Då det är känt att den psykiska ohälsan ökar är det betydelsefullt att undersöka hur elever med psykisk ohälsa upplever sin hälsa i skolan och hur de anser att skolsköterskor kunde eller borde agera. Bipolär sjukdom är en kronisk cyklisk stämningslägessjukdom, med depression, hypomani och mani, vilken kan bero på både ärftliga faktorer såväl som faktorer i miljön. Det är viktigt att det finns en hög medvetenhet om dessa tillstånd bland dem som möter barn med problem. Skolsköterskor är centrala för elevhälsans arbete och som barnens representanter är de skyldiga att våga se, lyssna och fråga dem om psykisk ohälsa.   Syftet med studien var att beskriva hur personer med bipolär sjukdom upplevde sin psykiska hälsa under skoltiden. Studien genomfördes utifrån kvalitativ metod. Studien bygger på nio intervjuer med personer diagnostiserade med bipolär sjukdom, som analyserades med hjälp av narrativ metod. I resultatet framkommer hur informanternas psykiska hälsa tog sig uttryck i hemmet, tillsammans med familjen och i skolan. Informanterna beskriver svårigheter att leva med bland annat djupa depressioner, förhöjd sinnesstämning, dåligt självförtroende och stress. Det meningsbärande är att alla upplevt psykisk ohälsa på olika sätt under skoltiden. Upplevelsen var att det fanns okunskap om psykisk ohälsa hos dem som arbetar i skolan. Gemensamt var att informanterna inte bad om hjälp och inte ville be om hjälp, men samtidigt önskade att någon skulle se, lyssna och fråga dem. Konklusionen är att skolan behöver uppmärksamma barns psykiska hälsa / Since it is known that mental illness is increasing, it is important to investigate how students with mental illness perceive their health in school and how they feel that school nurses could or should act. Bipolar disorder is a chronic, cyclical mood disorder, depression, hypomania and mania, which can be caused by both genetic factors as well as environmental factors. It is important that there is a high awareness of the condition among those who meet children with problems. School nurses are central to student health work and children's representatives, they must dare to look, listen and ask them about mental illness.The aim of the study was to describe how people with bipolar disorder experienced their mental health at school. The study was conducted using qualitative method. The study is based on interviews with nine people diagnosed with bipolar disorder, which was analyzed using the narrative method. The result shows how the informants' mental health was reflected in the home, along with the family and at school. The informants describe the difficulties of life, including severe depression, elevated mood, low self-esteem and stress. It is meaningful to all experienced mental illness in different ways at school. The perception was that there was ignorance about mental illness in those who work in the school. Common was that the informants are not asked for help and did not want to ask for help, but at the same time wished someone would look, listen and ask them. The conclusion is that the school needs to pay attention to children's mental health.

Bakgrund: Barnövervikt och fetma är problematiskt på både individ- och folkhälsonivå vilket  skolsköterskor i ett tidigt skede ska arbeta förebyggande mot. Att ha en god relation och kommunikation med föräldrar är avgörande för det arbetet. Både skolsköterskor och föräldrar upplever att det kan råda en komplexitet i att samtala om detta ämne. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur skolsköterskor kan främja föräldrasamtal om övervikt och fetma. Metod: För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod med inspiration av Kritisk incident teknik (CIT). Datamaterialet är uppbyggt av sju telefonintervjuer och en personlig intervju med skolsköterskor. Resultat: Analysen av materialet mynnade i tre huvudområden som är betydande för främjandet av skolsköterskors samtal med föräldrar; Relationsfrämjande förhållningssätt, Samtalsfrämjande strategier och Skolsköterskors egenskaper och förmågor. Slutsats: Resultatet visade att relationsskapandet mellan skolsköterska och förälder är en stor samtalsfrämjande faktor för det ofta känsliga föräldrasamtalet. Skolsköterskor använder sig av olika strategier för att främja kommunikationen i samtalen. I resultatet framträder samtalsfrämjande faktorer som kan användas av skolsköterskor för att förbättra kommunikationen med föräldrar. I förlängningen kan barn med övervikt och fetma få den hjälp de behöver. / Background: Children overweight and obesity are problematic on an individual and public health level which the school nurse is supposed to prevently work against at an early stage. Having a good relation and communication with parents is crucial for that work. Both school nurses and parents experience a complexity in having a dialogue about this subject. Aim: The aim of the study is to illuminate how school nurses can promote parental discussions about overweight and obesity. Method: To achieve the purpose a qualitative method with inspiration of the Critical incident technique (CIT) was used. The data is based on seven telephone interviews and one personal interview with school nurses. Results: Analyze of the material resulted in three main areas which are of great importance in promoting school nurses dialogue with parents; Relationship promoting approach, Dialogue promoting strategies and The school nurses personal characteristics and abilities. Conclusion: The result showed that creating a relationship between school nurse and parent  is an important dialogue promoting factor for the often difficult parental dialogue. School nurses use different strategies in order to promote communication in these discussions. The result clarifies factors that promote dialogue which are usable for school nurses in order to create a better parent communication. By extension, overweight and obese children can get the help they need.

