I denna studie undersöks, med hjälp av en kvalitativ samtalsanalys, vad en lärare och fyra elever i andraspråksundervisningen för vuxna valde att behandla under individuella responssamtal om elevernas texter. Resultatet av undersökningen sammanfattas i ett antal tematiseringar, åtta kopplade till läraren och fem tillhörande eleverna. Lärarens tematiseringar var: redogörande för elevrespons, beröm, innehållsförbättringar, ytförbättringar, förståelsekontroll, återberättande, tilläggsförfrågan och utvärderingsfrågor. Elevernas tematiseringar var: ytfrågor, förståelsekontroll, tilläggsförfrågan, omdömesbegäran och andra uppgifter. Resultatet visar att läraren och eleverna behandlade sådant som berörde elevtexten och samtalet men också sådant som inte gick att relatera till elevtexten eller samtalet. När eleverna tog initiativ till att diskutera texten valde de att behandla elevtextens yta till skillnad från läraren som även behandlade textens innehållsliga aspekter. Detta tyder på att eleverna behöver utveckla sin textkunskap för att kunna diskutera textens innehåll.

Denna studie undersöker anpassningar som görs i samtal mellan hörande och personer med hörselsvårigheter. Tanken med uppsatsen är att resultaten ska kunna användas på ett praktiskt sätt av båda parter. Studiens material består av två ca tio minuter långa samtal mellan en hörande och en person med hörselvariation. Dessa samtal har kompletterats med två kortare mejlintervjuer med deltagarna som har hörselvariationer.Studien har utförts med klassisk samtalsanalytiska element, genom att undersöka olika strategier för att uppnå förståelse, genom t.ex. ackommodation. Detta har kantats med ett mer tillämpat syfte. Detta för att fastställa praktiker som fungerar bra eller praktiker som skulle gynnas av förändring. Förhoppningen är då att uppsatsen ska kunna användas av både de hörande och de med hörselvariationer för att beskriva olika effektiva, och ev. ineffektiva anpassningar. Resultaten visar att båda parter anpassar sig efter varandra på olika sätt. Dessa anpassningar har delats in i två huvudkategorier: fysiska och kommunikativa anpassningar. Fysiska anpassningar innefattar bl.a. att luta sig fram när man inte hör någon, betona viktiga ord eller använda gester för att ge visuell information till det som sägs. En särskilt viktig fysisk anpassning när man talar med en person med hörselsvårigheter är därför att söka och fånga dennes blick. Kommunikativa anpassningar innefattar bl.a.: att initiera samtalsreparationer och utför problemlösningar. En annan kommunikativ anpassning är att den hörande identifierar problemområden som förmedlats av deltagaren med hörselvariation. Den hörande applicerar därefter kunskapen på framtida anpassningar. En kommunikativ anpassning kan också vara att deltagaren med hörselvariation informerar den hörande om problemområden och på så sätt vägleder denne i sina anpassningar. Genom den här studien har det blivit tydligt att ett välfungerande samtal mellan hörande och de med hörselvariationer går ut på att både fysiska och kommunikativa anpassningar görs av båda parter. Detta görs dock ofta vid olika tillfällen och med olika funktioner. Den hörande plockar upp det som personen med hörselvariation förmedlar och anpassar sig utifrån dennes önskemål samtidigt som personen med hörselvariation anpassar sig för att vägleda den hörande i sina anpassningar. Trots att det inte alltid är helt uttalat vad som borde göras när, är det möjligt att navigera olika kommunikativa utmaningar om båda hjälps åt att identifiera problem och därefter anpassa sig för att lösa dem.

