Bakgrund: Skolsköterskans arbetsuppgifter har förändrats över tid, från medicinska insatser på individnivå till ett fokus på hälsofrämjande arbete på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skollag, riktlinjer och kompetensbeskrivning beskriver att skolsköterskan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande på gruppnivå. Trots det sker skolsköterskans arbetsinsatser främst åtgärdande på individnivå. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors inställning till sitt uppdrag med fokus på hälsofrämjande arbete på gruppnivå. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. Semistrukturerade telefonintervjuer med tio skolsköterskor på väst- och östkusten i Sverige genomfördes. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys på latent nivå. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Skolsköterskans yrkesroll och rollförändring och Arbetsstruktur och organisation, med fem subkategorier; Fokus från åtgärdande insatser till hälsofrämjande arbete; Skolsköterskans breda hälsofrämjande potential; Inga tydliga arbetsbeskrivningar; Prioritering av arbetsuppgifter och Hela skolans ansvar. Konklusion: Skolsköterskan är en unik kompetens som den enda professionen i skolan som möter samtliga elever utifrån ett medicinskt-, omvårdnadsmässigt- och salutogent synsätt. Skolsköterskor vill arbeta mer hälsofrämjande på gruppnivå än vad som görs idag, men saknar tydliga strukturer och tillräckligt med tid och resurser för det arbetet. Med rätt förutsättningar kan skolsköterskan bli mer delaktig i det hälsofrämjande arbetet på gruppnivå. / Background: The school nurse’s duties have changed over time, from medical contributions at the individual level to a focus on promoting health at individual-, group- and organizational levels. Swedish school law, guidelines and competence description describes that school nurses’ work methods should be promoting health and be preventative at the group level. Nevertheless, today, the school nurse’s work is mainly done on an individual level. Purpose: The purpose of the study was to highlight school nurses’ attitude towards their assignment in focusing on health promoting work at the group level. Method: A qualitative method was used. Semi-structured telephone interviews with ten school nurses in Sweden were conducted. The data was analysed with a qualitative content analysis method and with an inductive approach, on a latent level. Result: The analysis resulted in two categories; The school nurse’s professional role and role change and Work Structure and Organization, with five subcategories; Focus from curative efforts to promote health promotion; School nurse's broad health promotion potential; No clear job descriptions; Priority of tasks and Responsibility of the whole school. Conclusion: The school nurses have unique skills being the only school profession that meets all students from a medical, care and salutogenic perspective. School nurses would like to work more health promotive at group level than what is currently done. With the right conditions, the school nurse would have a greater opportunity to work with health promotion at the group level.

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelser och erfarenheter av arbetet med att förebygga psykisk ohälsa samt deras upplevelser av den ökande psykiska ohälsan hos skolelever. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med syfte att beskriva skolsköterskans upplevelser. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och informanterna var skolsköterskor. Intervjuerna transkriberades och genomgick en innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i fem kategorier; Betydelsen av hälsosamtalet, Samarbete, Tid och resurser, Organisationsmässiga aspekter samt Ett ökande problem. Skolsköterskor upplevde hälsosamtalet till stor hjälp i det förebyggande arbetet. Det underlättade även det förebyggande arbetet om det fanns ett gott samarbete, både inom den egna organisationen såväl som med andra. Det upplevdes som ett stort hinder när detta samarbete inte fungerade. Att ha tid till att kunna vara tillgänglig och ha möjlighet att vara i miljöer där eleverna vistas var något positivt, men skolsköterskorna upplevde att tid var en bristvara och att det var svårt att hinna med det förebyggande arbetet. Elever som redan mår dåligt tar mycket tid och skolsköterskorna upplevde att den psykiska ohälsan hos eleverna har ökat. Flera tyckte att det kom som en överraskning att det är så många barn som mår så dåligt i skolan. Många utav de barn som inte mår bra har någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och skolsköterskorna trodde att om kunskaperna