<p>Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever problematiken kring övervikt/fetma hos barn i låg- och mellanstadiet och att undersöka vilka strategier skolsköterskorna har för att förebygga/hjälpa dessa barn. Ännu ett syfte med studien var att undersöka hur skolsköterskorna ser på samarbetet med föräldrar, lärare och andra skolsköterskor i detta problem. Metoden var att intervjua sju skolsköterskor på låg- och mellanstadiet i två kommuner i Mellansverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Meningsbärande enheter plockades ut och materialet kategoriserades och resulterade i tre huvudkategorier och tio subkategorier. Resultatet visade att de sju intervjuade skolsköterskorna ansåg att det är ett problem med övervikt/fetma hos skolbarn. Skolsköterskorna hade inte några särskilda strategier för att förebygga övervikt/fetma och riktlinjerna från skolhälsovården är oklara, men fyra av skolsköterskorna höll på att arbeta fram en förebyggande strategi på egen hand. Alla skolsköterskor hade mer eller mindre en strategi för att hjälpa överviktiga/feta skolbarn genom att prata kost och motion på hälsosamtalen. Fyra av skolsköterskorna hade arbetat fram eget material. Materialet användes sedan för att hjälpa barnen att få ett annat tankesätt och en förändrad livsstil. Alla sju skolsköterskor ansåg att ett fungerande samarbete med föräldrar, lärare och andra skolsköterskor underlättar arbetet med de överviktiga barnen.</p> / <p>The aim of the existing study was to describe how school nurses experience the complex of problems about obesity among primary school and middle school children, also to examine which strategies school nurses use to prevent/help these children. Amongst other aims, this study examines how school nurses experience cooperation with parents, teachers and other school nurses within this area. The method used was to interview seven school nurses in primary school and middle school from two school regions in the middle of Sweden. The interviews were recorded on tape and transcribed in verbatim. Sense bearing units were picked out and the material was categorized, which resulted in three main categories with ten subcategorise. The results showed that the seven interviewed school nurses considered that there is a problem with obesity in school children. The school nurses didn’t have any specific strategies to prevent obesity and the guidelines from the school health board were indistinctive, but four of the school nurses were working on preventive strategies on their own hand. All of the school nurses more or less had a strategy for helping obese school children, by meens of talking about nutrition and fysical exercise in health sessions. Four of the school nurses had created their own material. The material was then used to help the children with another way of thinking and change in lifestyle. All seven school nurses considered that a working cooperation with parents, teachers and other school nurses facilitated the work with the obese children.</p>

<p>Abstract</p><p>The aim of the study was to describe how school nurses experience the work with overweightchildren and youths from the compulsory school to upper secondary school and what kind ofnursing interventions they perform. The study had a descriptive design and ten school nursesfrom a municipality in the middle of Sweden participated. Data were collected by semistructured interviews and analyzed using qualitative content analysis. The result is presentedin six categories and one theme. The category to identify and investigate describes how theschool nurses, based on the result from the health interviewing, identified and investigated theoverweight children. To offer and follow up describes how the school nurses experienced theextensive program. To motivate describes the school nurses difficulties in motivating, theirexperiences of benefits when using the method “motivational interviewing”, their thoughtsabout choosing the right words and the importance in involving the parents. To experiencegood results describes what the school nurses considered important by the childrenthemselves to do, in order to achieve a good result. To experience difficulties describes whichdifficulties the school nurses feel they face in the work with overweight children. Wanting tochange describes which changes the school nurses wanted to have regarding the care ofoverweight children. The theme “a bit on the way but not quite there” emerges from thecategories and describes how the school nurses experience the work with overweight children and youths.