Podcasts har blivit större under det senaste decenniet och i takt med utvecklingen har det blivit alltmer intressant att studera. Att delta i en podcast innebär att du som talare möjligtvis reflekterar mer kring ditt medverkande eftersom åhörarskaran är stor. Av den anledningen är skratt intressant att studera i detta format eftersom skrattet kan säga en del om samtalet. Syftet med studien är att utifrån ett samtalsanalytiskt ramverk utforska skrattet som samtalsstrukturerande resurs i podcastavsnitt. Studien söker svar på frågor om mängd, placering och funktion. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har fyra avsnitt från Nordens största intervjupodcast Framgångspodden fått utgöra empirin. För studien har samtalsanalysen, topiker, kotext, samtalsstöd och socialt ansikte varit viktiga teoretiska utgångspunkter. Dessa har sedan utgjort tolkningsramar för både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Skrattet har klassificerats utifrån sin kontext och sin funktion.   Resultatet visar att det ensamma skrattet är det vanligast förekommande under den egna talturen och det fyller oftast en ansiktsräddande funktion. Undersökningen visar också att mängden skratt skiljer sig mellan deltagarna och att det således är ett individuellt drag. Resultatet visar vidare att humor inte är det som framkallar mest skratt. Intervjuaren har ungefär samma skrattfrekvens med alla gäster. De skrattfunktioner han tar till i avsnitten skiljer sig däremot åt genom att han bland annat använder skratt för att anpassa sig till gästerna. Det kan vara ett tecken på att han är en erfaren intervjuare som fyller de behov och luckor som behövs. Poddformatet har med största sannolikhet påverkat deltagarnas skrattanvändning.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga struktur och generella drag hos kundsamtal i en lanthandel samt att studera improvisation, dvs. hur språket varierar beroende på samtalspartner, i dessa samtal. Femtiotre samtal har spelats in i kassan i en uppländsk lanthandel. Inspelningarna är det huvudsakliga materialet och ligger till grund för analysen, men de har kompletterats med kortare intervjuer. Samtalens organisation följer i stora drag transaktionsprocessen. Samtalen är uppdelade i fem faser. Endast en av dessa, betalfasen, är obligatorisk och längden på faserna varierar mellan olika samtal. Samtalen är längre, mer varierade och innehåller mer relationellt tal än kassasamtal som tidigare studerats. Liksom i andra studerade servicesamtal är dock rollerna som kund och kassör tydligt åtskilda och maktrelationen dem emellan asymmetrisk. Improvisation är en självklar del av samtalen som används för att förhandla fram vad som ska ske härnäst och upprätthålla goda relationer. Ett improviserat beteende hjälper kassören att handskas med dilemmat att bevara en god relation till kunden samtidigt som man ska leva upp till butikens krav på lönsamhet.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares arbete för att stödja barn med språklig sårbarhet. Genom semi-strukturerade intervjuer med drag av tolkande hermeneutik har vi fått en inblick i hur åtta förskollärare på sju olika förskolor i Mellansverige upplever att de arbetar för att stödja barn med språklig sårbarhet. I den hämtade video-observationen ges exempel på strategier för hur förskollärare kan arbeta i praktiken för att stimulera språkutvecklingen hos språkligt sårbara barn. Den insamlade datan i första delstudien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att synliggöra och beskriva hur förskollärare upplever att de arbetar med språklig sårbarhet i spontana respektive planerade undervisningssituationer. Den andra delstudien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt och samtalsanalytiskt perspektiv för att besvara hur arbetet kan ta sig uttryck i praktiken. Studiens resultat pekar på att förskollärarna arbetar med att stödja barn med språklig sårbarhet i spontana undervisningssituationer genom att använda planerade undervisningsmaterial. Vi tolkar också att det finns en medvetenhet hos förskollärarna när det gäller betydelsen av deras roll i den sociala interaktionen för att främja språkligt sårbara barns språkutveckling. I analysen av resultatet från de olika delstudierna tolkar vi att förskollärarna använder olika strategier i arbetet för att stödja barn med språklig sårbarhet. Vidare förekommer det ringa variation i hur förskollärarna upplever att de arbetar för att realisera läroplansmålen i Lpfö18.

Föreliggande licentiatuppsats är en yrkesämnesdidaktisk studie som behandlar praktiska lärandemoment på det industritekniska programmet, med inriktning svetsteknik. Det övergripande syftet med licentiatuppsatsen är att bidra med kunskap om undervisnings- och lärandeprocesser när lärare systematiskt transformerar ämnesinnehåll och yrkeskunnande till svetsundervisning. Faktorer som påverkar undervisning av praktiska moment i svetsteknik behandlas med stöd av begreppet transformation och i studien utforskas hur svetslärare kan synliggöra lärandeobjekt och stimulera elevers uppvisande av förståelse och färdigheter i undervisningssituationer av praktiska moment. Studien har samlat empiri från ett praktiknära forskningsprojekt som har vilat på det teoretiska ramverket CAVTA, en kombination av samtalsanalys och variationsteori. Projektet har designats med inspiration av learning study. Olika perspektiv av det övergripande syftet behandlas i de två delstudier som innefattas i licentiatuppsatsen. Delstudie 1 utforskar undervisnings- och lärandeprocessen när svetslärare dels transformerar ämnesinnehåll och yrkeskunnande genom  synliggörande av  ljud och hörselintryck i förhållande till lärandeobjektet, inställningar av utrustningen i svetsmetoden MIG/MAG, dels stimulerar elever att uppvisa förståelse och färdigheter av undervisningsinnehållet i undervisningspassens interaktion. Delstudie 2 behandlar synliggörande av ett lärandeobjekt och elevers uppvisande av förståelse och färdigheter  i svetsmetoden TIG. Denna delstudie fokuserar användandet av CAVTA och modellen learning study i teknisk yrkesutbildning.  