I den här uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt åtta narrativer. Dessa är hämtade ur intervjuer med en lärare och en elev vid Cirkus Cirkörs dåvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning där lärare och elever ofta inte hade ett gemensamt språk att mötas i. Syftet med analysen är att synliggöra likheter och skillnader mellan hur läraren och eleven berättar berättelser om händelser som har att göra med den språkliga situationen på skolan - vilken funktion berättelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till språksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att läraren, till skillnad från eleven, verkar ha en färdig berättelserepertoar och att berättelserna fungerar som exempel i lärarens argumentation. För eleven verkar istället berättelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar på intervjufrågorna, och elevens berättelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare än att vara en del av ett etablerat berättande. Både lärarens och elevens narrativ genomsyras av tydligt positiva attityder till språksituationen på skolan, men analysen visar en mer medveten och aktiv uppskattning från lärarens sida.

Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av "ju" i vardagliga samtal. Det primära materialet för undersökningen är därför en ljud- och bildinspelning av ett vardagligt samtal mellan tre unga kvinnor. Ur detta samtal analyseras en sekvens där "ju" förekommer med samtalsanalys (CA) som metod. Analysen visar att den främsta funktionen hos "ju" i denna sekvens är att skapa gemenskap och engagemang.

Uppsatsen utforskar positiva värderingar i social interaktion under handarbetsträffar. Det teore­tiska och metodologiska perspektivet är den samtals­analys som kallas conversation ana­lysis, CA. Merparten av samtalsanalytisk forskning har studerat värderingar som parvisa eller sekvensavslutande handlingar, och tidiga studier tog lite hänsyn till den sociala kontex­ten. Hur värderingar uppkommer ur och strukturerar sociala aktiviteter och hur värderingar formar och formas av den sociala kontexten är därmed mindre utforskat. Det övergripande syftet är att ge en mer nyanserad bild av positiva värderingars struktur samt sociala och multimodala organisation. Materialet består av videoinspelad interaktion som förekommer naturligt under träffar med tre olika handarbetsgrupper. Det videoinspelade materialet möjliggör för en multimodal analys, dvs. en analys av hur talad interaktion sam­spelar med gester, blickar och närvarande objekt. Analysen fokuserar på hur positiva värde­ringar initieras, samkonstrueras och bemöts samt vilka relationer som görs relevanta när sam­tals­deltagarna värderar handarbete positivt.  Av analyserna framkommer att positiva värderingar både uppkommer ur och formar den sociala kontexten. De positiva värderingarna är dynamiska värderingsaktiviteter som utformas med både talad och multimodal interaktion. I handarbetsgrupperna skapar positiva värde­ringar gemenskap runt ett handarbets­intresse. Samtidigt uppstår olika kunskaps­relationer, då deltagarna kan positioneras och positionera sig som mer eller mindre kunniga. Att värdera positivt fungerar därmed som gemenskapande och kunskapande aktiviteter.

Intresset för podcasts har ökat stort de senaste åren och antalet podcasts ökar ständigt. Teknikens utveckling gör det allt lättare att ladda ned och prenumerera på olika program för att kunna lyssna på dem var man än befinner sig. Att allt fler väljer att lyssna på podcasts gör det intressant att undersöka hur de är språkligt uppbyggda. När man lyssnar på podcasts om livsstil och relationer kan man i högre eller lägre grad relatera till och känna igen sig i det som sägs, det kan vara möjligt att identifiera sig med den eller de som talar. Det är podcastens deltagare som bestämmer vilka identiteter som är relevanta och hur de ska förhålla sig till dem. Uppsatsens syfte är att analysera hur identiteter byggs upp i Fredagspodden och hur samtalsdeltagarna Hannah Widell och Amanda Schulman själva relevantgör och förhåller sig till dem samt hur de bekräftar dem. Uppsatsen utgår från en samtalsanalys för att kunna identifiera hur Hannah och Amanda bygger upp olika identiteter i sin podcast. En samtalsanalys gör det möjligt att identifiera och kategorisera olika topiker för att se hur de används för att skapa och relevantgöra olika identiteter. Podcasten som analyseras i uppsatsen är Fredagspodden, en av Sveriges största podcasts med över 250 000 nedladdningar per vecka. Fredagspodden drivs av syskonparet Hannah Widell och Amanda Schulman, grundarna till medieföretaget Perfect Day Media. Uppsatsens topik- och samtalsanalys visar att Hannah och Amanda skapar sina olika identiteter tillsammans. De relevantgör själva olika identiteter efter de topiker samtalet behandlar. De olika identiteterna bekräftas sedan av den som inte talar med hjälp av uppbackningar som ja och mm. Uppbackningarna fungerar som en kommunikativ strategi för att få den andra att behålla turen och därmed kunna förtydliga den aktuella identiteten.

