Bakgrund: Ungdomar använder sociala medier för att umgås med varandra. Det finns ett samband mellan att spendera mycket tid på sociala medier och negativ påverkan på den psykiska hälsan. Skolsköterskan arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att elever ska uppleva hälsa och nå kunskapsmålen i skolan. Syfte: Att belysa skolsköterskors erfarenheter av sociala mediers påverkan på den psykiska hälsan hos ungdomar i högstadiet. Metod: Data insamlades genom intervjuer av skolsköterskor med erfarenheter av ungdomar i högstadiet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet bestod av tio skolsköterskeintervjuer. Resultat: Intervjuerna mynnar ut i fyra huvudkategorier: kunskapsbrist hos skolsköterskor, positiva effekter av sociala medier, negativa effekter av sociala medier samt skolsköterskans förebyggande arbete kring sociala medier. Temat som framkom i studien var komplext arbete i ständigt pågående utveckling. Konklusion: Studiens resultat visar att användningen av sociala medier kan ha både positiva och negativa effekter för den psykiska hälsan hos ungdomar. Skolsköterskan har en stor utmaning att kunna arbeta hälsofrämjande kring sociala mediers påverkan på den psykiska hälsan på individ- och gruppnivå. Teamarbete behövs för att hjälpa ungdomarna att upprätthålla hälsosamma levnadsvanor och minska sociala mediers negativa effekt på den psykiska hälsan. / Background: Young people use social media to socialize with each other. There is a link between spending a lot of time on social media and the negative impact on mental health. The school nurses´work with health promotion and prevention to help students experience health and achieve goals of knowledge in school. Aim: Illustrate school nurses´experiences of the impact of social media on the mental health of young people in upper secondary school. Method: Data were collected through ten interviews of school nurses´ with experiences of young people in upper secondary school. The data material was analyzed according to qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The interviews result in four main categories: lack of knowledge among school nurses´, positive effects of social media, negative effects of social media and the school nurses´preventive work with social media. The theme that emerged in the study was complex work in constant development. Conclusion: The results show that social media can have both positive and negative effects on the mental health of young people. The school nurses´ have a huge challenge to be able to promote health around the impact of social media on mental health in individual and group levels. Teamwork is needed to help young people maintain healthy lifestyles and reduce the negative effects of social media on mental health.

Bakgrund: Barn med övervikt är något som ökar i Sverige och i världen. Ett barn med övervikt har större risker att senare i livet drabbas av ett flertal sjukdomar, som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är därför viktigt att sätta in resurser tidigt för att motverka övervikt. Skolsköterskan innehar en position som möjliggör att uppmuntra till goda levnadsvanor och på så vis förebygga övervikt hos barn.  Syfte: Belysa skolsköterskans erfarenhet av arbetet med överviktiga barn i grundskolan. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer har utförts medsjuksköterskor som har en specialistutbildning som skolsköterska, distriktssköterska eller barnsjuksköterska. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Skolsköterskorna beskriver att arbetet med övervikt hos elever samt det preventiva arbetet är utmanande. Övervikt anses vara ett känsligt ämne att prata omoch tidsbristen som skolsköterskan upplever underlättar inte. De lagstadgade hälsobesöken har en central roll för identifiering av övervikt. Resultatet visar att skolsköterskorna önskar mer utbildning, riktlinjer och samarbete både inom och utanför skolan kring övervikt. Konklusion: Resultatet i studien visar på att övervikt är ett känsligt ämne att samtala om med elever och föräldrar. För att kunna vända den ökande trenden behövs mera tid för skolsköterskorna att arbeta preventivt. / Background: Overweight among children increases in Sweden and the world. A child with overweight has a higher risk for suffering from a number of diseases later in life, such as diabetes and cardiovascular-diseases. It is therefore important to counteract overweight. The school nurse can encourage good living habits and thus prevent overweight in children.  Aim: Illustrate the school nurse´s experience of working with overweight children in primary school. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with nurses who have a specialist education as a school nurse, district nurse or pediatric nurse. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The school nurses work with overweight among children and the preventive work is challenging. Overweight is considered a sensitive topic to talk about and the lack of time that the school nurses’ experiences increases this challenge. The statutory health-visits helps in identifying overweight. The school nurses want more education, guidelines and cooperation both within and outside school around obesity.  Conclusion: The results of the study show that overweight is a sensitive topic to talk about with students and parents. To be able to reverse the increasing trend, more time is needed for school nurses to work preventively.