Sammanfattning   Bakgrund: Ingen elev ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Elever som är utsatta för mobbning riskerar en sämre hälsa på kort och lång sikt. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av mobbning bland elever i årskurs 4-9. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med en induktiv ansats. Tio skolsköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i tre kategorier: Att vara lyhörd för att kunna agera, Att se och upptäcka mobbning och Att samverka för att förebygga. Resultat: Skolsköterskornas erfarenheter var att trygghet och tillgänglighet var förutsättningar för att elever ska gå till hen. Elever sökte skolsköterskor främst för psykiska- och fysiska åkommor, innan den egentliga orsaken, mobbning framkom. Skolsköterskor samarbetade med andra professioner på skolan i mobbnings- och kränkningsärenden. Slutsats: Skolsköterskor uppgav att de var en del av samverkan i team, men hade ingen ledande position trots att de är högst involverade. Vidare framkom att hälsosamtalen och hälsobesöken var redskap för att identifiera utsatta elever.   Nyckelord: erfarenheter, kvalitativ innehållsanalys, mobbning och skolsköterskan / Summary   Background: No pupil should be afraid to go to school. Pupils who are exposed to mobbing risk lowered health in the short and long term. Aim: To describe school health nurse’s experiences of bullying among pupils in grade 4-9. Methods: The study was conducted with a qualitative method with an inductive approach. Ten school health nurses were interviewed and the interviews were analysed using qualitative content analysis.  The analysis resulted in three categories: To be responsive to act, To see and detect bullying and To cooperate to prevent. Results: School health nurses experiences were that safety and availability are conditions needed in order for pupils to visit them. Pupils came to the school health nurses mainly with psychological and physical problems, before they revealed the actual reason, bullying. The school health nurses cooperated with other professionals at the school, in matters regarding bullying. Conclusion: School health nurses expressed that they were parts of cooperation in teams, but they did not have a leading position although they were involved in cases of bullying. Furthermore, the health conversations and visits were tools for identifying exposed pupils.   Keywords: bullying, experiences, qualitative content analysis and school nurse

Bakgrund: Forskning visar att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar, inte minst när det gäller flickor i tonåren. Detta leder till att flickorna får ångest som de hanterar genom att utveckla ett självskadebeteende. Skolsköterskorna har möjlighet att uppmärksamma dessa flickor genom det dagliga hälsofrämjande omvårdnadsarbetet.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att möta flickor med ett självskadebeteende. Metod: I studien användes en kvalitativ metod och resultatet analyserades genom innebördsanalys. Sex skolsköterskor intervjuades via e-postintervju. Resultat: Studien resulterade i tre innebördsteman som var: flickorna uppmärksammas på olika vis, erfarenhet av samarbete och skapa goda relationer. Konklusion: Studien visade att skolsköterskorna möter flickorna med självskadebeteende antingen via hälsosamtal eller genom att omgivningen larmar om att flickorna mår dåligt. Studien visar också att skolsköterskorna upplever frustration när samarbeten med externa aktörer så som barn och ungdomspsykiatrin inte fungerar och mycket av ansvaret läggs på skolsköterskorna. Studien visade även att samverkan med vårdnadshavare är viktigt i arbetet med flickorna. / Background: Research shows that mental disorders in children and adolescent is increasing, especially when it comes to teenage girls. This may increase anxiety in some girls, which they might handle by developing self-harm behavior. School nurses are able to pay attention to these girls through daily health promotion nursing work. Aim: The aim of the study was to describe the school nurse’s experience of meeting girls with self-harm behavior. Method: A qualitative method was used in the study and the result was analyzed according to meaning analysis. Six school nurse were interviewed by email interviews. Result: The study resulted in three meaning subjects; the girls are noted differently, experience of cooperation and create good relationships. Conclusion: The study showed that the school nurses meet girl with self-harm behavior, either through health interviews or by the environment warning that the girls feel bad. The study also shows that school nurses are experiencing frustration when cooperation with external actors such as children and adolescent psychiatry does not work and much of the responsibility is left with the school nurses. The study also showed that cooperation with parents is important when working with these girls.

