Abstrakt  Bakgrund: Utvecklingen av mobiltelefonen har skett i snabb takt och många ungdomar har idag en egen mobiltelefon. De senaste åren har användning av mobiltelefonen och sociala medier markant ökat. Tidigare forskning visar att användning av mobiltelefonen påverkar ungdomars hälsa på olika sätt. Skolsköterskor arbetar förbyggande och hälsofrämjande för att elever ska uppleva hälsa.  Motiv: Denna studie avser att bidra med en djupare förståelse om skolsköterskors uppfattning om mobiltelefonanvändning bland elever med möjlighet att ge ökad kunskap om ämnet för att vägleda skolsköterskor i deras förebyggande arbete kring elevers hälsa.  Syfte: Syftet med studien är att belysa skolsköterskans uppfattning om mobiltelefonanvändningen bland elever. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Individuell semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor (n=8). Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskors uppfattningar är att mobiltelefonen bistår med både positiva och negativa följder hos elever samt att elever är i behov av hälsofrämjande insatser. Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier; ”Ses som ett stöd i vardagen”, ”Kan leda till osunda vanor som inverkar på hälsan” och ”Behov finns av hälsopreventiva insatser”. Konklusion: Skolsköterskor behöver få ökad kunskap om följder av elevers mobiltelefonanvändning för att utveckla och förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbete för att hjälpa elever till en ökad hälsa. / Abstract  Background: The development of the cell phone has happened in rapid pace and many adolescents has their own cell phone today. In recent years has the cell phone use and social media use markedly increased. Previous research has shown that cell phone use influence adolescents health in different way. School nurses works with prevention and promotion to help students ́ experience health.  Motive: This study intends to contribute to a deeper understanding of school nurses’ perception of cell phone use among students with the possibility of providing increased knowledge on the subject to guide school nurses in their preventive work regarding student health.  Aim: The aim of this study was to illuminate the school nurse’s perception of cell phone use among school students.Methods: Qualitative interview study. Individual semi-structured interviews with school nurses (n=8). Collected data was analysed using qualitative content analysis with an inductive approach.  Result: The school nurses’ perceptions is that the cell phone contributes with both positive and negative effects on students and that the students are in need of health improvement contributions. The result generated three main categories; “Seen as a support in everyday life”, “Can led to unhealthy habits that affects the health” and “need of health preventive contributions”.  Conclusion: School nurses’ need increased knowledge about the consequence of students’ cell phone use to be able to develop and improve the preventive and health promotion work to support increased student health.

Bakgrund: En av grundstenarna i den svenska skolsköterskans arbete är hälsosamtalen och hälsokontrollerna där tillväxtkontroller ingår. Målet med hälsosamtalen och hälsoundersökningarna är att främja barn och ungdomars hälsa. Tillväxtkontroller är idag ett screeningprogram som saknar belägg för vilken nytta det egentligen har för barn och ungdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur tillväxtkontroller i skolan påverkar barn och ungdomar. Resultat: Denna integrativa litteraturöversikt resulterade i tre kategorier; Känsla av obehag, Kroppsfokus förstärks och kroppsmissnöjet ökar och Förstärkt hälsomedvetenhet. Slutsats: Normer och utseendeideal med samhällets starka utseendekultur bidrar till att moment som bedömer våra kroppar blir problematiskt. Att avvika från normen eller att vara rädd för att avvika från normen kan bidra till sänkt självkänsla och självbild. Sänkt självkänsla och självbild kan prägla livsvärlden utifrån ett livsloppsperspektiv. Det är därför viktigt att elevhälsan och skolsköterskor arbetar med att stärka barn och ungdomar i deras fysiska, psykiska och sociala utveckling. Detta genom att motverka de dominerande skönhetsidealen genom att främja upplevelse av hälsa och en känsla av sammanhang. / Background: In Sweden, health visits including height and weight measurements are one of the signature tasks for the school nurse. The school nurse as part of the school health staff aims to support children and adolescents to good health and a sense of coherence, SOC. This to offer students the best possible chances to good education in school. Height and weight measurements in schools as a screening program still lack evidence of what benefit it actually has for the individual. Purpose: The purpose is to describe how height and weight measurements in school affect children and adolescents. Results: This integrative literature review resulted in three categories; Feeling of discomfort, Focus on the body is elevated and Enhanced health awareness. Conclusion: Society's unattainable standards and ideals of beauty with a firm beauty culture contribute to the fact that screening our bodies become problematic. Deviating from the norm or being afraid of deviating from the norm can contribute to lowered self-esteem and self-image, which can affect the individuals’ experience of life and health in a life course perspective. It is therefore important that school health staff and school nurses work to support children and adolescents in their physical, psychological and social development. They also need to be aware of the importance to work with dismantle the dominant ideals of beauty because all children and adolescents have the right to experience good health and a sense of coherence.