I resultaten framträder hur ett ämnesinnehåll, som är vagt definierat i kursplaner, bland annat genom svetslärares yrkeskunnande transformeras till undervisning av praktiska moment i svetsteknik. Studien visar hur undervisningen systematiskt utvecklas med stöd i det teoretiska ramverket CAVTA och ansatsen learning study. Ett snävt urval av lärandeobjekt och ett tydligt avgränsat fokus ger den undervisande läraren möjlighet att i variation synliggöra aspekter i undervisningssituationer och samtidigt stimulera den enskilde eleven att på olika sätt uppvisa sin förståelse och sina färdigheter i undervisningspassens interaktion. Förslag över hur modellen learning study kan utvecklas för användning i studier rörande praktiska moment i svetsundervisning förs fram. Implikationer från studien rör framför allt undervisning av praktiska moment i svetsning där resultaten av systematisk integrering av variation i interaktion verkar lovande, även om vissa utmaningar lyfts fram. I ett större perspektiv kan resultaten vara intressanta för utveckling av lärandeobjekt av praktiska moment inom annan teknisk yrkesutbildning. / This licentiate thesis focuses on the pedagogy of practical objects of learning in technical vocational education. The overarching aim of the thesis is to contribute with knowledge of teaching and learning processes when welding teachers systematically transform subject specific contents and vocational knowing to teaching sessions in welding. With the use of the concept transformation, aspects which impact the welding education are highlighted. The thesis explores how welding teachers can visualize practical objects of learning and encourage students to display their comprehension and abilities in the teaching situations of practical objects of learning. The data has been collected from a practice-based research project, where the approach CAVTA, a combination of conversation analysis and variation theory, has served as the theoretical framework. A modified version of the learning study model has been used to develop the teaching and learning processes of practical welding education at an upper-secondary school in Sweden.  Different perspectives of the overarching aim surface in the two studies included in the thesis.  The first study explores the teaching and learning processes when welding teachers transform subject specific contents and vocational knowing to welding teaching sessions of MIG/MAG welding. The variation of sound in relation to the object of learning, the settings of the equipment, is manifested in this study, as is the way the teacher in the interaction encourages the students to display their comprehension and abilities to set the equipment adequately.  The second study deals with a practical object of learning in the welding method TIG. Variation and interaction in the teaching and learning processes are explored in this study as well with a focus on the use of CAVTA and the learning study model. In the findings, it is manifested how the vaguely defined subject specific contents of the curriculum, via the vocational knowing of the welding teachers, are transformed to welding teaching sessions in the workshop. The thesis shows how the teaching systematically is developed and how the teachers are supported by the theoretical framework CAVTA in combination with the cyclic design of the learning study model. A narrow focus on a defined object of learning enables the teacher to vary specific aspects of the object of learning, thus supporting the students discerning these aspects. A simultaneous focus on the interaction with the students and what the students display in the interaction supports the teacher in revising the teaching accordingly. Suggestions regarding  how to develop the learning study model in relation to practical objects of learning in technical vocational education are proposed. Implications of the study concern mainly welding education, where a systematic integration of variation theoretic principles in combination with a focus on interaction seems promising, although challenges are highlighted. The findings may also be of interest for those who want to explore teaching and learning processes in other areas of technical vocational education. / Hur allt smälter samman i handlingens centrum är en yrkesämnesdidaktisk studie som behandlar praktiska lärandemoment i svetsundervisning. Undervisnings- och lärandeprocesser när lärare systematiskt transformerar ämnesinnehåll och yrkeskunnande till svetsundervisning utforskas i denna licentiatuppsats. I studien framträder hur svetslärare i transformationsprocessen kan synliggöra undervisningsinnehåll och stimulera elevers uppvisande av förståelse och färdigheter i undervisningssituationer av praktiska moment. Resultaten visar hur undervisningen systematiskt utvecklas med stöd i det teoretiska ramverket CAVTA och ansatsen learning study. Ett snävt urval av undervisningsinnehåll och ett tydligt avgränsat fokus ger läraren möjlighet att i variation synliggöra olika aspekter av vad som ska läras. Den enskilde eleven ges på olika sätt möjlighet att uppvisa förståelse och färdigheter i undervisningssituationens interaktion. Studien riktar sig framför allt till yrkesverksamma och blivande svetslärare, men  teori- och metodutvecklande bidrag kan också vara av intresse för lärare i andra yrkesutbildningar. I ett än vidare perspektiv av undervisning, lärande och pedagogiskt arbete kan utforskandet av handlingens centrum –  undervisningssituationen – bidra med stimulerande tankegods åt lärarutbildare och ämnesdidaktiska forskare. / Konsten att lära sig svetsa

This qualitative study aims to gain an understanding of how different identity-creating attributes can contribute to create a prototypical leadership style. To achieve the purpose of the study a conversation analysis of the material is performed. The material is 7 selected sections in Örebro municipality's podcast, "Sveriges viktigaste chefspodd", and is compared to their leader platform that forms the basis for the prototypical leadership style in the municipality. The study approaches the purpose through the following questions: Which identity-creating components can be identified in "Sveriges viktigaste chefspodd"? How do the identified components contribute to creating a prototypical leadership style? The analysis in the study highlights attributes and characteristics in the participants' statements about leadership and is compared with the prototypical image that Örebro municipality has of a leader via their leadership platform. The results of the survey shows that all components of an identity (given, chosen and core) are identified in the interviewees' opinions, but it is the core identity that permeates the results. How interview participants view and shape a prototypical leadership style is largely based on core identity. The participant’s characteristics and values form the basis of how they handle their professional role and their view of leadership.

