Att bli vaccinerad kan för skolbarnet vara en jobbig upplevelse. Om barnet dessutom ärstickrädd blir situationen ännu jobbigare. Skolsköterskan ger en del av vaccinationerna somingår i det nationella vaccinationsprogrammet som Socialstyrelsen (2004) tagit fram. I den härstudien belyses de åtgärder som skolsköterskan gör för att underlätta vaccinationssituationenså långt det är möjligt. Genom att genomföra intervjuer med sex skolsköterskor och därav fåfram ett datamaterial som sedan analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys, kunde dettaämne belysas. Resultatet som framkom var att skolsköterskorna gav skolbarnen stöd ochtrygghet genom motivationsarbete. Information var en stor del av skolsköterskornas åtgärder.Enskilda samtal och att ge extra mycket tid till barn med särskild stickrädsla var också enåtgärd. Genom omvårdnad som kunde ges genom lekande och lärande kunde skolsköterskange den trygghet som krävdes för vaccinationstillfället. För att stickrädsla hos skolbarn skakunna förebyggas måste skolsköterskan få den tid som krävs för dessa förebyggande åtgärder.Detta förebyggande arbete kan förhindra att skolbarnen blir stickrädda om de behöversjukvård senare som barn eller vuxen. / Having a vaccination can, for the child, be a difficult experience. In case of the child having afear of needles the experience becomes even more difficult. The school nurse gives some ofthe vaccinations included in the national program of vaccinations as the National board ofhealth and welfare (2004) have established. In this study, the measures made by school nursesto facilitate the vaccination situation as far as possible, are illuminated. To implementinterviews with six school nurses and thereby receiving interview material, later analysedaccording to qualitative content analysis, could this subject be illuminated. The resultreceived, was school nurses giving schoolchildren support and security through motivationalwork. Information was a significant part of the measures made by the school nurses.Individual conversations and the providing of extra time for children with a particular needlephobia was a measure aswell. Through care that could be given through playing and learning,school nurses could provide safety which was crucial at the time of the vaccination. Toprevent fear of needles, a school nurse has to be given the time required for these preventingmeasures. This preventing work will reduce the risk that the schoolchildren will have a fear ofneedles if care is needed later on as children or as adults.

Bakgrund: elevers hälsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer är en skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hälsa, både psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgång till en samlad elevhälsa där skolsköterskan ingår. Delar av skolsköterskans arbete är lagstadgat, exempelvis de hälsosamtal som ska erbjudas alla elever.   Syfte: Syfte med denna studie var att få ökad kunskap om vad som beskrivs som framgångsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hälsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska. Metod: Systematisk litteraturstudie där data består av fem artiklar. Analysen gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: Sex underkategorier trädde fram som sedan byggde upp tre kategorier. Kategorierna var 1. Äkta delaktighet. 2. Skolmiljö som främjar delaktighet och hälsa 3. Relationer och maktförhållanden.  Förutom dessa kategorier framträdde ett övergripande tema som kallades det måste vara ”på riktigt” som utgör det latenta resultatet. Resultatet visade att elever upplevde delaktighet när de fick vara med och definiera sina egna behov och vara aktiva redan under planeringsstadiet av sin undervisning. Hälsofrämjande åtgärder ska ha en förankring i elevens verklighet för att främja delaktighet. Hierarkier och maktförhållanden i skolmiljö hade betydelse för lärande. Äkta delaktighet byggde på att lämna över makten till eleverna och som pedagog eller skolsköterska handleda mot självständigt lärande. Konklusion: Delaktighet har en central roll i hälsofrämjande arbete och det finns samband mellan upplevd delaktighet i skolmiljön och självskattad hälsa. Samma främjande faktorer för delaktighet som forskningen beskriver i mötet mellan pedagog och elev kan gälla i hälsosamtalet och i andra mötet mellan skolsköterska och elev. Att inte vara delaktig signalerar ett utanförskap och då finns en ökad risk för ohälsa. / Background: pupils’ health and participation are important for their performance in school and for their well-being within the school environment. Good school performance is a protective factor for young people as it reduces the likelihood for declining health, both mental and physical. All pupils in primary- and secondary school should have access to a comprehensive student healthcare in which the school-nurse is included.  Some parts of the school-nurses work are legally regulated, for example the health-dialogue that should be offered to every pupil.   Propose: the aim of this study was to get more knowledge of what is described as success factors for pupils to experience participation in their health-dialogue or other meetings with the school-nurse.   Method: systematic literature review of five articles. The analysis was done using qualitative content analysis with inductive approach.   Results: six sub-categories emerged which then were joined together as three categories. 