Bakgrund: Många av dagens ungdomar i Sverige lider av psykisk ohälsa, som kan bidra till ökad risk för suicid. Suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-24 år. Skolsköterskan har en viktig uppgift att främja elevers psykiska hälsa samt att uppmärksamma elever med psykisk ohälsa för att kunna ge dem rätt stöd. Hälsosamtalet är ett tillfälle då skolsköterskan får möjlighet att samtala med eleverna om deras hälsa och kan upptäcka riskbeteenden och tecken till suicidalitet. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det suicidpreventiva arbetet bland ungdomar inom högstadiet och gymnasiet. Metod: Studien bygger på en kvalitativ innebördsanalys med livsvärldsintervjuer. Resultatet analyserades med en beskrivande innebördsanalys. Resultat: Sex innebördsteman framkom: tidiga insatser för att förhindra suicid, skapa en tillitsfull och trygg relation, att möta eleverna i hälsosamtal, samarbeta med olika professioner inom skolan, samarbeta med externa aktörer samt känslan av trygghet i den egna yrkesprofessionen. Slutsats: Suicidpreventivt arbete inom högstadiet och gymnasiet är idag begränsat, däremot finns ett aktivt förebyggande arbete mot psykisk ohälsa, som anses som suicidpreventivt på sikt. Ett framgångsrikt suicidpreventivt arbete bygger på goda relationer med eleverna, som uppnås genom hälsosamtal och tillgänglighet. Samarbete med andra aktörer underlättar arbetet men behöver synliggöras och utvecklas. För att känna trygghet i det suicidpreventiva arbetet krävs utbildning och yrkeserfarenhet samt tydliga riktlinjer och handlingsplaner inom skola / Background: Many of today's adolescences in Sweden suffer from mental illness, which can contribute to an increased risk of suicide. Suicide is the most common cause of death in the age group 15-24 years. The school nurse has an important task to promote students' mental health and to draw attention to students with mental illness in order to give them the right support. The health discussion is an occasion when the school nurse has the opportunity to talk to the students about their health and can discover risk behaviors and signs of suicidality. Purpose: To describe school nurses' experiences of suicide prevention work among adolencences within high school and upper secondary school. Method: The study is based on a qualitative meaning analysis with life world interviews. The results were analyzed with a descriptive meaning analysis. Results: Six meaning themes emerged in the results, early interventions to prevent suicide, create a trusting and safe relationship, to meet the students in health discussions, collaborate with different professions within the school, collaborate with external actors and the feeling of security in one’s own professional role. Conclusions: Suicide prevention work in high school and upper secondary school is currently limited, however, there is active preventive work against mental illnes, which is considered suicide preventive in the long run. Successful suicide prevention work is based on good relationships with students, which are achieved through health discussions and accessibility. Cooperation with other actors facilitates the work but needs to be made visible and developed. In order to feel secure in the suicide prevention work, education and professional experience are required, as well as clear guidelines and action plans within the school.

Övervikt hos barn är ett stort och ökande problem. Övervikt kan leda till hälsorisker och försämrad psykosocial livskvalitet för barnet. Studiens syfte var att belysa skolsköterskors hälsofrämjande strategier mot övervikt hos elever i grundskolan. En kvalitativ design användes och insamlade data från två fokusgruppintervjuer med totalt fem skolsköterskor analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att skolsköterskor är måna om att i det hälsofrämjande arbetet mot övervikt utgå från ett respektfullt bemötande, dels för att värna elevers och familjers självkänsla, dels för att det är en förutsättning för att nå framgång i att motverka övervikt hos eleven. En trygg relation mellan skolsköterska och elev/familj är grundläggande liksom respekt för elevens och familjens autonomi. Skolsköterskorna upplever att relationsbyggandet kan ta tid, vilket innebär en utmaning då tidsbrist är vanligt förekommande. Skolsköterskors hälsofrämjande strategier mot övervikt hos elever i grundskolan består av att identifiera och följa elever med övervikt, kunskapsförmedlande på individ- och gruppnivå samt samarbete med andra, såsom föräldrar, skolpersonal och sjukvård. Studien visar att skolsköterskor upplever svårigheter att bedöma när en elevs övervikt är så pass betydande för hälsan att den bör påtalas samt efterfrågar ett större fokus på förebyggande av övervikt hos barn generellt i samhället. / Overweight in children is a large and increasing problem. Overweight can lead to health risks and decreased psychosocial quality of life for the child. The purpose of this study was to illuminate school nurses´ health promotion strategies against overweight among pupils in elementary school. A qualitative design was used and data from two focusgroup interviews with a total of five school nurses was analyzed trough qualitative content analysis. The result shows that school nurses focus on respectful treatment, in order to protect students´ and families´ self-esteem and because it is a prerequisite to succeed in preventing overweight in students. A trustful relationship between the school nurse and the student/family is fundamental as well as respect for the student´s/family´s autonomy. Building such relationships may take time which can be challenging since lack of time is common. School nurses´ health promoting strategies against overweight consist of identifying and following pupils with overweight, educating strategies in individual and in group level and to cooperate with others such as parents, school staff and health care services. School nurses experience difficulties in deciding when a student´s overweight is of such severeness that it should be pointed out and they request a greater focus on overweight in children in general in society.

