Sivers, som snarare blir en del av det samtal som förs.    Det vanligaste sättet som de båda programledarna använder sig av för att bekräfta gästerna är genom att ge ifrån sig en verbal respons i form av mm eller ja, men de kan också använda sig av ett icke-verbalt bekräftande, som exempelvis att nicka till gästen då hon eller han talar.

Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009.

Denna undersökning redogör för svordomsanvändningen bland några elever i en grundskola utifrån autentiska samtal. Med hjälp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestående av ljudinspelningar, besvaras de följande frågeställningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jävlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan används främst som extra beto-ning eller förstärkning för att framför allt signalera en bakomliggande känsla i yttrandet. Även jävlar har samma signaleringsförmåga då dess främsta funktion är att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska svordomar har främst en informa-tionsfunktion där de använda svordomarna medför viktig information i ett yttrande.

I denna uppsats genomför jag en samtalsanalys på två samtal med samma samtalsdeltagare, ett ur en podcast och ett ur en tvodd. Podcasten som analyseras heter Moa&amp;Matilda och tvodden heter Tvodd med Moa och Matilda. De drivs båda av Moa de Bruin och Matilda Magnisson. Materialet är valt utifrån att båda samtalen förs av samma personer, behandlar ungefär samma ämne under samma tidsperiod. Syftet med uppsatsen är att se om, och i så fall hur, samtalen skiljer sig från varandra. Det som analyseras är initiativtagande, samtidigt tal, uppbackningar och talutrymme. Jag vill också se om någon av deltagarna fungerar som samtalsledare och om man ser i samtalet att de är medvetna om lyssnaren/tittaren hemma. Jag har valt att transkribera 20 minuter av varje samtal. Jag kommer fram till att talutrymmet är närmast identiskt i båda samtalen. Det förekommer fler uppbackningar och mer samtidigt tal i tvodden jämfört med podden. I podcasten har samtalsdeltagarna delat upp uppgifterna en programledare vanligtvis har. Moa för samtalet framåt och kontrollerar innehållet medan Matilda är en flitig uppbackare. I tvodden är Moa något mer aktiv, tar fler initiativ och är en flitigare uppbackare och detta gör att hon skulle kunna fungera som samtalets ledare. Att samtalsdeltagarna tar hänsyn till lyssnarna/tittarna syns ibland i samtalet i form av metakommentarer, att de nämner varandra med namn och vissa formuleringsval.