Bakgrund: Att vara fysisk aktiv från tidig ålder har positiv effekt på hälsa och välbefinnande. Forskning visar en allt lägre tendens till fysisk aktivitet hos barn och unga vilket kan medföra en ökad risk för ohälsa. Skolan utgör en viktig arena för att främja fysisk aktivitet. Då forskning visar ett starkt samband mellan fysisk aktivitet, lärande och utveckling är det viktigt att främja faktorer i skolan som bidrar till bättre möjligheter för elever att vara fysiskt aktiva. Skolsköterskors kunskap om hälsofrämjande och förebyggande arbete kring elever kan bidra till en fysiskt aktiv livsstil som främjar hälsa.  Syfte: Att belysa skolsköterskors upplevelse av vad som påverkar elevers möjligheter till fysisk aktivitet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med underkategorier; Betydelse av stöd, Betydelse av samarbete, Betydelse av motivation samt Betydelse av förutsättningar. Ur resultatet framträdde temat; Ett gemensamt arbete och engagemang på alla nivåer behövs. Konklusion: Genom ett gemensamt arbete och engagemang från skolledning, skol-och fritidspersonal, vårdnadshavare och skolsköterskor kan elevers motivation till fysisk aktivitet öka samt elevers förutsättningar till fysisk aktivitet göras mer jämställd. / Background: To be physically active from an early age has a positive impact on health and wellbeing. Research shows an ever lower tendency of physical activity among children and youth which can result in an increased risk of illness. The school is an important place to promote physical activity. Since research shows a strong connection between physical activity, learning and development it is important to promote factors in school that contribute to better opportunities for pupils to be physically active. School nurses’ knowledge of health promotive and preventive work for pupils can contribute to a physically active lifestyle that promotes health. Aim: To illustrate school nurses’ experience of what affects pupils' opportunities for physical activity. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collection was conducted with semi structured interviews. The analysis was performed using qualitative analysis of content. Results: The analysis resulted in four main categories with subcategories; Meaning of support, Meaning of cooperation, Meaning of motivation and Meaning of prerequisites. From the result a theme appeared; A joint work and engagement on every level is needed. Conclusion: Through joint work and engagement from school management, school staff, guardians and school nurses the pupils’ motivation to physical activity can increase and the pupils’ conditions for physical activity be more equal.

Bakgrund: Stickrädsla är vanligt förekommande bland barn i alla åldrar och kan i samband med vaccinationer leda till försvårande omständigheter. Det finns dock omvårdnadsåtgärder som kan lindra såväl rädsla som smärta hos barn vid nålrelaterade procedurer, som vaccination. Syfte: Var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vid vaccination av elever med stickrädsla. Metod: En kvalitativ forskningsansats baserad på semistrukturerade intervjuer med sex skolsköterskor som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema, En elevcentrerad omvårdnad skapar goda förutsättningar för en trygg vaccination, och tre huvudkategorier: Att skapa en elevcentrerad utgångspunkt, Att skapa goda förutsättningar och Betydelsen av skolsköterskans tidigare arbetslivserfarenhet. Konklusion: Skolsköterskorna arbetar med olika omvårdnadsåtgärder för att lindra rädsla och smärta i samband med vaccination av elever med stickrädsla. En elevcentrerad omvårdnad hjälper skolsköterskan att se eleven som en helhet och främjar en delaktighet. Vidare kan omvårdnadsåtgärder anpassas utefter elevens individuella behov och önskemål vilket stärker elevens egna förutsättningar till att fullfölja sin vaccination. / Background: Fear of needles is common among children of all ages and can lead to aggravating circumstances in the context of vaccinations. However, there are nursing measures that can relieve both fear and pain in children during needle-related procedures, such as vaccination. Aim: Was to describe school nurses’ experiences of nursing measures when vaccinating pupils with fear of needles. Method: A qualitative research approach based on semistructured interviews with six school nurses that were analyzed with qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in a theme, a pupil-centered nursing creates good conditions for safe vaccination, and three main categories: Creating a pupil-centered starting point, creating good conditionsand the importance of the school nurse's previous work experience. Conclusion: The school nurses work with various nursing measures to relieve fear and pain in connection with vaccination of pupils with a fear of needles. A pupil-centered nursing helps the school nurse to see the student as a whole and promotes participation. Furthermore, the nursing measures can be adapted to the pupil´s individual needs and wishes, which strengthens the pupil´s own conditions for completing his or her vaccination.