Skolsköterskan som är verksam inom elevhälsan har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande på skolan. Tobaksfria nikotinprodukter såsom elektroniska cigaretter och vitt snus har ökat bland ungdomar. Det är angeläget att utforska hur skolsköterskor arbetar med nikotinprevention för att kunna förbättra det hälsofrämjande arbetet för att förhindra att en ny generation blir beroende utav nikotin. Syfte: Syftet med studien var att utforska skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med prevention av tobaksfria nikotinprodukter bland ungdomar på högstadiet. Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad på tio semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor i Halland i Sverige. Manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Fem kategorier: Skolsköterskans undervisning och information ute i klasserna, skolsköterskans relation till eleverna, skolsköterskans relation till vårdnadshavarna, skolsköterskans hälsofrämjande arbete genom hälsosamtal, skolsköterskans stöd från ledningen samt 11 underkategorier och citat från informanter vilket bekräftar resultatet. Konklusion: Det saknas tydliga riktlinjer för hur skolsköterskorna ska arbeta med nikotinprevention på skolan. Ungdomar bör få kunskap hur skadligt nikotin är för hälsan och vad ett nikotinberoende kan leda till i framtiden. / The school nurse, active in student health services, is required to promote the health of the students at school. Use of tobacco-free nicotine products, such as e-cigarettes and white snuff, has increased among adolescents. In order to promote better health education and work towards the prevention of nicotine addiction in the next generation, it is important to explore the adverse effects of addiction. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of various school nurses in working towards the prevention of tobacco-free nicotine product usage among adolescents in secondary school. Method: This is a qualitative study based on ten semi-structured interviews with school nurses in Halland, Sweden, manifesting the analysis using an inductive approach. Results: Results were classified into five categories: Teaching and information, relationship to the students, relationship to the guardians, health promotion through health talks, support from management, as well as 11 subcategories and quotes from participants confirming the result. Conclusion: There are no clear guidelines as to how school nurses currently work with nicotine prevention. However, it should be required that the next generation be taught the harmful effects of nicotine to their health and what nicotine addiction can lead to in the future.

Although breakfast programs in schools have been encouraged in school-aged children due to numerous benefits on physical and academic performance, participation in School Breakfast Programs (SBP) remains lower than the National School Lunch Program in the United States. Some studies have found that lower participation in the SBP are due to barriers and stigmas. Some studies have found that when breakfast programs are taken into the classroom, uptake of the program improves. However, the relationship between breakfast intake and academic outcomes among young adolescents remains inconclusive. The goal of this study was to examine the effect of a newly implemented Breakfast in the Classroom (BIC) program within a large urban school district in Western Massachusetts. A secondary comparative cross-sectional analysis was conducted to investigate the impact of the “Breakfast in the Classroom” (BIC) program on middle school students’ academic performance, absenteeism rates, and school nurse visits, factors that influence learners positive experience within the school system. Data on a total of 1,897 students from seven public schools in Western Massachusetts were included in the analysis. Linear regression models showed that breakfast in the classroom (BIC) program did not have a significant effect on student academic performance, attendance, and school nurse visits in a cohort of middle school students. Sensitivity analysis on a subset of the sample of students receiving free lunch who are also participants of the BIC program, had significantly higher academic performance outcomes than their BIC peers who were ineligible for the free lunch program. Findings of the study provide important baseline data for both food services and the school board district and can help inform future studies on the impact of the BIC program on student outcomes.

