Bakgrund: Användning av sociala medier har ökat markant de senaste åren och tillhör barn och ungdomars vardag. Detta kan medföra både positiva och negativa hälsoeffekter som kan påverka elevers självkänsla. En god självkänsla kan både förbättra hälsan och skolprestationerna. Skolsköterskan arbetar hälsofrämjande och har i sin profession möjlighet att stödja elever till en hälsosam användning av sociala medier, som kan stärka självkänsla. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenhet av sociala mediers påverkan på elevers självkänsla. Metod: Data insamlades genom intervjuer med nio skolsköterskor som hade erfarenhet av att arbeta med elever på mellanstadiet och/eller högstadiet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Intervjuerna mynnade ut i tre kategorier: Positiv påverkan på självkänsla, Negativ påverkan på självkänsla samt Betydelsen av skolsköterskans arbete. Temat som framkom i studien var, ett komplext och utmanande arbete. Konklusion: Det finns en dubbelriktad komplexitet i sociala mediers påverkan på elevers självkänsla. Skolsköterskans uppdrag att arbeta hälsofrämjande med elevers hälsa, bör utgå ifrån elevernas livsvärld och i samverkan med andra professioner. / Background: The use of social media has increased markedly over the past few years and is a part of everyday life among children and adolescents. This may cause both positive and negative health outcome, that may also affect the students´ self-esteem. A good self-esteem can both improve health and school performance. The school nursework with health promotion and has the opportunity to support and encouragestudents to a healthy use of social media, which can strengthen self-esteem. Aim: The aim of this study is to describe the school nurses´ experience of how social media affects students´ self-esteem. Method: Data were collected through interviews with nine school nurses who had experience working with students in middle school and/or in high school. The data material was analyzed according to qualitative content analysiswith an inductive approach. Result: The findings in the interviews fell into three categories: Positive influence on self-esteem, Negative influence on self-esteem and The significance of the nurses´ work. The theme that emerged in the study was a complex and challenging work. Conclusion: There is a two-way complexity in the impact of social media on students´ self-esteem. The nurse´s mission to work in a health promotion way with the students´ health should be based on the students´ life world in collaboration with other professions.

Bakgrund: Andelen barn och unga med psykisk ohälsa ökar. Tidigare forskning visar att många barn i skolåldern söker upp skolsköterskor för somatiska besvär som är kopplat till psykiska åkommor. Det ingår i skolsköterskan yrkesroll att bland annat att identifiera, främja och förebygga psykisk ohälsa i skolmiljön. En av skolsköterskans kärnkompetenser är att ge personcentrerad vård, vara lyhörd och lyssna aktivt på patientberättelser om hälsa och ge vård utifrån patientens behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med elever i ålder 9–15 år som lider av psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie där transkriberade data analyserades med en innehållsanalys med induktiv ansats. Urvalet bestod av 8 kvinnliga skolsköterskor från olika skolor i mellersta Sverige. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, förebyggande arbete mot psykisk ohälsa samt utmaningar i arbetet med psykisk ohälsa, med vardera tre underkategorier. Skolsköterskorna identifierade ofta psykisk ohälsa genom de rutinmässiga hälsosamtalen som erbjuds alla barn under skolåren. Det förebyggande arbetet var av stor vikt för barnen, samt att bygga relationer så de kunde känna tillit och förtroende till skolsköterskan. Sekretessen gentemot vårdnadshavare och övrig personal på skolan sågs som en utmaning för skolsköterskorna. Slutsats: Föreliggande studie visar att förebyggande arbete utförs genom att skolsköterskan visar engagemang, har goda relationer till barnen och bra samarbete med andra professioner inom elevhälsoteamet, vilket är en förutsättning för att psykisk ohälsa ska minskas. / Background: The percentage of children and young people with mental illness is increasing. Previous research shows that many middle school-age children seek their school nurses with somatic complaints that are related to mental illnesses. It is part of the school nurse's professional role to, among other things, identify, promote and prevent mental illness in school environments. One of the nurse's core competencies is to provide individual and personal care, be responsive and actively listen to the patient's stories about health and provide care based on the patient's needs and demands. Aim: The purpose of this study has been to depict the school nurse's experiences of working with young students with mental illness in the age range of 9 to 15 years. Method: A qualitative interview study where data was analyzed with an content analysis using an inductive approach. The sample consisted of 8 female school nurses from different schools in central Sweden. Results: The results are presented in three main categories: Identification of mental illness, preventive work against mental illness and challenges within the work with mental illness, each of them with three sub categories as well. School nurses often identify mental illness through the regular routine health talks offered all children throughout their school years. The preventive work was of great importance and had a huge impact for the children as well as for building relationships so the children could feel trust and confidence for the school nurses. Secrecy towards guardians and the other school staff was seen as challenging for the school nurses. Conclusions: The study shows that preventive work is done by showing commitment, having good relationships to the children and good cooperation with other professions within the student health team, which is an essential presumption for mental illness to reduce.