1. Genuine participation. 2. School-environment that promotes participation and health. 3. Relationships and power. In addition to these categories a theme emerged from the latent result: an overarching theme called it has to be “for real”. The results show that pupils experience participation when they are allowed to define their own needs and can be involved in their education already at the planning stage. Health promotion, based on participation, should have a presence in the reality of pupils. Hierarchies and power relationships in the school environment was important for the learning process. Genuine participation was based on handing over power to the students and as a teacher or school nurse you must tutor towards independent learning.   Conclusion: Participation has a central role in health promotion and there is a correlation between perceived participation in the school environment, and self-rated health. The same promoting factors for participation as the research describes between educator and pupils also may apply in the health-dialogue and other meetings between the school nurse and the student. When pupils are not able to participate, it increases the risk of exclusion and illness.

Bakgrund: Receptfria smärtstillande läkemedel (rslm) är lättåtkomliga läkemedel som unga individer kan självmedicinera med. Psykisk ohälsa bland unga ökar, vilket skulle kunna påverka användandet. Skolsköterskor har ofta god insyn i skolelevers livssituation och kan ha en god uppfattning om hur skolelever använder rslm. Syfte: Att undersöka skolsköterskans uppfattning om användandet av rslm bland skolelever i Uppsala kommun samt jämföra uppfattningar mellan skolsköterskor i grundskola och på gymnasiet. Metod: En deskriptiv och komparativ tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Urvalsgruppen var 62 skolsköterskor i Uppsala kommun. En webbenkät användes för datainsamling och data analyserades i huvudsak med deskriptiv statistik. Resultat: Majoriteten av skolsköterskorna visste inte om eleverna använder rslm på rätt indikation, i rätt dos eller om en ökning skett de senaste tio åren. Majoriteten (59 %) uppfattade att det ofta är samma elever som efterfrågar rslm. Det fanns signifikant skillnad i några uppfattningar mellan skolsköterskorna på grundskolan och gymnasiet men antalet deltagare var lågt, vilket gör resultatet av jämförelse osäkert. Huvudvärk uppfattades som den vanligaste orsaken till efterfrågan av rslm (86,8 %). De vanligaste orsakerna till huvudvärk hos elever uppfattades vara missad måltid (64,9 %) och dålig sömn (64,9 %). De vanligaste orsakerna till generellt magont hos elever uppfattades vara missad måltid (45,9 %) och till nackvärk uppfattades vara användande av mobil, dator och surfplatta (52,9 %). Slutsats: Många skolsköterskor hade ingen uppfattning om elevers användande av rslm. Elever har smärttillstånd som kan bottna i flera orsaker. Fler studier inom det här ämnet behövs för att kunna identifiera hur användandet av rslm ser ut bland unga. / Background: Over-the-counter analgetics are easily accessible and something that young individuals can use for self-medication. Mental health problems increase among young individuals which can affect their use. School-nurses often have a good insight into the lives of school-children, and can therefore identify how school-children use over-the-counter analgetics. Aim: To examine school-nurses perceptions about the use of over-the-counter analgetics among school-children in the community of Uppsala and compare perceptions between school-nurses in elementary schools - and in the high schools. Method: A descriptive and comparative cross-sectional study with a quantitative approach. The sample was 62 school-nurses in the community of Uppsala. Data was collected by an internet-based survey and was mainly analyzed with descriptive statistics. Results: The majority of the school-nurses don’t know if over-the-counter analgetics are used properly, as prescribed, with the correct doses, or if the use has increased over ten years. The majority perceive that it's often the same school-children that request over-the-counter analgetics. There was a significant difference in some perceptions, but due to the low participation, the value of significant data can be vague. Headaches was the most common causes to request over-the-counter analgetics (86,8 %). The perceptions of the most common causes of headaches among school-children were skipping meals (64,9 %), and sleeping problems (64,9 %). The most common causes of general stomach-aches were skipping meals (45,9 %), the most common causes of neck pain were the use of cellphones, computers and tablet devices (52,9 %). The majority of the school-nurses don’t know if over-the-counter analgetics are used properly, as prescribed, with the correct doses, or if the use has increased over ten years. The majority perceive that it's often the same school-children that request over-the-counter analgetics. There was a significant difference in some perceptions, but due to the low participation, the value of significant data can be vague. Conclusion: Many school-nurses are interrogative to questions about school-children’s use of over-the-counter analgetics. School-children have pain conditions for several causes. More studies about this subject are needed to be able to identify the use among school-children.