Bakgrund: Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin vardag i skolan, det som händer där har påverkan på deras hälsa och utveckling. Att utsättas för mobbning kan leda till allvarliga konsekvenser för barns hälsa. Skolsköterskan uppmärksammar elevers mående och har en viktig roll i att stärka elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelser av att arbeta med elever som utsätts för mobbning. Metod: Systematisk litteraturöversikt med metasyntes som analysmetod. Resultat: Ur analysen framkom två huvudteman; Att uppmärksamma mobbning och Att ge stöd till den utsatta eleven. I temat Att uppmärksamma mobbning framkom tre subtema: Skolsköterskans kunskap som ett redskap för att uppmärksamma mobbning, Medvetenhet om vart mobbning sker och Faktorer som påverkar skolsköterskans möjligheter att uppmärksamma mobbning. I temat Att ge stöd åt den utsatta eleven återfinns tre subtema: Att bygga en god relation, Att stärka den utsatta eleven och Att samverka med andra. Konklusion: Skolsköterskor har kunskap om mobbningens påverkan på elevers hälsa och att det finns elever med ökad risk att utsättas. De är medvetna om att mobbning kan ske i miljöer som är dolda. Att bygga en god relation med elever ses som viktigt. Skolsköterskor behöver få möjligheten att involveras mer i skolans arbete med mobbning. / Background: Children and young people spend a large part of their everyday lives at school, what happens there has an impact on their health and development. Being exposed to bullying can lead to serious consequences for children's health. The schoolnurse pays attention to students' well-being and plays an important role instrengthening the student's physical, mental and social well-being. Aim: To describe school nurses' experiences of working with students who are exposed to bullying. Method: Systematic Literature Review with meta-synthesis as analysis method. Results: The analysis revealed two main themes; To detect bullying and To provide support to the vulnerable student. In the theme To detect bullying, three sub-themes emerged: The school nurse's knowledge as a tool to detect bullying, Awareness of where bullying takes place and Factors that affect the school nurse's opportunities to detect bullying. In the theme Giving support to the vulnerable student, there are three sub-themes: Building a good relationship, Strengthening the vulnerable student and Collaborating with others. Conclusion: School nurses have knowledge of the impact of bullying on students' health and that there are students with an increased risk of being exposed. They are aware that bullying can take place in hidden environments. Building a good relationship with students is seen as important. School nurses need to be given the opportunity to be more involved in the school's work with bullying.