No description available.

Bakgrund: Alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden och inte vara utsatta för våld. Få barn berättar för vuxna att de är utsatta för våld och det ställer stora krav på att skolpersonal identifierar dessa barn. Skolsköterskan träffar regelbundet barn i samband med hälsobesök och har en unik möjlighet att observera och identifiera tecken på att barn utsätts för våld. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur skolsköterskan identifierar barn som är utsatta för våld i hemmet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts i studien. Datainsamlingen genomfördes via fokusgruppsintervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett tema; skolsköterskans vilja, ansvar och öppenhet för att bidra till att skapa goda uppväxtvillkor och fem kategorier; medvetenhet om våldets uttryck och symtom, inkludera frågor om våld och att vara uppmärksam, vara tillgänglig, skapa förtroende och tillit, samarbete med pedagoger och elevhälsoteam samt ökad kunskap och gemensamt styrdokument. Konklusion: Framträdande i studien var skolsköterskans intresse och vilja för att skapa samt främja goda uppväxtvillkor för de barn som de möter i sin profession. Skolsköterskan identifierar barn som utsätts för våld på många olika sätt. Hälsobesöket ses som ett betydelsefullt verktyg för att samtala kring våld och skapar goda relationer. / Background: All children have the right to grow up in safe conditions and not be exposed to violence. Few children tell adults that they are exposed to violence and makes great demands on school staff, to identify these children. The school nurse regularly meets children during health check-up and has a unique opportunity to observe and identify signs of being subjected to violence. Purpose: The purpose of the study was to describe how the school nurse identifies children who are exposed to domestic violence. Method: Qualitative method with inductive approach has been used in the study. Data collection was conducted using focus group interviews with semi-structured questions. The results were analyzed according to qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in the theme of the school nurse's will, responsibility and openness to help create good conditions for growing up and five categories; awareness of the expression and symptoms of violence, including issues of violence and being attentive, being accessible, creating trust and confidence, cooperation with educators and student health teams, as well as increased knowledge and a common governing document. Conclusion: Prominent in the study was the interest and willingness of school nurses to create and promote good growing/life conditions for children they meet in their profession. The school nurse identifies children exposed to violence in many different ways. The health check-up seen as an important tool for talking about violence and creating good relationships.