var bättre så skulle stor del av den psykiska ohälsan kunna förebyggas. Slutsats: Skolsköterskorna ansåg att den psykiska ohälsan är ett växande problem bland elever i högstadiet. Det var av vikt att arbeta förebyggande men det var även svårt att hinna med då de som redan lider av psykisk ohälsa tar så mycket tid, och tid var en bristvara. / Aim: The school nurse experiences of the work to prevent mental illness as well as their experiences of the increasing mental illness of pupils. Method: The study has a qualitative approach, with the purpose of describing the school nurse's experiences. Data collection was done using semi structured interviews with open questions. The interviews were transcribed and underwent a content analysis. Results: The analysis resulted in five categories; Importance of the health-dialouge, Cooperation, Time and resources, Organizational aspects and An increasing problem. School nurses experienced the health-dialouge to be very helpful in the preventive work. It also facilitated the preventive work if there was a good cooperation, both within their own organization as well as with others. It became a major obstacle in the school nurse's work when this cooperation did not work. To have time to be available and to be able to stay in environments where the students were staying was something positive, but the school nurses felt that time was a shortcoming and it was difficult to find the time for preventive work. Students who already feel bad take a lot of time and the school nurses felt that the mental illness of the students has increased. Several school nurses found it surprising that there are so many children who did not feel good at school. Many of the children who do not feel well have a neuropsychiatric disability and if the knowledge was better, much of the mental illness could be prevented. Conclusion: School nurses considered that mental illness is a growing problem among students in secondary school. It is important to work preventively but also difficult to cope with, as those who already suffers from mental illness need so much time, and time was a shortage.

Humant papillomvirus är ett mycket vanligt förekommande sexuellt överförbart virus som kan orsaka allvarliga sjukdomar såsom livmoderhalscancer. I Sverige vaccineras flickor i årskurs 5 – 6, vars vårdnadshavare har gett sitt skriftliga samtycke, mot humant papillomavirus via skolsköterskan. Vaccinet har minskat förekomsten av livmoderhalscancer. För att minska antalet dödsfall i denna sjukdom är det av stor vikt att uppnå hög vaccinationstäckning hos flickor före tonåren. Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker till att vårdnadshavare avböjer vaccination mot humant papillomvirus till sina döttrar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med integrativ ansats. Resultatet baserades på 19 artiklar. Orsakerna till att vårdnadshavarna avböjer att vaccinera sina döttrar mot humant papillomvirus resulterade i sex teman: oro för vaccinets säkerhet; bristande kunskap; otillräcklig information; otydliga rekommendationer; värderingar och övertygelser; misstro gentemot myndigheter. Skolsköterskor bör utbildas och fördjupa sin kunskap om humant papillomvirus och om vaccinet för att förmå framföra korrekt och adekvat information. Detta kan minska vårdnadshavarnas oro, vilket i sin tur kan leda till att täckningsgraden ökar och folkhälsan förbättras. / Human papillomavirus is a very common sexually transmitted virus that can cause serious diseases such as cervical cancer. In Sweden, vaccination against human papillomavirus is administered by the school nurse to girls in grades 5 – 6 whose parents have given their written consent. The vaccine has shown to reduce the incidence of cervical cancer. In order to reduce the number of deaths in this disease it is very important to achieve high vaccination coverage in adolescent girls. The purpose of the literature study was to highlight the reasons why parents decline human papillomavirus vaccination for their daughters. The study was conducted as a literature study with an integrative approach. The result was based on 19 articles. The reasons why parents decline vaccination for their daughters resulted in six themes: concern about the safety of the vaccine; lack of knowledge; insufficient information; unclear recommendations; values and beliefs; distrust of authorities. School nurses should receive further education and improve their knowledge about human papillomavirus and the vaccination in order to provide accurate and adequate information. This can reduce parents’ concerns, which in turn can increase coverage and improve public health.