Introduktion: Redan under uppväxten etablerar barn och ungdomar beteendemönster som kan komma att påverka dem livet ut. Därför är det av största vikt att tidigt stötta och motivera till en hållbar hälsosam livsstil. I Skollagen (2010:800) anges det att alla elever från förskoleklass till gymnasiet har rätt till elevhälsa. För att stötta ungdomar till en hållbar livsstilsförändring gäller det att skolsköterskan arbetar evidensbaserat utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att kartlägga metoder som skolsköterskor använder i sitt arbete med livsstilsförändring avseende matvanor och fysisk aktivitet hos ungdomar mellan 13-18 år, samt hur dessa metoder fungerar. Metod: Metoden som användes var systematisk litteraturgenomgång. Efter urval och kvalitetsgranskning kvarstod åtta artiklar, tre kvantitativa och fem kvalitativa, som utgjorde grunden för resultatet. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier; Metoder för livsstilsförändring samt hur de fungerar, Faktorer som kan främja arbetet med livsstilsförändringar samt Faktorer som kan motverka arbetet med livsstilsförändringar. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att skolsköterskan har möjlighet att utifrån olika metoder kunna påverka ungdomarna på olika nivåer, såsom individ eller grupp, till livsstilsförändring. Det finns också många faktorer som främjar respektive motverkar det hälsofrämjande arbetet vilket i sin tur även påverkar möjligheten till livsstilsförändring. / Introduction: During childhood children and youth establish behavioral patterns that may affect them for life. Therefore, it is essential to early support and motivate a sustainable healthy lifestyle. The Swedish Education Law (2010: 800) states that all students from preschool to high school are entitled to student health. To support youngsters to a sustainable lifestyle change it applies for the school nurse to work on an evidence-based basis and with a health promotion approach. Aim: The purpose of this study was to identify methods nurses use in their work with lifestyle changes in food habits and physical activity among young people aged 13-18 years, and how these methods work. Method: The used method was a systematic literature review. After selection and quality assessment remained eight articles, three quantitative and five qualitative, which formed the basis of the results. Results: The result ended up in three categories; Methods for lifestyle change and how they work, factors that can promote the work of lifestyle changes and the factors that can counteract the work of lifestyle changes. Conclusion: The results of this study shows that the school nurses based on different methods has the ability to impact youth in   different levels, regarding  lifestyle change for individuals or as a group. There are also many factors that promote or counteract health promotion, which in turn also affects the ability to lifestyle change.