</p><p>Keywords: school nurse, overweight, children, experiences</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att belysa hur skolsköterskor upplever arbetet med överviktiga barnoch ungdomar från grundskolan upp till och med gymnasiet samt vilka omvårdnadsåtgärderde utför. Studien hade en beskrivande design och tio skolsköterskor från en kommun iMellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer ochanalyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex kategorier och etttema. Kategorin att identifiera och utreda beskriver hur skolsköterskorna med hjälp avhälsosamtalet identifierade och därefter utredde överviktiga barn. Att erbjuda och följa uppbeskriver hur skolsköterskorna upplevde det utvidgade överviktsprogrammet. Att motiverabeskriver svårigheter som skolsköterskorna upplevde i att motivera, deras upplevelser avfördelar med metoden ”motiverande samtal”, deras tankar om vikten av att välja rätt ord isamtalet samt betydelsen av att involvera föräldrarna. Att uppleva bra resultat beskriver vadskolsköterskorna ansåg krävdes av barnen för att uppnå ett bra resultat. Att upplevasvårigheter beskriver vilka svårigheter skolsköterskorna ansåg att de möter i arbetet medöverviktiga barn. Slutligen att vilja förändra beskriver vilka förändringar skolsköterskornaville göra när det gällde omhändertagandet av överviktiga barn. Temat ”en bit på väg men inteända fram” framkom ur kategorierna och beskriver hur skolsköterskorna upplevde arbetetmed överviktiga barn och ungdomar.</p><p>Nyckelord: skolsköterska, övervikt, barn, upplevelser</p>

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem bland barn och ungdomar idag och beror främst på att vårt kaloriintag är större än vår energiförbrukning. Syftet med denna studie var att belysa och sammanställa forskning som beskriver olika omvårdande insatser som främjar hälsa hos överviktiga och feta barn och ungdomar. Metoden som användes var litteraturöversikt. Elva artiklar analyserades och sammanställdes och resultatet visades genom fyra teman som benämndes; att identifiera ohälsa, att vara en vägledare, att arbeta med motivation och att stödja familjen. Resultaten visade att identifiering av barn med fetma är viktig för att barnet ska få hjälp på ett tidigt stadium. Barn och ungdomar behöver stöd i form av hälsovägledning och motiverande samtal. Föräldrars deltagande är viktigt för barn och ungdomar långsiktigt och därför är det viktigt att även stödja föräldrar. Resultaten visade även att det finns omvårdande insatser riktade mot feta barn och ungdomar som ger positiva effekter på deras hälsa. / Overweight and obesity is a health problem among children and adolescents today and is mainly due to our caloric intake being greater than our energy consumption. The purpose of this study was to highlight and summarize research that describes the various nursing interventions that promote health for obese children and adolescents. The method used was literature review. Eleven articles were analyzed and the results were shown in four themes named; to identify health problems, being a guide, to work with motivation and to support the family. The result showed that identification of obese children is important for the child to get help at an early stage. The result also showed that children and adolescents need support in terms of health counseling and motivational interviewing. Parental involvement is important for children and young people long term and therefore it is important to also support the parents. In conclusion there are nursing interventions targeting obese children and adolescents that have a positive impact on their health.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever problematiken kring övervikt/fetma hos barn i låg- och mellanstadiet och att undersöka vilka strategier skolsköterskorna har för att förebygga/hjälpa dessa barn. Ännu ett syfte med studien var att undersöka hur skolsköterskorna ser på samarbetet med föräldrar, lärare och andra skolsköterskor i detta problem. Metoden var att intervjua sju skolsköterskor på låg- och mellanstadiet i två kommuner i Mellansverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Meningsbärande enheter plockades ut och materialet kategoriserades och resulterade i tre huvudkategorier och tio subkategorier. Resultatet visade att de sju intervjuade skolsköterskorna ansåg att det är ett problem med övervikt/fetma hos skolbarn. Skolsköterskorna hade inte några särskilda strategier för att förebygga övervikt/fetma och riktlinjerna från skolhälsovården är oklara, men fyra av skolsköterskorna höll på att arbeta fram en förebyggande strategi på egen hand. Alla skolsköterskor hade mer eller mindre en strategi för att hjälpa överviktiga/feta skolbarn genom att prata kost och motion på hälsosamtalen. Fyra av skolsköterskorna hade arbetat fram eget material. Materialet användes sedan för att hjälpa barnen att få ett annat tankesätt och en förändrad livsstil. Alla sju skolsköterskor ansåg att ett fungerande samarbete med föräldrar, lärare och andra skolsköterskor underlättar arbetet med de överviktiga barnen. / The aim of the existing study was to describe how school nurses experience the complex of problems about obesity among primary school and middle school children, also to examine which strategies school nurses use to prevent/help these children. Amongst other aims, this study examines how school nurses experience cooperation with parents, teachers and other school nurses within this area. The method used was to interview seven school nurses in primary school and middle school from two school regions in the middle of Sweden. The interviews were recorded on tape and transcribed in