Uppsatsen ämnar undersöka samtal i poddradio. Mediet är relativt nytt och därmed ganska outforskat vilket gör det intressant att undersöka hur dessa samtal är uppbyggda. Uppsatsen kommer närmare bestämt undersöka hur deltagarna tillsammans genom exemplum berättar något i poddradion och vad dessa exemplum har för funktion.  Frågeställningarna som besvaras är ”Sker det ett samarbete mellan deltagarna när de framställer exemplum i samtalet? Om ja, hur går det till?” och ”Vilken funktion fyller exemplum i samtalet?” Materialet för undersökningen är avsnitt 28 ”De fem nycklarna för att lyckas med ditt företag” från En Economistas Podcast. Det är Isabella Löwengrip Spångberg och Pingis Hadenius som deltar i poddsamtalet. De teoretiska utgångpunkterna som legat till grund för undersökningen är William Labovs teori om berättelser och Harvey Sacks, Emanuel A Schegloff och Gail Jeffersons syn på samtal. Metoden för undersökningen är Conversation analysis. Resultatet visar att Isabella och Pingis använder en stöttande samtalsstil när de framställer exemplum till sina lyssnare. De stöttar varandras berättande genom uppbackningar, låter den andra tala ostört och ger respons i slutet av varje exemplum som visar att de varit aktiva lyssnare. Resultatet visar också att exemplumen hjälper till att undvika tystnad då de hela tiden för samtalet framåt. Exemplumen kan också vara ett knep för att skapa en identitet åt deltagarna.

I den här undersökningen kartläggs och analyseras sambandet mellan olika lektioners struktur och uppbyggnad samt talartidsfördelningen i klassrummet. Jag har valt att undersöka elever och lärare mellan årskurs 3 upp till andra året på gymnasiet för att kunna jämföra talartidsfördelningen vid olika tillfällen. Mina resultat ställs också mot tidigare forskning för att se om det skett någon förändring i talartidsfördelningen i klassrummet under det senaste decenniet. För att kunna undersöka talartidsfördelningen har jag spelat in 7 klassers samtal. För att studera orsakerna till talartidsfördelningen har jag valt att använda mig av Conversation Analysis (CA). Min teoretiska utgångspunkt i uppsatsen är det etno-metodologiska perspektivet som CA vilar på. Ett övergripande resultat är att lektionens struktur hänger nära samman med talartidsfördelningen och att lärarens roll som samtalsledare spelar en central roll. Med tydligare nomineringar och avgränsningar kommer fler elever till tals och blir uppmärksammade i klassrummet. Åldersmässigt sjunker kraven på struktur ju högre ålder eleverna når och i samband med detta sjunker även elevtalartiden. Generellt sett talar pojkarna mer än flickorna i de klasser jag har undersökt, även med hjälp av lärarens samtalsledning.

Möten är idag en viktig arena för organisationer att ta beslut, lösa problem och sprida information. I vår studie har vi valt att fördjupa oss i hur dessa möten går till inom förskolan när man samlar all personal i ett APT-möte. Studiens övergripande syfte är att skapa mer kunskap om hur ledarskapet skapas och markeras under APT-möten inom förskolan. Syftet är även att se hur APT-möten går till samt hur de institutionella rollerna skapas och upprätthålls. Vi har även valt att studera hur distansledarskapet som finns i denna verksamhet synliggörs.     Studien bygger på tre APT-möten som är inspelade med videokamera och som sedan analyserades med samtalsanalys som teoretiskt perspektiv. Resultatet visade att APT-mötet till stor del följde de faser som finns i ett institutionellt samtal, att olika roller markeras genom hur turtagning går till, hur man förhåller sig till agendan samt på vilket sätt man ledaren tolkar och sammanfattar det som deltagarna säger. Distansledarskapet gick att identifiera i avsaknad av kunskap om problem i den operativa verksamheten och att det fanns ett önskemål av medarbetarna att chefen skulle komma ut i den operativa verksamheten. / Organisational meetings are an important occasion to make decisions, solve problems and to share information with each other. In this study, the focus has been on how these meetings are created by its participants within preschool. The purpose of this study is to gain deeper knowledge in how leadership is created and identified during these meetings. The purpose of this study is also to see how the institutional roles within this organisation is created and recreated and also to see how the distance leadership that is in this specific organisation can get identified.   The study include a video observation of three meetings at three different preschools. These three meetings gave us a result that were analysed through CA (Conversational analysis). The result shows that these meetings follows the institutional phases that are included in institutional meetings, that institutional roles are created in interaction and especially through the way in which the leader takes responsibility to the meeting agenda and in the way the leader creates meaning of what the participants says. A distance leadership was identified through the leaders lack of knowledge in problems related to day-to-day work and also through a wish from the co-workers to have the leader more present in their everyday work.

