Bakgrund: Skolsköterskor har en betydelsefull roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, där samtal med vårdnadshavare är en viktig del. I hälsosamtal med elever och i kommunikation med vårdnadshavare kan motiverande samtal underlätta och bidra till bättre hälsoresultat. Syfte: Att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att kommunicera om barns vikt med vårdnadshavare. Metod: Studien är utförd som en kvalitativ enkätstudie med demografiska beskrivningar av urvalet och grundade sig på webbenkäter som riktade sig till yrkesverksamma skolsköterskor i hela landet. Resultat: Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema; att som skolsköterska vara respektfull, lyhörd samt ha ett professionellt och empatiskt tillvägagångssätt i samtal med vårdnadshavare om barns vikt. Ur detta framkom tre kategorier; möten där skolsköterskan och vårdnadshavare samverkar, hantering av svåra samtal där vårdnadshavare känner skuld och skam, och förutsättningar för en god kommunikation i samtal med vårdnadshavare. Konklusion: Skolsköterskornas förhållningssätt har stor betydelse i arbetet med elevens vikt. Skolsköterskans ödmjuka och respektfulla sätt, att de är inlyssnande och lyhörda är avgörande för att det skall bli en bra kommunikation med vårdnadshavare. En slutsats i studien var att skolsköterskorna efterfrågade gemensamma rutiner och nationella riktlinjer när det gäller barns vikt. / Background: School nurses have an important role in preventive and health-promoting work, where conversations with guardians are an important part. In health conversations with students and in communication with guardians, motivational interviewing can facilitate and contribute to better health outcomes. Purpose: To investigate school nurses' experiences of communicating about children's weight with guardians. Method: The study was conducted as a qualitative questionnaire study with demographic descriptions of the sample and was based on online questionnaires aimed at professional school nurses throughout the country. Results: The results lead up to an overall theme; as a school nurse, to be respectful, responsive and have a professional and empathetic approach in conversations with guardians about children's weight. From this came three categories; meetings where the school nurse and guardians interact, handling difficult conversations where guardians feeling guilt and shame, and conditions for good communication in conversations with guardians. Conclusion: The attitude of the school nurses is of great importance in the work with the student's weight. The school nurses humble and respectful manner, that they are listening and responsive is crucial for there to be good communication with guardians. One conclusion of the study was that the school nurses requested common routines and national guidelines regarding children's weight.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma hos barn och unga är hög och fortsätter att öka. Övervikt eller fetma kan ge negativa konsekvenser på både fysisk och psykisk hälsa. Tidig upptäckt är viktig för att förebygga sjukdom och främja hälsa. Skolsköterskan kan i sitt hälsofrämjande arbete stötta och motivera barn och unga till hälsosamma levnadsvanor. Syfte: Att belysa skolsköterskans arbete med elever i grundskolan som har övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolsköterskor och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Möjlighet att påverka till förändring, Skolsköterskans stöd i arbetet, Hindrande påverkan och Samverkan som underlättar. Till sist framträdde ett övergripande tema: Ett komplext arbete att utföra. Konklusion: Skolsköterskor upplever arbetet med övervikt och fetma som komplext och utmanande på flera sätt. Möjligheten att arbeta hälsofrämjande påverkas av vilka förutsättningar skolsköterskan har på arbetsplatsen, skolsköterskans egen kompetens, samverkan med vårdnadshavare och av stigmatisering i samhället. Arbetet syftar till att främja elevers hälsa och vara ett stöd mot en hälsosam livsstil. Utmaningar i arbetet kan handla om att ges utrymme i tjänsteutövningen för att kunna fokusera på arbetet med övervikt och fetma. / Background: The presence of overweight and obesity in children and young people is high and continues to increase. Overweight or obesity can have negative consequences on both physical and mental health. Early finding is important to prevent disease and promote health. In her health promotion work, the school nurse can support and motivate children and young people to adopt healthy lifestyles.  Aim: The purpose of the study was to the shed light on the school nurse's work with students in elementary school who have overweight or obesity. Method: Qualitative method with inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with school nurses and data were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four categories: Opportunity to influence change, The school nurse's support in the work, Obstructive influence, Collaboration that facilitates. In the end, an overarching theme emerged: A complex work to do.  Conclusion: School nurses experience the work with overweight and obesity as complex and challenging in several ways. The possibility to work with health promotion is affected by the conditions the school nurse has in the workplace, the school nurse's own competence, cooperation with caregiver and stigmatization in society. The work aims to promote students' health and be a support towards a healthy lifestyle. Challenges at work can be about being given space in the performance of the duties in order to be able to focus on overweight and obesity.