Syfte med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med nyanlända elever som kommit till Sverige tillsammans med sina familjer. En kvalitativ design med induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer tillämpades. Totalt inkluderades sju skolsköterskor från olika skolor i Västernorrlands län och i Stockholms län. Intervjumaterialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet av studien visade på ett tema "Att vara mer än bara skolsköterska" med tre huvudkategorier; "Att utmanas i sin yrkesroll som skolsköterska i hälsosamtalet" "Att berikas i sin yrkesprofession i samband med hälsosamtalet" "Att inte räcka till i hälsosamtalet som skolsköterska" Vidare bildades 14 stycken subkategorier. Samtliga skolsköterskor betonade att mötet med nyanlända elever i samband med hälsosamtal innebar att vara mer än bara skolsköterska, baserat på både positiva och negativa faktorer. Hälsosamtal med nyanlända elever innebar olika typer av utmaningar som ofta var relaterade till avsaknad av riktlinjer, kunskapsbrist, tidsbrist och resursbrist. Trots de utmaningar som framkom i studien uppgav skolsköterskorna att de hankade sig fram. Vidare uppgav skolsköterskorna att de berikades i sin yrkesroll i samband med hälsosamtalet vilket skapade en känsla av tillfredsställelse och ett engagemang av att vilja hjälpa och finnas där för dessa elever på ett djupare plan. De beskrev också en känsla av att inte räcka till i hälsosamtalet med eleven, vilket väckte känslor som osäkerhet, frustration och maktlöshet hos skolsköterskorna samt påverkade deras professionella förhållningssätt. Alla deltagare i studien var överens om att det saknades riktlinjer för bemötande av nyanlända elever på gymnasienivå och att det fanns kunskapsluckor hos skolsköterskorna gällande kulturella skillnader. Deltagarna efterfrågade också handledning i arbetet med nyanlända elever. / The aim of this study was to investigate and disclose the experiences that school nurses encounter, in regard to health consultations, with newly arrived foreign students. The study had a qualitative design and was composed of semi structured interviews with an applied inductive approach. In total, seven interviews were performed with separate school nurses from the counties of Västernorrland and Stockholm. The interview material was processed through a content analysis. The results from the study indicated a theme of " being more than a school nurse" was composed of three main constituents; "To be challenged in one´s profession as a school nurse in health consultations" "To be enriched in one's profession in regard to health consultations" "To be inadequate in the health consultations as a school nurse" Based on both positive and negative factors, all school nurses affirmed that the meeting with the newly arrived foreign students, in regard to health consultations, resulted in being more than a school nurse. Health consultations with the students involved different types of challenges that consisted of inadequate guidelines, knowledge, time and resources. In spite of the challenges posed by the findings in this report, the school nurses asserted that they inched forward. The school nurses argued that they were enriched in their role in relation to the health consultations, which resulted in a sense of satisfaction and a commitment of wanting to help and be there for these students on a deeper level. The nurses reported a feeling of being inadequate during the consultations with the students, which brought forth feelings of insecurity, frustration and helplessness with the nurses. They reported that even their professional disposition had been affected. All participants in this study agreed that current high school health consultation guidelines were inadequate and confirmed that they lacked some knowledge in regard to cultural differences. The participants also requested guidance in their work involving newly arrived foreign students.

Background: Obesity is one of the most common causes of illness among children and adolescents. School nurses work includes health examination and health interviews including growth follow-up, prevention of illness and health framing. In health interviews the school nurse have possibility to support student to a more helthy lifestyle.                       Purpose: To study school nurses experiences of how they can affect overweight students to more healthy lifestyle.   Method: The study has been conducted with a qualitative method. School nurses have been interviewed by semi structured questions. The data from the interviews were analyzed by a qualitative content analysis with an inductive approach.   Results: In health interviews, the school nurse needs to establish a relationship that is built with a respectful approach in which recurring health interviews, the school nurse needs to establish a relationship that is built up by a respectful approach where autonomy is well preserved. Through encouragement and confirmation, the student can be motivated to reduce overweight if the family is involved too.   Conclusion: It is important to involve the whole family in health-framing nursing. School nurses experiences shows that it is important to focus on living habits instead of obesity.