This qualitative study describes teens' perceptions about AD/HD and medications. Roy's Adaptation Model's four modes of adaptation were the framework for this study. Data were collected through semi-structured interviews with 15 high school teens aged 14-17 with parent reported AD/HD. Findings of inductive analysis for modes: Physiologic (Medication), Medications are a hassle but they work; Role function, I do better in school when I take the meds; Interdependence, With meds things are better with my family and friends don't know I am any different; and Self-concept/group identity, I'm just an everyday teenager, pretty much. The composite main theme was: Meds help me. School nurses can use this knowledge to guide interventions for families and teens with AD/HD, healthcare providers, school teachers and staff, and communities in a multidisciplinary effort toward an adaptive educational experience compatible for teens.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är en av de största folkhälosutmaningarna på 2000-talet och sprider sig som en epidemi i värlfärdsländer. Preventivt hälsoarbete ger en möjlighet att identifiera tidig övervikt och kunna sätta in åtgärder som hälsosamtal och rådgivande samtal i tid. Skolsköterskan har en viktig roll i att upptäcka övervikt och fetma hos barn i lågstadiet. Tidigare forskning har visat att föräldrarnas inställning och familjens livsstil har en stor inverkan på barnets övervikt. Syfte: Styftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av föräldrars reaktioner vid samtal om barnets övervikt eller fetma i lågstadiet. Metod: Data analyserades genom innehållsanalys med en induktiv ansats. Nio intervjuer med skolsköterskor genomfördes. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; förnekar situationen, förolämpad förälder, öppenhet för vägledninga med sex underkategorier. Konklusion: Skolsköterskor möter ständigt olika reaktioner från föräldrar till barn med övervikt eller fetma. Då ämnet upplevs som svårt och känsligt att samtala om finns ett stort behov av professionell handledning för att i framtiden känna sig säker och trygg i sin proffession.

Bakgrund: Barns och ungas psykiska hälsa har försämrats sedan 1990-talet. Förekomsten av mobbning ligger på samma nivå sedan samma tid. Mobbning och kränkningar har negativa effekter på barns psykiska hälsa. Skolsköterskor har en central roll vad gäller att främja skolbarns hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor ser på sin roll i arbetet mot mobbning och kränkningar i skolan.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva  e-postintervjuer har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman. Resultatet visar att skolsköterskor vill, men har inte tillräckligt med tid att arbeta mot mobbning. att hen identifierar och bemöter elever som är utsatta för mobbning, att hen samarbetar med andra professioner på skolan samt att hen även arbetar preventivt i arbetet mot mobbning.  Konklusion: Skolsköterskorna såg sig inte som framträdande i arbetet mot mobbning och kränkningar. Deras syn på sin roll var främst att identifiera och bemömta utsatta elever och hälsosamtalet var deras främsta redskap. Samarbete med andra professioner ansågs vara viktigt för att kunna möta elevens behov. / Background: Mental disorders among children and adolescents has increased since the 90´s. The presence of bullying has not changed. Bullying leads to negative psychological health effects. The school nurse has an important role in the health promoting work in schools. Purpose: The aim of this study is to describe school nurses perceptions of their role in the work towards bullying in schools. Methodology: A qualitative method with eleven interviews made via e-mail. The interviews were analyzed with an inductive qualitative content analysis.  Result: The result is presented in four themes. The result shows that the school nurse wants to but don´t have enough time to work towards bullying, the scholl nurse identify and encounter students involved in bullyin, cooperate with other professionals at school and also work preventively towards bullying. Conclusion: The school nurses didn´t perceive themselves as the most prominent person in the anti-bullying work in schools. Their perceptions of their role was to discover and to encounter children involved in bullying and the health dialogue is their main tool.