Bakgrund: I Sverige ses de senaste åren en ökning bland ungdomars sexuella risktagande, detta samtidigt som sex- och samlevnadsundervisningen visat sig brista i kvalité och utformning. Att sex- och samlevnadsundervisning håller hög standard är av stor betydelse för ungdomars utveckling, hälsa och välbefinnande samt bidrar till att förbättra den sexuella hälsan i Sverige. Syfte: Undersöka elevers uppfattning av den sex- och samlevnadsundervisning som ges i grundskolan. Metod: En mixad metod tillämpades. Data insamlades via anonyma enkäter, totalt 59 svar inkom. Resultat: Elevernas inställning till sex- och samlevnadsundervisningen var övervägande neutral. De ansåg att de genom undervisningen erhållit ett ökat risk- och konsekvenstänk samt en ökad förståelse, trygghet och självsäkerhet till sexuella relationer. Eleverna önskade dock mer kunskap om hbtq samt en mer elevcentrerad undervisning med möjlighet till diskussion och reflektion. Slutsats: Sex- och samlevnadsundervisningen bör utgå från ett elevcentrerat perspektiv där olika professioner arbetar över kompetensgränserna för att tillsammans stärka elevernas sexuella hälsa. / Background: In recent years an increase in young people’s sexual risk-taking has been seen in Sweden, at the same time the sex education in primary school has proven to be deficient in quality and design. The fact that the sex education maintains high standard is of grate impotance for young people’s developement, helt and well-beeing and also contributes to improving sexual health in Sweden. Purpose: To investigate students’ experience of sex education in primary school. Method: A mixed method was applied. Data were collected by an anonymous survey, a total of 59 surveys were included. Results: The students attitude to sex education was predominalty neutral. They considered that through the education they had gained an increased sense of risk- and consequence thinking, as well as an increased understanding, safety and self confidence in sexual relationship. However, the students wanted more knowledge about LGBTQ, and a more student-centered teaching with the opportunity for discussion and reflection. Conclusion: The compulsory schools sex education should be based on a student-centerd perspective where different professions work across to strenghten students’ sexual health.

Bakgrund: Ungdomars hälsa påverkas av många faktorer, där sömnen är en viktig del. Konsekvenser av sömnbrist påverkar minnet och försvårar inlärning. Sociala medier upptar en stor del av ungdomars tid och många föräldrar oroar sig för ungdomars skärmtid. Genom möten med ungdomar har skolsköterskan möjlighet att stötta och hjälpa ungdomarna. Syftet är att beskriva hur sociala medier påverkar ungdomars sömn.  Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt. Resultatet visar att sociala medier påverkar sömnkvaliteten och sömnens längd, där dygnsrytmen är en viktig del. Ungdomarnas användning påverkas av outtalade normer på en ständig tillgänglighet, vilket leder till stress. Ungdomars användning av sociala medier drivs av en rädsla för utanförskap, vilket gör det svårt att minska användningen. Tjejernas sömn påverkas mer än killarnas sömn vid hög användning av sociala medier. Strikta föräldraregler förbättrar ungdomarnas sömnkvalitet och ökar antalet sovtimmar, men bara om ungdomen inte utvecklat en problematisk användning av sociala medier. Slutsats : Sociala medier är en självklarhet i ungdomars liv samtidigt som sömnen får mindre utrymme. Skolsköterskan möter stora utmaningar för att bemästra ungdomars sömnsvårigheter. Hälsofrämjande arbete på både individ- och gruppnivå och inkludering av föräldrar kan bidra till hälsosam användning av sociala medier hos ungdomar och god sömnkvalitet / Background: Adolescents' health is affected by many factors and sleep is an important part. Consequences of sleep deprivation affect memory and impair learning. Social media occupies a large part of adolescents' time and many parents worry about screen time. Through meetings with adolescents, the school nurse has the opportunity to support and help adolescents. The Aim is to describe how social media affects adolescents' sleep . The method was a literature review. The Results show that social media affects the quality and length of sleep, where the circadian rhythm is an important part. Adolescents' use is influenced by unspoken norms of constant availability, which leads to stress. The use is driven by a fear of exclusion, making it difficult to reduce use. Girls' sleep is more affected than boys' sleep. Strict parental rules improve the adolescents sleep quality and sleep hours, but only if not developed a problematic use of social media. Conclusion: Social media is important in adolescents' lives and sleeping gets less space. The school nurse faced great challenges in mastering adolescents' sleep difficulties. Health promoting work at both the individual and group level and inclusion of parents can contribute to healthy use of social media and good sleep quality.