Bakgrund: Elevhälsans organisation kan se olika ut utifrån lokala förutsättningar. En stor del av elevhälsans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande. Hälsofrämjande arbete kräver samverkan inom elevhälsan. Skolsköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet, men upplever att mycket tid går till enskilda individärenden. Forskning visar att det finns en önskan från skolsköterskor om ökad tydlighet i hur det hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan ska organiseras. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att inom elevhälsoteamet arbeta hälsofrämjande på olika nivåer. Metod: I studien användes kvalitativ innehållsanalys. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor i Norrland. Resultat: I studiens resultat framkom temat, autonom roll som innebär både frihet och ansvar samt ensamhet i sin profession och två huvudkategorier, skolsköterskan intar rollen att skapa en hälsofrämjande lärmiljö samt organisationen är betydelsefull för elevhälsoteamets hälsofrämjande arbete samt sex underkategorier. Slutsats: För att lyckas med hälsofrämjande arbete krävs struktur och planering inom organisationen på olika nivåer. Planering, ansvarsfördelning och uppföljning är avgörande faktorer för att det hälsofrämjande arbetet ska bli framgångsrikt. Tydlig struktur och stöd från ledning och organisation, utökat samarbete inom elevhälsoteamet och övrig personal på skolan kan bidra till ökad hälsofrämjande lärmiljö för eleverna. / Background: The organization of the pupil health team differ with local preconditions. Health promotion is a major part of the teams commitments. Health promotion requires collaboration within the health pupil team. The school nurse has an important role to play in health promotion, but experience that a lot of time is spent on individual cases. Research shows that school nurses wishes for greater clarification in how health promotion should be organized within the pupil health team. Aim: To describe the school nurses experiences of health promoting work within the pupil health team in different levels. Method: The method used in the study was qualitative content analysis. The study is a qualitative interview study with inductive approach. Semi structured interviews was conducted with eight school nurse in the north of Sweden. Result: In the result a theme emerged: The school nurse has an autonomous role which lead to both liberty and great responsibility as well as seclusion in the profession, two categories The school nurse takes on the role of creating a health promoting environment and The health promoting work of the pupil health team is dependent of the organization and six subcategories. Conclusion: To succeed in health promotion structure and planning within the organization is needed. Planning, division of responsibilities and evaluation is important to succeed in the health promoting work. A distinct structure and support from the school leadership as well as expanded collaboration both within the pupil health team and with other school personnel can contribute to better health promotion in the pupils learning environment.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland skolbarn har ökat dramatiskt sedan 1980-talet. Detta är oroväckande då fetma ökar risken för ohälsa. Skolsköterskans främsta uppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, ett arbete som till stor del sker genom hälsosamtal och hälsobesök. Föräldrars utbildningsnivå samt ekonomi har påverkan på barnets hälsa. Barn, vilka växer upp i socioekonomiskt svaga områden, löper högre risk att utveckla övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande arbetet med elever som har övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. 13 skolsköterskor intervjuades. Dessa intervjuer analyserades genom fenomenografisk analys. Resultat: Skolsköterskans förmåga till att skapa ett positivt möte med elever och deras familjer är betydelsefullt för att det hälsofrämjande arbetet ska bli framgångsrikt. Resultatet mynnade ut i tre beskrivningskategorier: Förståelse för familjens situation, Motivation en avgörande faktor, Mod att visa på problemet. Konklusion: Evidensbaserad kunskap samt beprövade metoder är en förutsättning för det hälsofrämjande arbetet med övervikt och fetma i socioekonomiskt svaga områden. Ytterligare diskussioner bör föras på grupp- och organisationsnivå. Samhället har ett ansvar att bidra till det hälsofrämjande arbetet med det ökande hälsoproblemet, övervikt och fetma bland barn och ungdomar. / Background: Overweight and obesity is a growing problem among school children. It has increased dramatically since the 1980´ties. One of the most important part of the school nurse's job is to work with health prevention and health promotion. Children who grow up in socioeconomically disadvantaged areas are at higher risk to develop overweight or obesity. Purpose: The purpose of this study was to describe school nurses´ experiences of the health promotion work with children living with overweight and obesity in socioeconomic disadvantaged areas. Method: Qualitative method with inductive approach was used. 13 school nurses were interviewed. The interviews were analyzed by a phenomenografical method. Result: The school nurse’s ability to create a positive meeting with the pupil and its family is important to make the health promotion work successful. The study resulted in three description categories: Understanding of the family's situation, Motivation a crucial factor and Courage to indicate the problem. Conclusion: It is important to have evidenced knowledge and proven techniques in the health promotion work with children living with overweight or obesity in socioeconomically disadvantaged areas. Further discussions is important to develop the health promotive work, both in group and organisational level. The society has a responsibility to contribute to the health promotion work, regarding the increasing health problem.