Bakgrund: Riksföreningen för skolsköterskor släppte på 1990-talet en rekommendation om max 400 elever per heltidsarbetande skolsköterska. Sedan dess har en ny Skollag (2010:800) antagits vilken reglerar skolsköterskors uppdrag och innefattar ett basprogram med hälsobesök samt vaccinationer. Uppdraget innefattar även att skolsköterskor ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande utifrån elevers livsvärld. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med ett elevantal som överstiger rekommendationen om max 400 elever per heltidsarbetande skolsköterska. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Tre fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 11 deltagande skolsköterskor genomfördes i södra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Analysen av datamaterialet mynnade ut i fyra kategorier: Tidsbrist medför prioritering av arbetsuppgifter, Hög arbetsbelastning på grund av olika faktorer, Hälsofrämjande och förebyggande arbete på gruppnivå samt Rekommendationen i förhållande till skolsköterskors arbetsbelastning och elevers hälsa. Konklusion: Viljan och ambitionen att arbeta hälsofrämjande och förebyggande finns hos skolsköterskor men på grund av tidsbrist prioriteras detta arbete bort. För att ge skolsköterskor möjlighet att arbeta enligt Skollagen (2010:800) behöver elevantalet och även rekommendationen ses över. / Background: In the 1990’s the Swedish Association of School nurses released a recommendation for a maximum of 400 students per full-time school nurse. Since then a new School Law (2010:800) has been adopted which regulates the school nurse's assignments and includes a basic program with health visits and vaccinations. The assignment also includes that school nurses should work on health promotion and prevention based on pupils' life world. Aim: Illuminate school nurses' experiences of working on health promotion and prevention with a student number that exceeds the recommendation of a maximum of 400 students per full-time school nurse. Method: The study was conducted with a qualitative method. Three focus group discussions with a total of 11 participating school nurses were conducted in southern Sweden. Qualitative content analysis was used to analyze data. Results: The analysis of the data material resulted in four categories: Lack of time entails prioritizing tasks, High workload due to various factors, Health promotion and preventive work at group level, and the Recommendation in relation to school nurses 'workload and pupils' health. Conclusion: The desire and ambition to work for health promotion and prevention is found in school nurses, but due to lack of time, this work is not given priority. In order to give school nurses the opportunity to work according to the School Law (2010:800) the number of students and also the recommendation need to be reviewed.

Bakgrund: Barnfetma är ett växande, globalt problem och en av de mest allvarliga folkhälsoutmaningar som funnits under detta århundrade. Barn med övervikt/fetma löper risk för utanförskap och ökad risk att utveckla följdsjukdomar som exempelvis hjärtsjukdomar, stroke och diabetes senare i livet. Övervikt/fetma kan förebyggas och skolsköterskan är viktig i detta arbete. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar skolsköterskans arbete gällande barn med övervikt eller fetma. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL och PubMed och resultatet baseras på 17 artiklar med kvalitativ (8), kvantitativ (5) och mixad metod (3). Resultat: Skolsköterskans självförtroende i yrkesrollen var viktigt och påverkades av utbildning och kompetens inom övervikt/fetmaprevention, den personliga bakgrunden och skolsköterskans oro för barnet. Samverkan med barn och familjer framträdde också som en påverkande faktor där barnets bakgrund och hemmiljö, föräldrarnas uppfattning om barnets vikt och föräldrar och barns motivation till förändring var av betydelse. Organisatoriska förhållanden påverkade skolsköterskans arbete och samarbetet med övrig skolpersonal, brister gällande riktlinjer/rutiner samt hög arbetsbelastning och tidsbrist illustrerade detta. Slutsats: Skolsköterskans självförtroende behöver stärkas och därför behövs insatser, till exempel utbildning. Barnets hemmiljö var en nyckelfaktor och samverkan med föräldrar var viktigt. Föräldrar behöver erbjudas stöd/ utbildning i syfte att skapa ökad förståelse och förhöjd motivation. Hög arbetsbelastning och tidsbrist framkom som det största hindret i arbetet mot övervikt/fetma. Avsaknad av vetenskapligt underbyggda nationella riktlinjer var också något som påverkade. Därav behövs ökade resurser för att minska arbetsbelastningen och ett vetenskapligt nationellt program behöver utarbetas. / Background: Obesity is a growing, global problem and one of the most serious public health challenges that has existed during this century. Children with overweight / obesity are at risk of exclusion and increased risk of developing sequelae such as heart disease, stroke and diabetes later in life. Overweight / obesity can be prevented and the school nurse is important in this work. Aim: To describe factors that affect the school nurse's work regarding children with overweight or obesity. Method: A literature review with data collection from the databases CINAHL and PubMed and the result is based on 17 articles with qualitative (8), quantitative (5) and mixed method (3). Result: The school nurse's self-confidence in the professional role was important and was influenced by education and competence in overwight / obesity prevention, the personal background and the school nurse's concern for the child. Collaboration with children and families also emerged as an influential factor in which the child's background and home environment, the parents 'perception of the child's weight and the parents' and children's motivation for change were of importance. Organizational conditions influenced the school nurse's work and the collaboration with other school staff, shortcomings regarding guidelines / routines and high workload and lack of time illustrated this. Conclusion: The school nurse's self-confidence needs to be strengthened and therefore efforts are needed, for example education. The child's home environment was a key factor, and collaboration with parents was important. Parents need to be offered support / education in order to create increased understanding and increased motivation. High workload and lack of time emerged as the biggest obstacle to work against overweight / obesity. The lack of scientifically substantiated national guidelines was also something that affected. Hence, increased resources are needed to reduce the workload and a scientific national program needs to be developed.