Introduktion: Forskning visar på att regelbunden fysisk aktivitet bland barn och unga har flera positiva effekter på hälsan, både fysiskt och psykiskt. Dock är det allt för få som når upp till rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet per dag. Barn och unga tillbringar en betydande del av sin tid i skolan och skolan kan därmed vara en bra plats för att främja fysisk aktivitet.  Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med att främja fysisk aktivitet hos elever.  Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med en kvalitativ design. Som arbetsprocess användes Polit och Becks niostegsmodell.  Resultat: I studiens resultat framkom tre teman, använder olika metoder för att främja fysisk aktivitet, olika hinder i arbetet för att främja fysisk aktivitet och samarbete krävs för att främja fysisk aktivitet. Det framkom nio undertema. Slutsats: Skolsköterskor använde sig av olika metoder för att främja fysisk aktivitet såsom hälsosamtal, frågeformulär och aktiviteter efter skolan. Skolsköterskor kunde uppleva svårigheter och hinder såsom tidsbrist, avsaknad av kunskap och att deras arbete inte prioriterades av övrig skolpersonal. Resultatet visade också på att samarbete med övrig skolpersonal och föräldrar behövs. / Introduction: Research shows that regular physical activity among children and adolescents has several positive effects on health, both physical and mental. However, too few meet the recommendation of at least one hour of physical activity per day. Children and adolescents spend a significant part of their time in school and the school can therefore be a good place to promote physical activity.  Purpose: The purpose of the study was to highlight school nurses' experience of working to promote physical activity among students.  Method: The study was conducted as a systematic literature review with a qualitative design. Polit and Beck's nine-step model was used as a working process.  Results: In the results, three themes emerged, using different methods to promote physical activity, different difficulties in the work to promote physical activity and cooperation is required to promote physical activity. Nine sub-themes emerged.  Conclusion: School nurses used different methods to promote physical activity such as health conversations, questionnaires and after school activities. School nurses could experience difficulties and barriers such as lack of time, lack of knowledge and that their work was not prioritized by school staff. The results also showed that collaboration with school staff and parents was needed.

Introduktion: Forskning visar på att regelbunden fysisk aktivitet bland barn och unga har flera positiva effekter på hälsan, både fysiskt och psykiskt. Dock är det allt för få som når upp till rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet per dag. Barn och unga tillbringar en betydande del av sin tid i skolan och skolan kan därmed vara en bra plats för att främja fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med att främja fysisk aktivitet hos elever. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med en kvalitativ design. Som arbetsprocess användes Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: I studiens resultat framkom tre teman, använder olika metoder för att främja fysisk aktivitet, olika hinder i arbetet för att främja fysisk aktivitet och samarbete krävs för att främja fysisk aktivitet. Det framkom nio undertema. Slutsats: Skolsköterskor använde sig av olika metoder för att främja fysisk aktivitet såsom hälsosamtal, frågeformulär och aktiviteter efter skolan. Skolsköterskor kunde uppleva svårigheter och hinder såsom tidsbrist, avsaknad av kunskap och att deras arbete inte prioriterades av övrig skolpersonal. Resultatet visade också på att samarbete med övrig skolpersonal och föräldrar behövs. / Introduction: Research shows that regular physical activity among children and adolescents has several positive effects on health, both physical and mental. However, too few meet the recommendation of at least one hour of physical activity per day. Children and adolescents spend a significant part of their time in school and the school can therefore be a good place to promote physical activity. Purpose: The purpose of the study was to highlight school nurses' experience of working to promote physical activity among students. Method: The study was conducted as a systematic literature review with a qualitative design. Polit and Beck's nine-step model was used as a working process. Results: In the results, three themes emerged, using different methods to promote physical activity, different difficulties in the work to promote physical activity and cooperation is required to promote physical activity. Nine sub-themes emerged. Conclusion: School nurses used different methods to promote physical activity such as health conversations, questionnaires and after school activities. School nurses could experience difficulties and barriers such as lack of time, lack of knowledge and that their work was not prioritized by school staff. The results also showed that collaboration with school staff and parents was needed.