Bakgrund: Ensamhet definieras som en tillvaro utan gemenskap och trygghet. Ibland är ensamheten självvald. Det finns olika faktorer som har betydelse för elevers upplevelse av ensamhet. Skolsköterskan har en viktig roll med att uppmärksamma, arbeta förebyggande, hälsofrämjande så väl som att stötta elever som känner sig ensamma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av högstadieelevers ensamhet. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Åtta intervjuer med skolsköterskor blev analyserade. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom åtta kategorier: Ensamhet uppmärksammas i hälsosamtalet, Elever uttrycker att ensamhetskänsla kan vara svår att beskriva, Kontaktnätet kan uppmärksamma ensamhet, Ensamhet kan visa sig på olika sätt, Elever har olika behov gällande ensamhet, Omgivningen har betydelse för hur eleven blir uppmärksammad, Internet kan skapa både en gemenskap och en ensamhet, Känslan av ensamhet mellan flickor och pojkar. Slutsats: Hälsosamtalet var en viktig del i att uppmärksamma elever som verkade ensamma. Det var betydelsefullt för eleverna att de fick vara med och påverka skolmiljön för att minska känslan av ensamhet. Skolsköterskan tillsammans med föräldrar och annan personal har en viktig roll i att stötta elever i skolan. / Background: Loneliness is defined as being without community and security. Sometimes loneliness is self-elected. There are circumstances that are important to young students experience of loneliness. The school nurse has an important role to pay attention to and work on prevention and health promotion and to support students who feel lonely. Aim: The aim of this study was to describe school nurses perceptions of high school students loneliness. Method: The data material was analyzed with an qualitative content analysis. Eight interviews with school nurses were analyzed. Results: From the analysis of the data material eight categories emerged: Loneliness is noticed in the health conversation, Students express that feeling of loneliness can be difficult to describe, The contact network can pay attention to loneliness, Loneliness can manifest in different ways, Students have different needs regarding loneliness, The environment is important for how the student is noticed, The internet can create both a community and a feeling of loneliness, The feeling of loneliness between girls and boys. Conclusion: The health dialogues is an important part of drawing attention to students who seems lonely. It is important for students to be able to influence the school environment in order to reduce the feeling of loneliness. The school nurse, together with parents and other staff, has an important role in supporting students in the school.