En god hälsa i barndomen ger förutsättningar för en god hälsa som vuxen. Skolans organisation och miljö skapar unika möjligheter till hälsofrämjande arbete riktat mot barn. Skolsköterskan spelar en viktig roll genom de hälsobesök som genomförs regelbundet under skolgången. Möten med elever i olika åldrar ställer därför krav på skolsköterskans förmåga att kommunicera och förmedla hälsobudskap. Som teoretisk ram för studien används Health Promotion Model. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors uppfattningar av att kommunicera hälsa med elever i årskurs fyra. Studien genomfördes som en kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex skolsköterskor intervjuades och materialet analyserades med en fenomenografisk metod. Studiens resultat beskriver skolsköterskornas uppfattningar av hälsokommunikation med elever i årskurs fyra som en komplex uppgift. Tre beskrivningskategorier framträdde: Relationen har betydelse för hälsokommunikationen, Skolsköterskan har en stödjande roll i att hjälpa eleven att kommunicera sin hälsa samt Skolsköterskans kompetens har betydelse för en god hälsokommunikation. Kategorierna binds samman av ordet förtroende. Studiens resultat kan användas inom skolsköterskans yrkeskår för att skapa en bredare förståelse för hälsokommunikationen med elever i årskurs fyra. Behov av vidare forskning ses kring elevens uppfattningar av hälsokommunikationen samt kring de hinder som sjuksköterskorna beskriver. Forskning för att utveckla trepartskommunikationen mellan barn-skolsköterska-förälder är också av vikt. / Healthiness in childhood gives conditions for a healthy life as an adult. The schools organisation and environment creates unique possibilities for health promotional work aimed at children. The school nurse plays an important role through the regular health visits performed during the school years. To meet children of different ages raises demands on the school nurses ability to communicate and mediate health messages. Health Promotion Model is used as a theoretical frame for the study. The aim of the study was to describe school nurses perceptions of communicating health with pupils in the fourth grade. The study was carried out as a qualitative study with an inductive approach. Six interviews with school nurses were held and the material was analysed with a phenomenografic method. The result of the study describes the school nurses perceptions of health communication with pupils in the fourth grade as a complex task. Three descriptive categories emerged; The relations has significance for health communication, The school nurse has a supporting role in helping the pupil to communicate its own health and The competence of the school nurse has significance for a good health communication. The categories are bound together by the word trust. The result of the study can be used within the school nurses own profession to create a wider understanding of health communication with pupils in the fourth grade. There is a need for further research regarding the pupils perceptions of health communication and also regarding the obstacles that the nurses describes. Research to develop three part communication between child-school nurse-parent is also of importance.

No description available.