No description available.

BAKGRUND: I Sverige uppskattas en femtedel av barnen bli utsatta för sexuella övergrepp. Konskevenser av sexuella övergrepp i barndomen kan leda till psykisk ohälsa såsom självskada, PTSD, ångest och dålig självkänsla. Som en central del av elevhälsan har skolsköterskan till uppgift att upptäcka missförhållanden hos elever. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp under barndomen. METOD: Sex bloggar analyserades med en kvalitativ metod med induktiv ansats och innebördsanalys. RESULTAT: Fem innebördsteman identifierades under analysförfarandet; att känna skuld och skam, att uppleva flashbacks, att leva med illabefinnande, att inte förmått göra motstånd samt att ha svårt med tillit och intimitet som vuxen. Det framkommer i resultatet att informanterna lider av skuld, skam och ångest och illabefinnande som följd av de sexuella övergreppen. De har använt sig av självskadebeteende, har flashbacks samt har svårigheter med tillit och närhet. KONKLUSION: Sexuella övergrepp i bardomen kan leda till illabefinnande och ohälsa som följer med de drabbade personerna och påverkar dem upp i vuxen ålder. Det är centralt att skolsköteskan vågar lyfta detta ämne i sitt hälsofrämjande arbete med eleverna när misstanke uppstår. / BACKGROUND: In Sweden, one fifth of the children are estimated to be victims of sexual abuse. The consequences of sexual abuse in childhood can lead to mental health such as self-harm, PTSD, anxiety and poor self-esteem. As a central part of student health, the school nurse has the task of detecting abuse among students. OBJECTIVE: The purpose of this study was to describe the experience of having been exposed to sexual abuse during childhood. METHOD: Six blogs were analyzed using a qualitative method with inductive approach and meaning analysis. RESULTS: Five meaning subjects were identified during the analysis process; Feeling guilty and shameful, experiencing flashbacks, to live with malaise, not being able to resist and having trouble with trust and intimacy as an adult. It appears that the informants suffer from guilt, shame and anxiety and poor well-being as a result of the sexual assaults. They have used selfharm, have flashbacks, and have difficulty with trust and proximity. CONCLUSION: Being sexually abused in your childhood can lead to malaise and illness that accompanies the affected persons and affects them in adulthood. It is essential that the school nurse dares to approach this subject in their health promotion work with students when suspicion arises.

The independent, complex role of a school nurse requires accurate documentation of assessments, interventions, and outcomes. Consistent documentation by all school nurses is crucial to study the impact of nursing interventions on children's health and success in school. While standardized nursing languages are available, the actual use of these languages is in the infancy stages of implementation. This national survey of school nurses reveals diverse practices in school nursing documentation. Using Everett Rogers' (2003) Diffusion of Innovation (DOI) theory, a web-based survey allowed respondents to identify their knowledge and attitude towards the use of standardized languages, including NANDA International (NANDA-I), Nursing Interventions Classification (NIC), and Nursing Outcomes Classification (NOC). Respondents also rated barriers to adopting the use of NANDA-I, NIC, and NOC (NNN). The results of this survey serve as a foundation for moving the practice of school nursing towards consistent documentation. Ultimately, the implementation of NNN will allow school nurses to document more consistently, base practice decisions on evidence, and improve the health and academic success of children in schools.