Bakgrund: Skolan är en viktig plattform i arbetet med folkhälsa och ska utgå från ett salutogent perspektiv. Det är under skolåren som elevers hälsovanor grundläggs. Skolsköterskor upplever ibland sin profession som osynlig eftersom lärarna kan vara negativt inställda till det hälsofrämjande elevarbetet. Genom det tvärprofessionella samarbetet mellan skolsköterska och lärare främjas elevers hälsa. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av samarbete med lärarna i det hälsofrämjande och hälsoförebyggande elevarbetet. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Datainsamlingen har genomförts med semi-strukturerade intervjuer och femton skolsköterskor inom Västra Götaland, Sverige, har deltagit i studien. Som analysmetod till datamaterialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Resultatet visade att rektors inställning till det hälsofrämjande arbetet var av betydelse för hur samarbetet fungerade på skolan. Skolsköterskan och lärarna behövde ha förståelse för varandras förutsättningar eftersom de utgick från olika kompetensområden. Det var av essentiell vikt att kunna ge och ta i relationen och bjuda in till varandras världar för att uppnå ett bra samarbete. Slutsats: Att samarbeta med lärare är en stor del av skolsköterskans dagliga arbete. Den viktigaste förutsättningen för att främja ett samarbete med lärarna är hur rektor organiserar sin verksamhet till allas bästa. Överlag är skolsköterskorna nöjda med samarbetet med lärarna men att det alltid kan utvecklas till det bättre. / Background: The school is an important place when it comes to public health and must be centered around a salutogenic approach. The health habits of the students' are founded during their early school years. Sometimes, the school nurses feel their profession goes unnoticed, on account of that the teachers, sometimes, have a negative attitude to the health-promotion work. The health of the students will be encouraged through an interdisciplinary collaboration between school nurses and teachers. Aim: The aim of this study was to examine school nurses' experiences of collaboration with teachers regarding the health promotion and health prevention work for the students. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used. The data collected was analyzed through a qualitative content analysis. Semi-structured interviews were performed with fifteen school nurses in the district of Västra Götaland, Sweden, participated in the study. Results: The study showed that the attitude which the principal of the school had towards the health promotion work, had a big impact on the collaboration. The school nurse and the teachers had to have an understanding for each other's different professions. To achieve a good collaboration, it was essential for the school nurse and teachers to be able to give and take in their relation. Conclusion: Collaborating with teachers is a major part of the school nurses' daily work. The most important thing for establishing a good collaboration between the school nurse and teachers depends on how well the principal has organized his school to be suitable for every different profession. Overall, the school nurses are satisfied with the collaboration with the teachers but pointed out it can always develop further and get even better.

Psykisk ohälsa har ökat bland barn och unga i samhället. Huvudvärk kan vara ett psykosomatiskt symtom som indikerar psykisk ohälsa. Skolsköterskans hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete har en avgörande betydelse för att uppmärksamma de elever som söker för återkommande huvudvärk. Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder skolsköterskan utför till elever som söker för återkommande huvudvärk. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor från fyra olika kommuner. Resultatet presenterades med tre kategorier med tillhörande underkategorier: Övergripande hälsobedömning, Arbeta elev fokuserat, och Samarbete inom elevhälsan och med vårdnadshavare. I mötet med eleven gjorde skolsköterskorna en bedömning av elevens hälsosituation, såväl de fysiska, psykiska som de sociala aspekterna. Eleven var i fokus för skolsköterskorna. Samarbetet med vårdnadshavare och elevhälsa kunde hjälpa skolsköterskorna att få en helhetsbild av elevens situation. Olika behandlingsmetoder användes för att lindra huvudvärken. Omvårdnadsåtgärderna syftade till att öka elevens välbefinnande samt minska elevens skolfrånvaro för att på sikt få en friskare befolkning. Sambandet mellan huvudvärksproblematik och psykisk ohälsa är av stor vikt för skolsköterskan att ha kunskap om. Det är önskvärt med forskning kring en nationell handlingsplan över vilka omvårdnadsåtgärder som tidigt kan sättas in för elever med huvudvärksproblematik. / Mental illness has increased among children and adolescents in society. Headaches can be a psychosomatic symptom indicating mental illness. The school nurse's work on health promotion and disease prevention is crucial for giving attention to students with recurrent headaches. The aim of this study was to describe what nursing measures the school nurse performed for those students who sought care for recurrent headaches. The method used was a qualitative content analysis with an inductive approach. Interviews were made with eight school nurses from four different municipalities. The results were presented in four main themes with these following associated sub-themes: Overall Health Assessment, Student Focused Work and Collaboration within Student Health Care and with Parents or Legal Guardians. When meeting with the student, the school nurses assessed the student's health situation; both physical, mental and social aspects. The student was in focus for the school nurses. Collaboration with parents or legal guardians and student health care could help the school nurses get an overall picture of the student's situation. Different treatments were used to relieve headache. The nursing measures taken were aimed at increasing the well-being of the student and reducing the student’s absence from school to eventually gain a healthier population. The connection between problems with headaches and mental illness is of great importance for the school nurse to have knowledge of. Research on a national plan of action is desirable, stating which nursing measures to take on an early stage for students with headache problems.