Bakgrund: Under ungdomsåren är utvecklingen av sexualitet och den sexuella hälsan en viktig del av livet. Kunskap om sex och samlevnad främjar den sexuella hälsan, att för första gången få en sexuell upplevelse med en annan person blir mer positiv om ungdomar har kunskap om sex- och samlevnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av sex och samlevnadsundervisningen i skolan. Metod: Tre intervjuer med fokusgrupper genomfördes med totalt nio ungdomar i åldern 17 år. Data analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Tre innebördstemanmed åtta subteman framkom under analysen. Omgivningens påverkan: Attityder bland klasskamrater, Familj stöttar eller hindar, Föreställningar om hur tjejer och killar ska vara. Utbildningens upplägg: Undervisning när den behövs, Trygghet och engagemang skapar lärande, Erfarenheter av hur skolsköterskan deltar i undervisningen. Önskemål i relation till given undervisning: Kunskap om samtycke, kommunikation och inkludering, Prata om känslor och relationer. Konklusion: Denna studie visar att ungdomar saknar vissa delar i den sex- och samlevnadsundervisning som erhålls i skolan. Ungdomar önskar mer undervisning kring känslor, relationer och samtycke. Skolsköterskor ska involveras i undervisningen i större utsträckning. Skolsköterskan upplevs vara den som har god kunskap om kroppens fysiska och emotionella pubertetsutveckling. Resultatet bör synliggöras för att möta ungdomars önskemål om undervisningens innehåll och genomförande i syfte att främja ungdomars sexuella hälsa. / Background: In adolescence, the development of sexuality and sexual health is animportant part of life. Having a sexual experience with another person for the first timewill be better if the young people have a clear basic knowledge of sex and cohabitation. Purpose: Adolescence experience of sex and cohabitation in school Method: Three interviews with focus groups were conducted with a total of nine young people aged 17 years. The data were analyzed with qualitative meaning analysis. Result: Three meaning themes with eight subthemes emerged during the analysis. The influence of the environment: Attitudes among classmates, Family support or hinders,Perceptions of how girls and boys should be. The structure of the education: Teaching when it is needed, Safety and commitment create learning, Experiences of how the school nurse participates in teaching. wishes in relation to given teaching: Knowledge about consent, communication and inclusion and talk about feelings and relationships. Conclusion: This study shows that young people lack certain elements in the sex and cohabitation education that is obtained in school. Young people want more education about emotions, relationships, and consent. School nurses will be involved in teaching to a greater extent. The school nurse is perceived to be the one who has good knowledge of the body's physical and emotional puberty development. The result should be made visible to meet young people's wishes regarding the content and implementation of teaching to promote the sexual health of young people.

As new approaches to practice become available for school nurses, urban school districts must address the need to provide facilitators for the dissemination and adoption of new evidenced based practice models. With instructional capacity, curriculum challenges, and school climate at the center of the decision making of educational leaders, the needs of school health become neglected. As new innovations become available, school nurses working in urban school districts often rely on individual continuing education to access new ideas due to barriers that exist in urban schools with limited funding and resources. This dissertation research had two primary aims: (1) expand current research regarding specific barriers and facilitators to practice, and (2) to better understand the school nurses’ adoption of the Framework for the 21st Century School Practicing Nurse in an urban school district. This framework addresses the specific needs of the school nurse working in an evolving educational health setting. Using a descriptive and inferential quantitative design with a convenience sample of school nurses in the School District of Philadelphia (SDP), participants completed an online survey designed to examine awareness, agreement, and alignment with the framework, as well as barriers and facilitators of adoption. The results revealed differences in level of awareness of the framework across various demographic groups within the SDP. After presenting the framework to participants, school nurses agreed with the importance of fully aligning practice. Further, there were variations in level of importance regarding specific practice components of the framework. Participants identified facilitators and barriers that impacted their ability to fully align school nursing practice with the framework. / Urban Education

Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat hos vuxna och barn världen över sedan 1975. Övervikt och fetma kan leda till besvär och sjukdomstillstånd för barnen under uppväxten men även i vuxen ålder. Skolsköterskan har inom skolan en hälsofrämjande funktion och följer barnens tillväxt under skolgången. Vid behov hålls hälsosamtal med barnens föräldrar när barnet har övervikt eller fetma. Studier visar att skolsköterskor upplever att dessa samtal med föräldrar kan vara en utmaning delvis på grund av att föräldrarna inte är motiverade, att frågan om vikt kan väcka anstöt och att kunskap hos skolsköterskan om ämnet och samtalsstrategier saknas. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av hälsosamtal med föräldrar vars barn har övervikt eller fetma. Metod: Metoden som valdes var kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Tio skolsköterskor intervjuades. Resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Resultatet visade att skolsköterskorna hade erfarenheter av att motivationen hos föräldrarna är avgörande för att en livsstilsförändring hos barnet ska ske. För att stötta föräldrarna i arbetet användes olika samtalsstrategier och hjälpmedel. Skolsköterskan hade erfarenhet av olika reaktioner från föräldrarna under samtalet. Resultatet visade även på vikten av självrannsakan och reflektion kring mötena. Slutsats: Skolsköterskor hade flertal olika erfarenheter av att ha hälsosamtal med föräldrar vars barn har övervikt och fetma. Denna studies resultat visade att hälsosamtalet med föräldrar kan vara komplext. Det kan ställas krav på skolsköterskorna i form av att kunna ha ett fungerande samarbete med föräldrar, vilket ställer krav på kunskap i samtalsstrategier. Även krav på förmågan att kunna bemöta föräldrars reaktioner och samtidigt upprätthålla uppdraget om att arbeta hälsofrämjande. / Background: Overweight and obesity have increased among adults and children since 1975. Both overweight and obesity can lead to discomfort and illness for children growing up but also later in adulthood. The school nurse has a health-promoting function within the school and monitors the children's growth during the years in school. If necessary, health dialogues are held with the children's parents when the child is overweight or obese. Studies show that school nurses feel that these conversations with parents can be a challenge because the parents are not motivated. Also that the issue of weight can be offensive and that the school nurses have a lack of knowledge. Aim: The aim of the study was to describe school nurses experiences of having health dialogues with parents who have children with overweight or obesity.  Method: A qualitative method with semi structured interviews has been used. A total of ten school nurses were interviewed. The results were analyzed with help from qualitative content analysis.  Results: The results showed that the school nurse had experiences that motivation of the parents was crucial for a lifestyle change which benefits the child. To support the parents she used different conversation strategies and aids. The school nurse had experience of different reactions from the parents during the conversations. The results also showed the importance of self-examination and reflection in the meetings. Conclusion: School nurses had several different experiences of having health conversations with parents whose children are overweight and obese. The results of this study showed that health conversations with parents can be complex. There can be requirements on school nurses in the form of being able to have a functioning collaboration with parents, which requires knowledge in conversational strategies. But also be able to meet parents' reactions and at the same time maintain the task of working to promote health.

Bakgrund: Fetma och övervikt är en stor bidragande orsak till ohälsa och en av de konstaterat största orsakerna till för tidig död i världen. Övervikt och fetma ökar bland barn i Sverige. Viktigt i de förebyggande insatserna mot fetma och övervikt är tidiga insatser. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors upplevelse av att kunna förändra elevers övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Analysen har genomförts enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att arbetet med elevers vikt bidrar till både positiva och negativa känslor. Övervikt och fetma upplevs vara av olika svårighetsgrad där övervikten inte upplevs vara lika allvarlig. Det finns faktorer som förenklar arbetet bland annat motivation och delaktighet hos familjen. Det som försvårar är stigma och tidigare erfarenheter hos familjen. En stor påverkansfaktor är slutligen att skolsköterskan känner sig ensam i arbetet med förebyggande insatser. Konklusion: Studien visar att trots utmaningar fortsätter skolsköterskor att försöka göra förändringar gällande elevers övervikt och fetma. Skolsköterskor upplever att tidiga insatser med stark motivation från vårdnadshavare och elever är avgörande för förändring. Vidare är upplevelsen hos skolsköterskorna att nationella incitament behövs för att stödja individuell förändring av levnadsvanor och kost. / Background: Obesity and overweight are a major cause of ill-health and one of the biggest known causes of premature death in the world. Overweight and obesity are increasing among children in Sweden. Important in the preventive efforts against obesity and overweight are early interventions. Aim: The aim for this study is to describe school nurses' experience of being able to change overweight or obesity among pupils. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Findings: The results show that working with pupils' weight contributes to both positive and negative feelings. Overweight and obesity are perceived to be of different degrees of severity, where overweight is not taken so seriously. There are factors that simplify the work, including motivation and family involvement. What makes it difficult is stigma and previous experiences with the family. Finally, a major influencing factor is that the school nurse feels alone in the work with preventive measures. Conclusion: The study shows that despite challenges, school nurses continue to try to make changes to overweight and obesity in pupils. School nurses expirience that early interventions with strong motivation from guardians and students are crucial for change. National incentives are needed to support individual changes in lifestyle and diet.