Bakgrund: Alla barn och ungdomar har rätt till en god sexuell hälsa och utveckling. Med pornografins ökade tillgänglighet finns risker för deras fysiska och psykiska hälsa. Genom en insyn och förståelse för elevernas livsvärld har skolsköterskan i sitt hälsofrämjande uppdrag stora möjligheter att påverka elevers kunskaper kring pornografi. I och med införandet av den nya läroplanen kan skolsköterskans insatser inom ämnet stärkas ytterligare.  Syfte: Att beskriva skolsköterskors uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet kring elevers bruk av pornografi. Metod: En fenomenografisk metod med induktiv ansats valdes. Tolv semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor genomfördes och analyserades enligt fenomenografi.  Resultat: Analysen mynnade ut i fem beskrivningskategorier som rangordnades i ett utfallsrum vilka beskriver skolsköterskornas uppfattningar: Organisatoriska möjligheter och hinder; Internt samarbete utifrån nya läroplanen; Externt samarbete utifrån nya läroplanen; Hälsobesökets möjligheter och hinder samt Pornografins ökade tillgänglighet och påverkan.  Konklusion: Pornografins ökade tillgänglighet påverkar eleverna på många plan, såsom språkbruk, sociala interaktioner och bilden av sex och relationer. Skolans övergripande hälsofrämjande insatser är inte anpassade efter den snabba utvecklingen. Hälsobesöket behöver dimensioneras utifrån nuvarande behov. Faktorer som påverkar arbetet är tid, kompetens och samarbete. Intresset finns hos elever att samtala om ämnet, men vuxna behöver verktyg för att kunna bemöta detta. / Background: Children have the right to a good sexual health. With the increased availability of pornography their physical and mental health are at risk. Through an understanding of the students' life-world the school nurse has opportunities to influence students' knowledge about pornography. The subject can be further strengthened through the new curriculum. Aim: To describe school nurses' perceptions of the health promoting work regardingstudents' use of pornography. Method: A phenomenographic method with an inductive approach. Twelve semi-structured interviews with school nurses were conducted and analyzed. Result: The analysis resulted in five description categories: Organizational opportunities and obstacles; Internal collaboration based on the new curriculum; External collaboration based on the new curriculum; The possibilities and obstacles of the health visit and The increased accessibility and impact of pornography. Conclusion: The increased availability of pornography affects students on many levels, such as language use, social interactions and the image of sex. The school's overall health promoting efforts are not adapted to the rapid development. The health visit needs to be dimensioned based on current needs. Factors that affect the work are time, competence and cooperation. Students show interest in the subject, but adults need tools to be able to respond to them.

Bakgrund: Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden utan kränkningar, försummelse eller övergrepp. Att bli utsatt för övergrepp kan många gånger leda till både långvariga och akuta fysiska och psykiska konsekvenser för den som blivit utsatt. Enligt statistiken är det upp till 20 % som någon gång under sin uppväxttid kommer att utsättas för sexuella övergrepp. Syfte: Att belysa skolsköterskors erfarenheter av att identifiera barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp. Metod: Studiens resultat bygger på fem kvalitativaintervjuer som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Att identifiera barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp är svårt. Genom att vara närvarande och ha en tillitsfull relation till elever samt att våga ställa frågor kring övergrepp ökar möjligheten att identifiera barn som utsatts för sexuella övergrepp. Konklusion: Skolan är en viktig arena för att upptäcka barn som utsatts för övergrepp. Det handlar om att se de ibland vaga tecknen på att barn är utsatt för sexuella övergrepp, detta kräver kunskap, erfarenhet och att våga lita till den egna intuitionen. / Background: All children have the right to grow up in safe conditions without abuse, neglect or abuse. Being exposed to abuse can often lead to both long-term and acute physical and psychological consequences for the victim. According to statistics, up to 20% will be sexually abused at some point during their childhood. Purpose: To shed light on school nurses' experiences of identifying children who have been sexually abused. Method: The results of the study are based on five qualitative interviews reviewed with a qualitative content analysis inductive approach. Result: Identifying children who have been sexually abused is difficult. By being present and having a trusting relationship with the students and daring to ask questions about abuse, the possibility of identifying children who have been sexually abused increases. Conclusion: School is an important arena for detecting children who have been abused. It is about seeing the sometimes vague signs that the child is being sexually abused, this requires knowledge, experience and daring to trust your own intuition.