Bakgrund: Skolsköterskan är enligt skollagen ålagd att regelbundet erbjuda alla elever hälsobesök. I hälsobesöket ingår ett hälsosamtal som syftar till att kartlägga, vägleda och ge eleverna stöd och förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Att samtala kring hälsofrämjande aspekter och samtidigt få samtalet att erfaras meningsfullt för skolsköterskan kan vara en utmaning. Det är önskvärt att skolsköterskan har en specialistutbildning med inriktning distriktssköterska, skolsköterska eller barnsjuksköterska. Studien belyser distriktssköterskan i rollen och funktionen som skolsköterska. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av vad som gör att hälsosamtal med elever på högstadiet känns meningsfullt för skolsköterskan och därmed ge en djupare förståelse för vad som påverkar meningsfullheten i samtalet. Metod: Studiens har genomförts som en kvalitativ metod med en induktiv ansats och data i studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 10 skolsköterskor. Insamlad data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Skapa en inbjudande och trygg miljö, ett samtal med fokus på öppenhet och engagemang samt utgå ifrån att göra gott med fokus på eleven. Resultatet visar att ett meningsfullt samtal bygger på en välkomnande och trygg samtalsmiljö där skolsköterskan på ett engagerat och lyhört sätt stöttar eleven utifrån dess behov med fokus på elevens egen delaktighet. Resultatet frambringar även att ett meningsfullt hälsosamtal bygger på vikten av skolsköterskans självreflektion och medvetenhet för att växa i sin yrkesroll vilket denna studie önskar kunna bidra till. Konklusion: Som skolsköterska är det viktigt att inneha förmåga att samtala samt förmåga att behärska kommunikationens utmaningar för att få till känslan av ett bra och meningsfullt hälsosamtal. / Background: According to the Swedish education act, a school nurse is obliged to regularly offer all students a meeting to promote the student’s health. The meetings consist health dialogues with the aim to map, guide and give the student the right support and conditions for a health promoting lifestyle. It is seen as a challenge talking about health promoting aspects and at the same time making the health dialogue feel meaningful for the nurse. Being a school nurse in Sweden requires specialist degree such as primary health care nurse, school nurse or pediatric nurse. This study highlights the primary health care nurse in her role and function as a school nurse. Aim: To describe the school nurse experiences of what makes the health dialogues with junior high school students feel meaningful to the school nurse and thus provide a deeper understanding of what affects the meaningfulness of the health dialogue. Methods: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach and data in the study were collected through semi-structured interviews with 10 school nurses. Result: The result exposed three themes: Creating an inviting and safe environment, a dialogue with a focus on openness and commitment, and aiming to do good with a focus on the student. The results show that a meaningful health dialogue is based on a welcoming environment where the school nurse in a committed and responsive way supports the student based on their needs with a focus on the student's own participation. The results also show that a meaningful health dialogue is based on the importance of the school nurse's self-reflection and awareness in order to grow in her professional role, which this study can contribute to. Conclusion: As a school nurse, it is important to have the ability to master the challenges of communication to get the feeling of a good and meaningful health conversation.

Bakgrund: Svenska ungdomars utsatthet för mobbning och kränkningar har ökatdet senaste decenniet. Denna utsatthet kan orsaka psykiska besvär och leda tillpsykisk ohälsa.Syfte: Syftet är att undersöka hur ungdomar beskriver mobbning och kränkningarsamt strategier som motverkar detta.Metod: Kvalitativ metod har använts och fokusgruppsintervjuer har genomförtspå sju skolor. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en kvalitativinnehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Under fokusgruppsintervjuerna framkom det att ungdomarna känner oroför att bli utsatta för mobbning och kränkningar, att sociala medier är en plattformdär utsattheten är vanligt förekommande samt att ungdomarna efterfrågar hurmobbning och kränkningar ska hanteras. Resultatet delades in i kategorierna oroför utsatthet, förekommer på sociala medier och hantera en utsatt situation.Konklusion: För att minska ungdomars utsatthet för mobbning och kränkningarsamt förhindra psykiska besvär hos ungdomar kan skolsköterskan inomelevhälsans medicinska insats arbeta hälsofrämjande genom att anpassa sinainsatser efter ungdomarnas behov. / Background: Swedish youths exposure to bullying and harassing has increasedduring the last decade. This expusure can cause mental difficulties and lead tomental illness.Aim: The purpose is to investigate how Swedish youth describe bullying andharassing including handling strategies.Method: A qualitative method has been used in the study where focus groupinterviews have been conducted in seven schools. The data has been analyzedusing a qualitative content analysis with an inductive approach.Results: During the focus group interviews, the youth described worries aboutbullying and harassment. The youth also described concerns regarding theexposure to bullying and harassment, that social media is a platform whereexposure is common, and that they need tools regarding how bullying andviolation should be handled. Results were divided into the categories; anxiety ofexpousure, occurs on social media and handling of an exposed situation.Conclusion: In order to reduce youths exposure to bullying and harassment and toprevent mental health problems, the school nurse in the student health's medicaleffort can work to promote health by adapting efforts to the youths needs. / Forskningsprojektet ALICE

Drogkonsumtion är ett växande hälsoproblem bland ungdomar i Sverige och olika former av droger blir alltmer lättillgängligt. Skolans roll i det förebyggande arbetet mot droger är central där goda skolresultat och trygghet är exempel på skyddande faktorer för eleverna. Skolsköterskans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot ohälsa och bruk av droger. Syfte: Att belysa skolsköterskors upplevelse av det förebyggande arbetet mot droger inom gymnasieskolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats och data har inhämtats från intervjuer med fyra skolsköterskor. Analysen av datamaterialet gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier som beskriver betydelsen av att bygga goda relationer med elever, att identifiera elever i riskzon och att arbeta med skyddande faktorer. Konklusion: Samarbetet med övrig personal inom skolan är en viktig faktor för att kunna agera, identifiera och stödja elever i riskzon. Skolsköterskorna beskriver även det relationsbyggande arbetet med eleverna som en viktig faktor i det förebyggande arbetet mot droger. Resultatet visar att skolsköterskornas arbete präglas av ett salutogent förhållningsätt. / Background: Drug consumption is a growing health problem among young people in Sweden and various forms of drugs are becoming increasingly accessible. The school's role in the preventive work against drugs is central, where good school results and security are examples of protective factors for students. The school nurse's task is to work on prevention and health promotion against illnes and drug use. Purpose: To shed light on school nurses' experience of the preventive work against drugs in upper secondary school. Method:Qualitative method with inductive approach has been applied and data have been obtained from interviews with four school nurses at upper secondary school level. The analysis of the data material was done with inspiration from Graneheim and Lundman's qualitative content analysis (2004). Results: The study resulted in three categories that describe the importance of building good relationships with students, identifying students at risk and working with protective factors. Conclusion: The collaboration with other staff within the school is an important factor in being able to act, identify and help students at risk. The school nurses also describe the relationship-building work with the students as an important factor in the preventive work against drugs. The results show that the school nurses' work is characterized by a salutogenic approach.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland barn och ungdomar i Sverige och världen över. Oupptäckt psykisk ohälsa kan leda till både kort- och långsiktiga negativa konsekvenser. Psykisk ohälsa under barndomen ökar risken för sämre livskvalitet, fysiska hälsoproblem och psykisk ohälsa i vuxenålder. Skolsköterskan har möjlighet att arbeta hälsofrämjande och förebyggande mot psykisk ohälsa. Skolsköterskor träffar eleverna regelbundet vid hälsobesök och andra hälsoundersökningar i olika årskurser och har därför möjlighet att identifiera psykisk ohälsa hos eleverna. Syfte: Syftet med denna metasyntes var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av arbete med psykisk ohälsa hos elever. Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats med metasyntes som forskningsmetod. Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman organisatoriska omständigheter har betydelse, skolsköterskans arbetssätt påverkar och kompetens krävs. Dessa teman resulterade i följande syntes: Arbete med psykisk ohälsa hos elever påverkas av organisatoriska omständigheter där hög arbetsbelastning och bristfällig resursfördelning har en negativ inverkan medan samarbete med och stöd från olika parter inom och utanför skolan är viktigt och underlättar. Samtidigt har rektorn en avgörande roll i hur välfungerande samarbetet inom elevhälsoteamet blir. Olika arbets- och bedömningsverktyg behövs och används i både identifiering av och i arbete med psykisk ohälsa dock efterfrågar skolsköterskor olika utvecklingsmöjligheter som kan stödja arbetet. Det krävs professionell kunskap för arbete med psykisk ohälsa men även grundläggande