Bakgrund: Enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) har skolsköterskor en skyldighet att anmäla om de misstänker att ett barn far illa, anmäla till socialtjänst. Trots det sker underrapportering till socialtjänst från professionella i skolor. Skolsköterskor har en unik inblick i barns liv och kan ha en avgörande roll i huruvida en orosanmälan till socialtjänsten blir utfärdad. Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av orosanmälningar och stöd vid ärenden med misstanke om att barn far illa. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign där data samlats in via en egenkonstruerad enkät. Resultat: Resultatet visade att skolsköterskorna inte anmälde alla elever som de misstänkte for illa till socialtjänsten. Skolsköterskorna hade erfarenhet av hot och våld vid orosanmälan, vilket medförde tveksamhet om anmälan till socialtjänst vid kommande tillfälle när de misstänkte att ett barn for illa. Skolsköterskorna efterfrågade ett förbättrat samarbete med socialtjänsten vid orosanmälan. De flesta skolsköterskorna upplevde att de hade såväl stöd av kollegor vid orosanmälan som ett gynnsamt arbetsklimat, vilket medförde att fler orosanmälningar utfärdades. Konklusion: För att motsvara kraven på anmälningsskyldigheten behöver skolsköterskor ett ökat stöd i att genomföra orosanmälningar, framför allt genom tätare samarbete med socialtjänst i fall där barn far illa. Dessutom har skolsköterskorna ett behov av utbildning inom området barn som far illa. / Background: According to the Social Services Act (SFS 2001:453), school nurses have an obligation to report to social services if they suspect that a child is being abused. Despite that, there´s still under-reporting from schools to social services. School nurses have a unique insight into children's lives and can have a decisive role in regard to whether a report of concern to social services is issued. Purpose: The aim of this study was to investigate school nurses' experiences of handling reports of concern and support in situations with suspicions of children being abused. Method: The study had a quantitative approach with a cross-sectional design where data was collected via a self-constructed questionnaire. Results: The results showed that the school nurses did not report all students whom they suspected of being abused to social services. The school nurses had experience of threats and violence when reporting concerns, which led to doubts about reporting to social services in the future when they suspected that a child was being abused. The school nurses requested improved cooperation with social services when reporting concerns. Most of the school nurses felt that they had support from colleagues when reporting concerns as well as a favorable working climate, which led to more reports of concerns being issued. Conclusion: In order to meet the requirements of the reporting obligation, school nurses need increased support in carrying out reports of concern, especially from social services. In addition, the school nurses have a need for education concerning abused children.

Bakgrund: Vaccination anses vara den mest effektiva åtgärd inom modern medicin för att förhindra spridning av sjukdomar. En bred vaccinationstäckning för barn och ungdomar sker när vaccinationer utförs i skolan. Trots dess nytta kan vaccination vara smärtsam för barn, vilket kan påverka deras välbefinnande och framtida smärttolerans. Skolsköterskor spelar en nyckelroll i att minimera vaccinationssmärta genom användning av olika strategier, särskilt avledningsstrategier. Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa vilka strategier skolsköterskan använder för att minimera vaccinationssmärta. Metod: Studien är en intervjustudie som utgick från en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 9 skolsköterskor. Data analyserades med innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs. Resultat: Resultatet bildade fem kategorier och 13 subkategorier. Skolsköterskorna använde flera olika strategier för att minska vaccinationssmärtan hos eleverna. Resultatet delades in i kategorierna att ge tydlig information till elever kan minska smärta, att avleda är en viktig strategi, att skapa en trygg och tillitsfull situation för eleven vid vaccination, att öka elevens känsla av kontroll och emotionella stöd vid vaccination och att vara trygg i yrkesrollen skapar ökade möjligheter att eleven upplever mindre vaccinationssmärta. Under vaccinationsprocessen fokuserar skolsköterskorna på elevernas individuella behov genom att använda information och olika avledningsstrategier för att minimera smärta  Slutsats: De elevanpassade strategierna möjliggör för eleven att känna sig delaktig i sin vård. / Background: Vaccination is considered the most effective measure in modern medicine to prevent the spread of diseases. A wide vaccination coverage for children and adolescents occurs when vaccinations are performed in schools. Despite its benefits, vaccination can be painful for children, which can affect their well-being and future pain tolerance. School nurses play a key role in minimizing vaccination pain through the use of various strategies, especially distraction strategies. Aim: The aim of this interview study is to highlight the strategies used by school nurses to minimize vaccination pain.Method: The study is an interview study based on a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with 9 school nurses. Data were analyzed using content analysis according to Elo & Kyngäs. Results: The results formed five categories and 13 subcategories. School nurses used several different strategies to reduce vaccination pain in students. The results were divided into the categories of providing clear information to students can reduce pain, diversion being an important strategy, creating a safe and trusting situation for the student during vaccination, increasing the student's sense of control and emotional support during vaccination, and being confident in the professional role creates increased opportunities for the student to experience less vaccination pain.  Conclusion: During the vaccination process, school nurses focus on students' individual needs by using information and various distraction strategies to minimize pain. These student-centered strategies enable the student to feel involved in their care.