verbatim. Sense bearing units were picked out and the material was categorized, which resulted in three main categories with ten subcategorise. The results showed that the seven interviewed school nurses considered that there is a problem with obesity in school children. The school nurses didn’t have any specific strategies to prevent obesity and the guidelines from the school health board were indistinctive, but four of the school nurses were working on preventive strategies on their own hand. All of the school nurses more or less had a strategy for helping obese school children, by meens of talking about nutrition and fysical exercise in health sessions. Four of the school nurses had created their own material. The material was then used to help the children with another way of thinking and change in lifestyle. All seven school nurses considered that a working cooperation with parents, teachers and other school nurses facilitated the work with the obese children.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvären hos elever kan knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla psykisk ohälsa är angeläget. Skolsköterskan är central för skolhälsovården då hon är tillgänglig i elevernas vardagsmiljö. Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever. Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysresultatet beskriver fem skolsköterskors upplevelse av psykisk ohälsa hos elever. Resultat: Ur analysresultatet framträdde sex kategorier: Ont, Kommer, Överaktivitet, Trötta, Självskadebeteende och Kompisar. Resultatet visar på en hög frekvens av återkommande besök. Eleverna sökte mest för huvudvärk och ont i magen. Det är mest flickor som söker skolsköterskan, pojkar upplevs ha svårare att ta emot hjälp. / Background: The mental unhealth is increasing of children and youth. The increasedmental problems of students can be connected to the individualization that is a part of themodern development. It is urgent to detect and treat mental unhealth as early as possible.The school nurse is central to school health nursing as she is available in the students’everyday life.Aim: To illuminate the school nurse’s experience of mental unhealth of students.Method: As data collecting method semi structured interview was chosen. The materialwas analyzed with a qualitative content analysis. The result of the analysis describes fiveschool nurse’s experiences of mental unhealth of students.Findings: The result of the analysis was six categories: Pain, Coming, Overactivity, Tired,Self damaging behaviour and friends. The result shows on a high frequency of revisits. Thestudents mostly visited for headache and stomach ache. It is mostly girls who visit theschool nurse, for boys it is more difficult to accept help.

Endometrios, en sjukdom med symtom som smärtor eller blödningar i samband med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde skolsköterskans stöd under högstadie- och gymnasietiden, för att kunna påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ undersökning med kvalitativt inslag. Ett frågeformulär skickades ut till föreningens 59 medlemmar, 24 kvinnor svarade. Resultatet visade att några få kvinnor var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap, stöd och förståelse från skolsköterskan vilket ibland gav ett icke tillfredsställande bemötande. Det framkom även i studien att förståelse och kunskaper saknades i vissa fall även hos ungdomsmottagningar och läkare. Tillgängligheten av skolsköterskan på de olika skolorna varierade. Mer resurser bör läggas på kunskaper både hos skolsköterskor och de unga kvinnorna själva för att förbättra livskvaliteten hos de unga kvinnorna. / Endometriosis, a disease that gives symptoms like dysmenorrhea or abnormal bleedings during menstruation, often appears during the early adolescent and several years passes from onset of the symptoms to the point of diagnosis. The women with this diagnose often describes the feeling of not being understood, even during their adolescence. The disease may appear with troubles for the women that gives effects upon physical, mental and social impact which can be seen. The aim was to investigate what kind of support the women had got from there school nurse during junior high school and high school to affect the quality of life. A method of a quantitative study with qualitative influences was used. The respondents were found through the Swedish Endometriosis Associations youth section. A questionnaire was sent out to 59 women and 24 responded. The result showed that few of the women were satisfied with the support they received during their time in school. Almost all the women expressed that there was a lack of knowledge, support and understanding from the school nurse. Consequently, the women were not satisfied with the health care encounter. Lack of understanding and knowledge was found even at social advice and guidance centres for young people and physicians. The availability of the school nurses varied between different schools. The resources should be used to give knowledge to school nurses and the adolescents to improve the adolescents quality of life.