Type 1 diabetes [T1D] is an autoimmune disease that presents in a pathophysiological disorder as insulin deficiency. Managing this illness during childhood is a constant challenge of maintaining blood glucose levels within a healthy range, resulting in increased stress for children and caregivers. School attendance is one factor that may result in increased stress. Studies have highlighted the fact that teachers of students with T1D may receive little education regarding management of the disease and may be required to make accommodations which can result in confusion, miscommunication, and increased psychosocial stress. The goal of this research was to learn about the experiences of teachers of students with T1D, what is expected of them, what resources they have, and factors which they perceive as barriers or facilitators to education for students with T1D. Semi-structured interviews were conducted with two high school teachers in East Tennessee who had experience teaching students with T1D. The results of the interviews showed that teachers receive limited education, that they are expected to make accommodations such as having snacks on hand and allowing extra access to phones, and that there are perceived barriers to education of individuals with T1D due to the possibility of life-threatening events. The teachers reported that school nurses are involved in the care of students with T1D. Limitations include that only two teachers were interviewed, and while the results are important to take into consideration, saturation was not reached. Future research could include more in-depth interviews or surveys with school nurses.

Bakgrund: Försämrade sömnvanor hos ungdomar är idag ett växande folkhälsoproblem som ökar både nationellt och internationellt. Ungdomar sover idag i genomsnitt mindre än åtta timmar per natt vilket kan leda till ohälsa. Syftet: Syftet med studien är att belysa skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med ungdomars sömnvanor. Metod: Denna studie har en kvalitativ metod med en induktiv ansats med förutbestämda intervjufrågor. Sju intervjuer genomfördes med skolsköterskor i olika kommuner i södra Halland, Sverige. Materialet är analyserat med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Hälsofrämjande insatser med tillhörande underkategorier: stödja elever att fatta kloka beslut, de individuella samtalen och Samverkan i team med tillhörande underkategorier: teamets betydelse för elevernas hälsa, ökad kunskap och ett aktivt lärande och goda relationer med vårdnadshavare. Konklusion: I denna studie framhävs skolsköterskornas erfarenheter av att arbeta med hälsofrämjande insatser till ungdomar med sömnsvårigheter och dåliga sömnvanor. En välfungerande skolgång med goda sömnvanor genererar välmående individer med goda förutsättningar för ett hälsosammare liv i vuxen ålder / Background: Impaired sleep habits among young people are today a growing public health problem that is increasing both nationally and internationally. Young people today sleep less than an average of eighthours per night, which can lead to ill health. Aim: The aim of this study was to shed light on the school nurse's experiences with working to promote health with young people's sleep habits. Methods: This study has a qualitative method with an inductive approach with predetermined interview questions. Seven interviews were conducted with school nurses in various municipalities in southern Halland, Sweden. The material is analyzed using a qualitative manifest content analysis. Results: The results revealed two main categories: Health-promoting efforts with associated subcategories: supporting students to make wise decisions and the individual conversationsand Collaboration in teams with associated subcategories: the importance of the team for students' health, increased knowledge and active learning, and good relationships with guardians. Conclusions: In this study, the school nurse's experiences of working with health-promoting interventions for young people with sleep difficulties and poor sleep habits are highlighted. A well-functioning schooling with good sleep habits generates well-being individuals with good conditions for a healthier life in adulthood.