Bakgrund: Hälsa för barn är enligt WHO en grundläggande rättighet och relateras till både yttre och inre förutsättningar och förhållningssätt.Övervikt och obesitas bland barn är utbrett och kan leda till hälsoproblem. Skolsköterskor har en unik roll att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn i skolan men stöter på utmaningar i att möta behoven hos barn med övervikt och obesitas. Barns rättigheter, enligt barnkonventionen och Agenda 2030, är centrala för skolsköterskans profession och vägleder deras arbetet inom elevhälsan. Attityder är avgörande i skolsköterskans interaktion med barnen och deras hälsoutveckling.    Syfte: Syftet var att utforska skolsköterskors attityder och erfarenheter i arbetet med barn och övervikt.     Metod: Tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes via videosamtal med skolsköterskor från södra Sverige. Det manifesta innehållet analyserades sedan.  Resultat:  Analysen mynnade ut i tre huvudsakliga kategorier; Skolsköterskans syn på övervikt, som beskriver vikten av föräldrarnas ansvar och hur övervikt kan ses som symtom för något annat. Att navigera ett minerat område, belyser skolsköterskornas uppfattning om vikt som något komplicerat och känsligt att samtala om samt betydelsen av att ge eleven och vårdnadshavarna adekvat bemötande och råd. Att se barnet, som beskriver hur betydelsefull omgivningen är för barn med övervikt och hur skolsköterskor ämnar bygga goda relationer.  Slutsats: Viljan att värna om barnets välbefinnande överskuggar negativa attityder.  Skolsköterskorna vinnlägger sig om att bemöta barnen med öppenhet och respekt. / Background: According to the WHO, children's health is a fundamental right and is related to both external and internal conditions and attitudes. Overweight and obesity among children is widespread and can lead to health problems. School nurses have a unique role in promoting health and preventing poor health among children in schools but encounter challenges in meeting the needs of children with overweight and obesity. Children's rights, according to UN:s Convention on the Rights of the Child and Sustainable Development Goals, are central to the school nurse's profession and guide their work in student health. Attitudes are crucial in the school nurse's interaction with the children and their health development.    Aim: The aim was to explore school nurses' attitudes and experiences in working with children and obesity.     Method: 12 semi-structured interviews were conducted via video calls with school nurses from southern Sweden. The manifest content was then analysed.    Results: The analysis resulted in three main categories; The school nurse’s view of obesity, which describes the importance of parents’ responsibility and how overweight can be interpreted as symptoms of something else. To navigate a mined area, the school nurses’ perception of weight as something complicated and sensitive to talk about is highlighted as well as the importance of giving the pupil and guardian adequate support and advice.  To see the child, describes the importance of the environment for the children with overweight and how school nurses intend to build good relationships.   Conclusion: The desire to take care of the child's well-being overshadows the school nurses’ negative attitudes. The school nurses strive to treat the children with openness and respect.