Syftet med denna studie är att undersöka turtagningsstrukturer i två tolkmedierade domstolsförhör, det vill säga förhör som sker via tolk. Frågor som ställs är: När i förhöret tar respektive lämnar tolken turen? Förekommer några hinder i den tolkmedierade turtagningen, och vari ligger i så fall dessa hinder? Vilka likheter och skillnader finns i de båda förhörens turtagningsstrukturer? I studien tillämpas samtalsanalytiska begrep efter Norrby (2004). Analysen fokuserar på turbyten, pauser och så kallade brott mot samtalets trafikljus. Teoretiskt utgår studien från tidigare forskning om turtagning i tolkmedierade samtal (t.ex. Wadensjö 2018) och ett etnometodologiskt synsätt på samtal, som betonar vikten av att undersöka samtalsstrukturer i autentiska samtal. Materialet består av två autentiska, ljudinspelade domstolsförhör om brottmål. Utdrag ur förhören har självständigt transkriberats och näranalyserats.   Analysresultatet visar att tolkarna vanligen tar respektive lämnar turen vid   talarbyten, vid långa pauser och vid olika brott mot samtalets trafikregler (jfr Norrby 2004). Hinder som uppstår i båda förhören är långa pauser och överlappande tal. Det finns både likheter och skillnader mellan de båda förhörens turtagningsstrukturer. En likhet består i att båda förhören har en tydlig rollfördelning. I båda förhören är det experterna som ställer frågor och målsägande och tilltalade parter som förväntas svara (jfr Norrbys 2004:39). De skillnader som märks är att det ena förhöret (F1) innehåller en längre paus, som beror på att en av parterna börjar gråta. I det andra förhöret (F2) inträffar färre störningar.

This study investigates the diffrences and similarities between interviews with politicians from two different Swedish morning news shows called Morgonstudion and Nyhetsmorgon. This is to see if there is a connection between how the news interview is designed and the fact that it is public service or commercial tv. Using Conversation Analysis, the interviews interaction are analyzed as institutional conversations. Two of the interviews chosen for investigation is with the partyleader of Centerpartiet Annie Lööf and the other two are with the spokesperson candidate of Miljöpartiet Märta Stenevi. The theoretical framework that this comparative study is based on is the framing theory and the conversation analysis as a theory. The authors argue that the framings of the news interviews can be associated with the charactaristics of public service and commercial tv. The study also argues that some of the interactional patterns can be connected to these charactaristics.

I denna uppsats genomförs en samtalsanalys av två olika samtal. Dels ett samtal ur en podcast, dels ettsamtal från en middagsbjudning. Samtalen undersöks ur ett språkvetenskapligt perspektiv och det som analyseras är antal uppbackningar, överlappande tal och avbrott som yttras av en och samma samtalsdeltagare. Samtalens situationella kontexter beskrivs dessutom, då syftet är att undersöka hur samtalsdeltagaren agerar i de olika samtalssituationerna och hur samtalens olika situationella kontexter påverkar resultaten. Materialet har valts ut för en inblick i hur samtalsstrukturer och dess yttre faktorer kan se ut i ett institutionellt samtal och ett icke institutionellt samtal. Jag har valt att transkribera cirka 30 minuter av vardera samtal. Uppsatsens resultat visar att skillnaden mellan antal uppbackningar är stor då det nästan förekommer dubbelt så många i podcastsamtalet. Antal överlappande tal är närmast i antal med tre i middagssamtalet jämfört med fem i podcastsamtalet. Skillnaden mellan antal avbrott är även stor, då det förekommer dubbelt så många i middagssamtalet. Detta kan delvis ha med den situationella kontexten att göra då avbrotten i mycket högre grad förekommer i det icke institutionella middagssamtalet.