kompetens, såsom kommunikationsfärdigheter, är nödvändigt. Konklusion: Skolsköterskor behöver mer tid, resurser och utbildning samt ett gott samarbete med andra professioner inom och utanför skolan för att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande mot psykisk ohälsa hos eleverna / Background: Mental illness is increasing among children and young people, both in Sweden and worldwide. Undetected mental illness can have short- and long-term negative consequences. Mental illness during childhood reduces quality of life as well as increases the risk of physical health problems and mental illness in adulthood. The school nurse can work to promote health and prevent mental illness. School nurses meet students regularly during health dialogues and other health examinations from all grade levels which gives them the opportunity to identify mental illness early on. Aim: The aim of this study was to describe school nurses´ experiences of working with mental illness in students. Method: The study is a systematic literature review with a qualitative approach, with metasynthesis as the analysis method. Results: The analysis resulted in three overarching themes, organizational circumstances matter, the school nurse´s working methods have an impactand competence is required. The themes resulted in the following synthesis: Working with mental illness in students is affected by organizational circumstances, a high workload and inadequate resource allocation have a negative impact while collaboration with and support from different parties inside and outside the school is important and facilitates. At the same time, the principal has a decisive role in how well-functioning the collaboration within the school health service will be. Different work and assessment tools are needed and are in use both in identification of and in working with mental illness, however different development opportunities that can support the work, are requested by the school nurses. Professional competence is required for working with mental illness but basic skills, such as communication skills, are also necessary. Conclusion: School nurses need more time, more resources, and more education as well as the ability to collaborate with other professions inside and outside the school setting, to be able to promote health and take preventative measures against mental illness in students.

Bakgrund: De senaste 30 åren har övervikt och fetma bland barn i Sverige fördubblats. Den fysiska och psykiska hälsan påverkas vid övervikt och fetma. Skolsköterskor har en viktig roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Samarbete och kommunikation med föräldrar utgör en central roll i skolsköterskans arbete.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att kommunicera med föräldrar som har barn med övervikt och fetma. Metod: Studien hade en kvalitativ metod med induktiv ansats. En intervjustudie genomfördes med tio skolsköterskor i fem olika kommuner i mellersta Sverige. Datamaterialet har analyserats enligt innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema; vara professionell i mötet med föräldrar för att stödja och vägleda till en hälsosam livsstil och tre kategorier; utmaningar i kommunikationen, förutsättningar för en god kommunikation och skolsköterskors förhållningssätt.Konklusion: Skolsköterskor i studien beskriver att många föräldrar känner sig ifrågasatta och kritiserade vid kommunikation om barnets övervikt och fetma. Föräldrarna är tacksamma för stöd och positivt inställda till att få vägledning kring barnets levnadsvanor. Skolsköterskorna i studien erfar att trots många års arbetslivserfarenheter inom elevhälsan är ämnet känsligt och utmanande att kommunicera. / Background: Over the past 30 years, overweight and obesity among children in Sweden have doubled. Physical and mental health are affected by overweight and obesity. School nurses have an important role in the preventive and health promotion work. For school nurses have cooperation and communication with parents a central role.Purpose: The purpose of the study was to describe school nurse’s experiences of communicating with parents that have children with overweight and obesity.Method: The study had a qualitative method with an inductive approach. An interview study was conducted with ten school nurses in five different municipalities in central Sweden. The data material has been analyzed according to content analysis. Result: The result revealed an overall theme; be professional in the meeting with parents to support and guide into a healthy lifestyle and three categories; became challenges in the communication, prerequisites for a good communication and school nurses` approach.Conclusion: School nurses in the study described that many parents feels questioned and criticized when communicating about the child`s overweight and obesity. Parents are often grateful for support and positive about receiving help and support around their child`s lifestyle. The school nurses in the study see that despite many years of work experience in student health, the subject is still sensitive and challenging.