Bakgrund: Barn och ungdomar i skolan som är missnöjda med sina kroppar tenderar att börja experimentera med mat och träningsvanor vilket kan leda till en ohälsosam kroppsuppfattning. Sociala medier tillsammans med andra media spelar en stor roll i hur de påverkar framförallt kvinnor. En utmaning för skolsköterskan är att lyckas identifiera och stötta dessa elever i ett tidigt stadium. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor upptäcker och bemöter elever med ätstörningar. Metod: Intervjuer med åtta skolsköterskor utfördes efter så kallad snöbollsrekrytering och analyserades med hjälp av en kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Skolsköterskan erfarenheter av att upptäcka och bemöta elever med ätstörningsproblematik visar att det krävs kompetens, samarbete sinsemellan skolpersonal och elevernas föräldrar samt att det är av största vikt för skolsköterskan att bilda en trygg relation med elever. Konklusion: Kontinuerligt utbyte av erfarenheter samt yrkesmässig handledning kring elever med ätstörningar skulle stärka skolsköterskor i deras profession. / Background: Children and adolescents in school who are dissatisfied with their bodies tend to start experimenting with food and their exercising behaviour which can lead to an unhealthy body image. Social media and other media also play a big role in how they affect women, above all. The challenge for school nurses is to identify and support these students. Aim: The aim of this study is to describe school nurses’ experiences from detecting and encountering students with eating disorders. Method: Interviews with eight school nurses were performed after snowball sampling and analysed using a meaning analysis of the context. Result:School nurses experience of detecting and encountering students with eating disorders shows that it demands competence, cooperation between mentors and the students parents together with an ability to show an open attitude and that it is important to build a trustworthy relationship with the students. Conclusion: Continuous exchange of experiences as well as professional guidance surrounding students with eating disorders would strengthen school nurses in their profession.

Bakgrund: Det finns flera bakomliggande orsaker till att unga konsumerar alkohol. Lagar och förordningar finns till för att hindra minderåriga från att bruka alkohol. Trots detta har ett högt antal minderåriga ett riskbeteende relaterat till användningen av alkohol och dessa individer respekterar inte lagen. Skolsjuksköterskan har en betydande roll i preventionsarbetet mot minderårigas alkoholkonsumtion och använder flera strategier för att främja barn och ungas hälsa. Syfte: Att beskriva skolsjuksköterskans hälsofrämjande strategier mot minderårigas alkoholkonsumtion. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa studier. Resultat: Två kategorier kunde urskiljas utifrån syftet: hälsosamtal och familjestrategier. Ur kategorin hälsosamtal urskiljs subkategorierna hälsoenkät och motiverande samtal. Dessa strategier har visat sig vara effektiva i det hälsofrämjande arbetet som skolsjuksköterskan utför. Ett bifynd presenteras i resultatet i form av hinder för de hälsofrämjande strategierna. Slutsats: De hälsofrämjande strategierna som skolsjuksköterskan använder i preventionsarbetet mot minderårigas alkoholkonsumtion är gynnsamma för att individanpassa arbetet och motivera till beteendeförändring. Många sociala hinder samt hinder i organisationen står i vägen för preventionsarbetet. Klinisk betydelse: Genom att studera skolsjuksköterskans hälsofrämjande strategier mot minderårigas alkoholkonsumtion åsyftar studien att kunna utveckla och uppmärksamma arbets-och preventionsstrategier. Detta för att skolsjuksköterskan ska kunna nå ut till de minderåriga som idag utvecklar ett riskbeteende relaterat till alkohol. / Background: There are several causes for the consumption of alcohol among young people. Laws and regulations aim to prevent minors from using alcohol. A high number of minors break the laws and have a risky lifestyle related to alcohol. The school nurse plays a significant role in this prevention and uses multiple strategies to promote children’s and young people’s health. Objective: To describe the school nurse's health promotion strategies against underage drinking. Method: A literature review based on ten qualitative articles. Results: Two categories could be identified based on the aim: health dialogue and family strategies. From the category health dialogue two subcategories where acknowledged: health survey and motivational intervening. These strategies have proven to be effective in health promotion performed by the school nurse. An incidental finding is presented in the results as barriers to health promotion strategies. Conclusion: The strategies that school nurses use as prevention to reduce alcohol drinking among minors is beneficial for individual targeting and to motivate behavioral change. Alcohol prevention from a school nurses perspective is challenging due to social and organizational obstacles. Clinical significance: By studying the school nurse health promotion strategies against underage drinking the study refers to develop and recognize work and prevention strategies. This is because the school nurse should be able to reach out to minors that today develop a risk behavior related to alcohol.