Bakgrund: Skolsköterskan har möjlighet att upptäcka barn som blivit våldsutsatta och det är en svår uppgift att samtala med dessa barn. En god kommunikation är ett villkor för att hjälpa barnet klara av lidande och finna mening i sin upplevelse. Trygghet och säkerhet är ett viktigt stödjande element för att kunna hjälpa ett våldsutsatt barn. Skolsköterskor har en unik möjlighet att göra skillnad som kan förändra dessa barns liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av samtal med våldsutsatta barn. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sex intervjuer genomfördes med skolsköterskor verksamma i förskoleklass till och med gymnasiet år 3. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; bygga upp ett förtroende, trygghet i arbetsrollen, hantera svårigheter i samtalet samt ge stöd i samtalet med 13 underkategorier. Konklusion: Studien visar att varje samtal med ett våldsutsatt barn är unikt och att skolsköterskorna blir känslomässigt berörda. Stödet till barnet bör vara utformat så att det ger barnet tid att lyssna, tillgänglighet och att inge hopp. Resultatet kan användas till att öka förståelsen av hur skolsköterskor samtalar med våldsutsatta barn samt hur de stödjer barnet i samtalet. Det kan även utgöra grund för fortsatt diskussion om hur skolsköterskorna kan utveckla sina hälsosamtal samt samtalsmetoder. / Background: The school nurse has the opportunity to notice and address children that have been abused. Connecting with these children is a delicate task, good communication is vital in order to help the child to work through the suffering and find a meaning in the experience. A secure environment and a feeling of being safe are important in order to help a traumatized child. The school nurse has a unique possibility to make a significant difference to improve a traumatized child’s life. Aim: The aim of this study was to describe the school nurse experience in communicating with children that have experienced abuse. Method: Six interviews were conducted with school nurses working with children from preschool to 3rd year of high school. The data from these interviews were analyzed with an inductive content analysis. Result: From the analysis, four major categories were found; feeling secure in the work roll, handling difficulties during consultations and providing support during consultations. Conclusion: The study shows that all consultations with abused children are unique; it also shows how easy it is for the nurse to become emotional involved. The consultations should give the child the opportunity to be heard, inspire hope and to make the nurse available when the child needs to talk. The result of this study could be used in order to enhance the understanding of how the school nurses interact with abused children and how they can offer the children support. It could also be used as a foundation for further studies in how the nurse can perform consultations and how to improve interview methods.