Denna studie undersöker Navid Modiris initiativ- och responstagande gentemot sina gäster i podcasten Hur kan vi?. Syftet är att se huruvida Modiris interaktion med gästerna varierar beroende på vem gästen är och hur kontroversiellt ämnet anses vara.  Från sex av podcastens avsnitt har delar valts ut för att analyseras med en metod inspirerad av samtalsanalys (Norrby, 2014) och initiativ och respons (Linell & Gustavsson, 1987). Av de avsnitt som valts ut bedöms tre av avsnitten ta upp mer kontroversiella ämnen medan tre bedöms ta upp mindre kontroversiella ämnen. Studiens resultat visar att Modiris initiativ och respons gentemot sina gäster varierar men det går däremot inte att fastslå om detta beror på vem gästen är eller huruvida ämnet som tas upp är kontroversiellt eller ej. Resultatet visar också att Modiris samtalsmetod på många sätt är förenligt med hur en samtalsaktivist samtalar.

<p>Language impairment affects the ability to communicate. Children with languageimpairment have difficulties in using language in interaction to various degrees, and the contributions of the conversational partner are of great importance. The use of languagein interaction can be analysed by means of conversation analysis. The purpose of thepresent study was to study interaction of a group of pre-school children with language impairment with four different conversational partners. These were a peer with languag eimpairment, a peer with typical language development, a pre-school teacher and a parent. This study also intended to analyze the conversations in terms of similarities and differences between the participation frameworks. In all, 12 conversations were analyzedby using conversation analysis. A number of phenomena of interest were identified. The frequency of occurence of some of these phenomena was calculated to complement the qualitative analysis. The results show a number of phenomena occurring where mutualunderstanding is present and when it is limited. These phenomena are sequencing in theform of initiative-response and question-answer, back-channelling, development of conversational topic, breakdown, non-sequencing, topic drift, repair, clarification requestand confirmation. The results also demonstrate differences in the conversations betweenthe participation frameworks with reference to the frequency and the distinction of thephenomena. The greatest differences are found between child-child and adult-childconversations. The pre-school teacher and the parents ask more questions and use more clarification requests and confirmations than the children with language impairment. The development of conversational topics is more distinct in child-adult conversations. The development of conversational topics also occurs to some extent in conversations between two children with language impaiment. In conversations between a child withlanguage impairment and a child with typical language development this phenomenon isgenerally indistinct. Utterances lacking topical coherence in relation to each other areonly distinctly occuring in conversations between two children with language impairment. The pre-school teacher and the parents all perform more distinct other repairsthan the children with language impairment.</p> / <p>En språkstörning påverkar den kommunikativa förmågan. Barn med språkstörning harolika grad av svårighet i språklig interaktion med andra människor och samtalspartnern spelar en betydande roll. Samtalsanalys är ett sätt att analysera den faktiskaspråkanvändningen. Syftet med föreliggande studie var att studera interaktion hos engrupp förskolebarn med språkstörning i fyra olika deltagarstrukturer. De olika deltagarstrukturerna var samtal med ett annat barn med språkstörning, ett barn medtypisk språkutveckling, en person ur förskolepersonalen samt en förälder. Vidare syftade studien till att analysera likheter och skillnader i samtalen mellan de olika deltagarstrukturerna. Totalt analyserades 12 samtal med samtalsanalys, conversationanalysis (CA). Under analysen valdes ett antal fenomen ut och kompletterandeberäkningar gjordes på några av de utvalda fenomenen i samtalen. Resultatet visar att detfinns ett antal fenomen som belyser samförståelse och begränsad samförståelse i samtalen. Dessa fenomen utgörs av sekvensering i form av initiativ-respons och frågasvar, återkoppling, utvecklande av samtalsämne, sammanbrott, icke-relevant svar, yttrande som inte ämnesmässigt koherent i förhållande till föregående