Introduktion: Att ungdomar medvetet skadar sig själva är ett vanligt problem. Orsaken till detta beteende är lika varierande som motivet för varför man utför dessa handlingar. En del försöker få ut en inre smärta medan andra avser att ta sitt liv. Att hamna i ett självskadebeteende under ungdomsåren kan ge stora hälsoproblem i det vuxna livet och är också en riskfaktor för efterkommande självmordsförsök. Då detta problem är vanligast förekommande bland ungdomar är det också naturligt att skolan har ett viktigt uppdrag då det gäller det förebyggande arbetet mot självskadebeteende.Syfte: Finna stöd för skolsköterskans preventiva arbete då det gäller ungdomar med självskadebeteende.Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökning som utförts i databaserna CINAHL, PubMed och PsykInfo resulterade i 21 artiklar som efter granskning och analys ligger till grund för resultatet.Resultat: Flera olika faktorer sätts i samband med självskadebeteende. Kännedom om dessa faktorer är med hälsoinventering och screening metoder för att identifiera problematiken i preventivt och behandlande syfte. Enskild problematik måste alltid tolkas individuellt för att orsaken skall kunna behandlas, vilket kräver en stor portion kunskap vilja och engagemang. Tyngdpunkten av ansvar i folkhälsoarbetet runt denna problematik vilar på skolan i vilken ungdomarna vistas mestadelen av sin tid. Trots detta rapporterar skolsköterskan fortfarande en avsaknad av såväl verktyg som utbildning för sitt viktiga uppdrag då det gäller ungdomar med självskadebeteende.Konklusion: Det krävs ytterligare forskning för att finna fungerande metoder för skolsköterskans preventiva och behandlande insats då det gäller ungdomar med självskadebeteende. / Introduction: young people who deliberately harm themselves are a common problem. The reason for this behavior is as varied as the motive for why they perform these acts. Some are trying to get rid of an inner pain, while others intend to take their own life. Having a self- injurious behavior during adolescence can cause major health problems in adult life, and it is also a risk factor for subsequent suicide attempts. Since this problem is most prevalent among young people, it is also natural that the school in which they spend most of their time has an important role when it comes to the prevention of self- injurious behaviorAim: Identify the support of school nurse preventive work when it comes to young people with self-harm.Methods: A systematic literature review. Search performed in databases CINAHL, PubMed and PsychInfo resulted in 21 articles for review and analysis underlying the results.Results: Several factors are associated with self-harm. Knowledge of these factors is with health inventory and screening, methods for identifying problems in both prevention and treatment purposes. Individual problems must always be interpreted individually for causes to be processed; this requires a huge amount of knowledge, will and commitment from the school nurse. The emphasis of the responsibilities of public health work around this problem rests on the schools in which young people spend most of their time. Despite this report the school nurse still lacks of both tools and training for their important task when it comes to young people with self- injurious behavior.Conclusion: Further research is necessary to find effective methods for the school nursepreventive and therapeutic intervention in the case of adolescents with self-harm.

MI (Motivational Interviewing) är en samtalsmetod som avser att förbereda individer för förändringar. Socialstyrelsen (2004) anger i sina riktlinjer att svensk skolhälsovård ska använda evidensbaserade metoder i det hälsopedagogiska arbetet. Fortlöpande utbildning i MI har genomförts de senaste åren. Skolsköterskan har en god inblick i skolelevers hälsoläge avseende ohälsosamma levnadsvanor, och har dessutom en möjlighet att påverka dessa. Syftet med studien är att undersöka skolsköterskors användning av MI i sitt omvårdnadsarbete med gymnasieelever. Som omvårdnadsteoretisk ram användes Dorothea Orems egenvårdsteori samt Aaron Antonovskys salutogena perspektiv. Studien är en kvantitativ stickprovsundersökning. Enkätfrågorna omfattar skolsköterskors användning av MI i dagligt arbete, MI-teknikens grundprinciper samt eventuella behov av stöd och handledning för att vidmakthålla sina kunskaper i MI-tekniken. Resultatet visar att skolsköterskor använder MI i sitt omvårdnadsarbete i stor utsträckning och att metoden anpassas för implementering i det dagliga arbetet. Majoriteten anser att MI-metoden fungerar bättre än