yttrande, ämnesglidning, reparation, begäran om förtydligande samt bekräftande av föregående yttrande. I resultatet framkommer skillnader i samtalen mellan de olika deltagarstrukturerna med avseende på hur ofta dessa fenomen förekommer och hur tydliga de är. De största skillnaderna återfinns mellan barn-barn- och barnvuxensamtalen. Personalen och föräldrarna ställer fler frågor samt begär förtydligande och bekräftar föregående yttrande i större utsträckning än barnen med språkstörning. Utvecklande av samtalsämne är tydligast i barn-vuxensamtalen. Utvecklande av samtalsämne förekommer också i viss utsträckning i deltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med språkstörning. I deltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med typisk språkutveckling är detta fenomen generellt otydligt. Yttranden som saknar ämnesmässig koherens i förhållande till varandra är endast tydligt förekommande ideltagarstrukturen barn med språkstörning-barn med språkstörning. Personalen och föräldrarna utför tydligare annan reparationer än barnen med språkstörning.</p>

<p>A cochlear implant (CI) is a hearing device that makes it possible for individuals who are deaf or has a severe hearing impairment to receive auditory information and develop spoken language. The pragmatic ability may be affected. In short, pragmatics may be described as the study of language use in social contexts. Pragmatic ability can be seen as the result of the individual‟s behavior as well as the underlying causes.</p><p>The aim of the present study was to describe the pragmatic ability in children with CI. An approach inspired by Conversation Analysis (CA) was used in order to highlight the various phenomena that occurred in the interaction.</p><p>Seven children with CI participated in the study, five girls and two boys. Each conversation consisted of either a child with CI interacting with a peer, or a child with CI interacting with a parent or a teacher. A total of 14 conversations were analyzed and phenomena relevant to the study were examined. To gather further information regarding the children‟s communicative behavior, Children’s Communication Checklist was filled in by parents and teachers.</p><p>The children who participated in the study constitute a heterogeneous group and there was no clear pattern when it comes to hearing-impairment and pragmatic ability. The result showed that children with CI used both specific and non-specific requests for clarification. It seems as if intelligibility on the sentence level may reflect how efficient the interaction turns out, as the children with high intelligibility were the ones who managed to solve misunderstandings the best in the conversations. Furthermore, the result demonstrated that the adult participants used a higher rate of specific requests for clarification in contrast to children with CI.</p> / <p>Ett cochleaimplantat (CI) är ett hjälpmedel som gör att personer med grav hörselnedsättning eller personer som är döva får möjlighet att höra och utveckla talat språk. Den pragmatiska förmågan kan vara påverkad. Pragmatik kan i stort betecknas som studiet av språkanvändning i interaktion och pragmatisk förmåga kan beskrivas som ett resultat av individens beteende samt bakomliggande orsaker.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att beskriva pragmatisk förmåga hos barn med CI. Ett arbetssätt inspirerat av Conversation Analysis (CA) har använts för att belysa fenomen som förekom i interaktionen.</p><p>I studien deltog sju barn med CI, varav fem flickor och två pojkar. Deltagarna videofilmades när de interagerade med en jämnårig kamrat, respektive en person ur förskolepersonalen eller en förälder. Totalt 14 samtal analyserades och för studien relevanta fenomen belystes. För att inhämta kompletterande information kring barnens samspelsförmåga fylldes Children’s Communication Checklist i av föräldrar och personal.</p><p>Barnen som deltog i studien är en heterogen grupp. Vidare ses inga entydiga mönster vad gäller hörselnedsättning och pragmatiska förmågor. I studien visades att barn med CI använder sig av både generella och specifika begäran om förtydligande. Förståelighet på meningsnivå tycks avspegla hur effektivt samspelet fortskrider då de barn som har hög förståelighet är de som har färre begäranden om förtydligande i samtal. Vidare visar resultaten att de vuxna samtalsdeltagarna använder fler andel specifika begäran om förtydligande i jämförelse med barn med CI.</p>