traditionell rådgivning vid livsstilsförändringar. Begränsningar utgjordes dock av grundprincipen att uppmärksamma förändringsprat hos eleven, samt att det finns ett stort behov av handledning och stöd för att vidmakthålla MI-kunskaperna. I vidare forskning skulle det vara intressant att undersöka vilket stöd och handledning det finns behov av och hur stöd och handledning bör utformas. / MI (Motivational Interviewing) is a conversational approach designed to prepare individuals for changes. Social Board specifies in its guidelines to Swedish school health services that they should use evidence-based practices in the health pedagogic work. Continuous education in MI has been implemented in recent years. School nurses have a good insight into the school students´ health mode for unhealthy living habits, and they also have an opportunity to influence these. The purpose of the study is to examine school nurses´ use of MI in their nursing work with secondary school students. Dorothea Orem’s self-care theory and Aaron Antonovsky’s salutogenic perspective were used as a theoretical frame. The study is a quantitative sampling. Survey questions covered the school nurses´ use of MI in daily work, MI-technique fundamentals, along with any need for assistance and guidance in order to maintain their skills in MI-technology. The result shows that school nurses are using their nursing work extensively and that the method adapts for implementation in their daily work. The majority believes that the MI-method is working better than traditional advice at lifestyle changes. Limitations, however, consisted of the basic principle of paying attention to the students talk about change and that there is a great need for mentoring and support to maintain the knowledge of MI. In further research, it would be interesting to study support and what guidance is needed and how guidance should be designed.

Bakgrund: Mobbning utgör ett allvarligt problem i svenska skolor. Huvudvärk, magont, ryggont, nacksmärtor och trötthet är frekventa psykosomatiska symtom hos elever utsatta för mobbning. En viktig uppgift för skolsköterskan kan vara förebyggandet av mobbning. Syfte: var att studera om det finns samband mellan upplevelsen av att vara utsatt för mobbning och förekomst av psykosomatiska symtom hos skolbarn i årskurs 5 och 7. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata inhämtad från Folkhälsoinstitutet. I studien ingick totalt 7596 svenska skolbarn i åldern 11 och 13 år. Materialet analyserades bivariat och med multivariata regressionsmodeller. Resultat: Skolbarn som upplevde sig mobbade visade sig ha fler psykosomatiska symtom än skolbarn som inte var mobbade (OR= 2.73). Flickor hade fler psykosomatiska symtom än pojkar (OR= 1.76). Skolbarn i årskurs 7 hade fler psykosomatiska än barnen i årskurs 5 (OR=2.73).  Skolbarn som var stressade av skolarbetet uppvisade fler psykosomatiska symtom (OR= 3.38). Flickor var mindre ofta mobbade än pojkar. (OR= 0.86).  Skolbarn som ej trivdes i skolan var oftare utsatta för mobbning än elever som trivdes i skolan (OR=1.52).   Slutsats: Mobbning och stress av skolarbetet utgör en fara för skolbarns hälsa. Skolbarn som blir mobbade trivs även sämre i skolan. / Introduction: Bullying is a serious problem in Swedish schools. Headache, stomachache, back pain and tiredness are frequent psychosomatic symptoms. An important task for the school nurse may be the prevention of bullying. Aim: was to study potential links between the experience of being the victim of bullying and the occurrence of psychosomatic symptoms among school children in grades 5 and 7. Method: The study was a cross sectional study based on register data was obtained from the Folkhälsoinstitutet. This study included a total of 7596 schoolchildren between the ages of 11 and 13 years. Material was analysed with bivariate and multivariate regression models. Results: Schoolchildren who felt bullied were found to have more psychosomatic symptoms than schoolchildren who were not bullied. (OR= 2.73). The girls had more psychosomatic symptoms than boys. (OR= 1.76). Schoolchildren in grades 7 had more psychosomatic symptoms than children in grade 5. (OR=2.73). Schoolchildren that were stressed by school work showed more psychosomatic symptoms. (OR= 3.38). The girls were less often bullied than boys. (OR=0.86). School children who are not happy in school were more often exposed to bullying than students who enjoyed school. (OR=1.52). Conclusion: Bullying and stress of schoolwork is a danger to school children’s health. School children who are bullied feel even worse in school.