Bakgrund: Elever upplever traumatiska barndomsupplevelser (TBU) som påverkar förmågan att hantera livet som barn och vuxen. Det är angeläget att upptäcka och identifiera elever med TBU eftersom de har rätt till skydd, rehabilitering och social återanpassning. Uppgiften är central i skolsköterskans hälsofrämjande roll. Syfte: Undersöka hur skolsköterskor arbetar med att upptäcka och identifiera traumatiska barndomsupplevelser hos elever. Metod: En retrospektiv enkätstudie användes och 100 skolsköterskor lämnade sina svar mellan 20 februari och 21 mars. Nästan alla hade specialistsjuksköterskeutbildning. Resultat: Frågor om TBU ställdes av 66 % och 34 % gjorde det inte. Majoriteten frågade muntligt. Frågan om TBU fanns i skolans hälsoenkät hos 38 % och en använde validerade formulär för att upptäcka och identifiera TBU. Av samtliga respondenter ville 78 % lära sig använda Barnafrids validerade formulär för att upptäcka och identifiera TBU. Konklusion: Många frågar om TBU men en tredjedel gör det inte. Mindre än hälften hade frågor i skolans hälsoenkät. Få kände till att validerade formulär kunde hjälpa till i arbetet med TBU och användes av en. Skolsköterskor, vårdgivare, lärosäten och forskare kan tillsammans utveckla systematisk screening av TBU. Det främjar elevers hälsa, välbefinnande och möjlighet att nå utbildningens mål. / Background: Students experience adverse childhood experiences (ACE) that affect the ability to cope with life as a child and as an adult. It's important to detect and identify ACE because students have the right to protection, rehabilitation and social reintegration. This task is central for school nurse’s health promoting role.  Aim: To investigate how school nurses’ work to detect and identify ACE in students.  Method: A retrospective survey study was used and 100 school nurses provided their responses between 20 February and 21 March. Almost all had specialist nursing training.  Findings: Questions about ACE were asked by 66% and 34% did not. A majority asked verbally. ACE questions was present in 38 % of the school health questionnaire. One used validated form and of all 78% wanted to learn how to use validated form to detect and identify ACE.  Conclusion: School nurses ask about ACE but a third do not. Less than half had questions in the school health questionnaire and few knew that validated forms could help in the work with ACE. School nurses, healthcare providers, universities and researchers can together develop systematic screening for ACE. It promotes students' health, wellbeing and the opportunity to reach the goals of the education.

Bakgrund: Psykisk hälsa är viktigt för att klara av livets utmaningar. Den psykiska ohälsan hos barn ökar nationellt och globalt. En tidig upptäckt är avgörande för att förebygga allvarliga former av psykisk ohälsa och för att ge barn bättre förutsättningar för framtiden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans upplevelse och erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande för psykisk hälsa hos elever i grundskolan. Metod: En kvalitativ ansats med deskriptiv design användes i studien. Ändamålsenligt urval utfördes för att rekrytera deltagare. Nio skolsköterskor deltog i studien. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Skolsköterskorna beskrev en ökning av elevernas psykiska ohälsa. Olika faktorer framgick som skolsköterskorna upplevde påverkade elevernasvälmående, så som levnadsvanor, skolmiljö och hemmiljö. Förutsättningarna för ett hälsofrämjande arbete med eleven i fokus varierade, de främsta utmaningarna var tidsbrist och tillgänglighet. Arbetet med elever med psykisk ohälsa sågs som givande och positivt. Tillfälliga lösningar som inte gynnade det främjande arbetet av elevernas psykiska hälsa beskrevs, de upplevde svårigheter i att finna tid för ett kontinuerligt arbete med eleverna och att kunna vara mer närvarande. Slutsats: Resultatet i studien visade att skolsköterskorna hade en betydande roll i att identifiera och skapa trygga relationer med elever som lider av psykisk ohälsa. Deras centrala roll i att upptäcka och stödja elever var avgörande. Samarbetet med föräldrar och andra skolprofessioner var en viktig del i skolsköterskornas hälsofrämjande arbete. För att effektivt kunna hantera psykisk ohälsa hos elever krävs fördelaktigaorganisatoriska förutsättningar. / Background: Mental health is important to cope with life's challenges. Mental illness in children is increasing nationally and globally. An early detection is crucial to prevent serious forms of mental illness and to give children better conditions for the future. Aim: The aim of this study was to describe the school nurses’ experiences working withmental health promotion in primary schools. Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach. Participants were selected through purposive sample. Nine school nurses participated in the study. Semi-structured questions were used in the interviews. The material from the interviewswas analyzed using qualitative content analysis. Main results: The school nurses described a decrease in student's mental health. They reflected on factors that affected the student's well-being. The school nurses' prerequisitesfor health-promoting work with the students in focus varied. Mainchallenges were lack of time and availability, but that their work with students with a lower state of mental health was rewarding and positive. Temporary solutions that did not favor the promotion of the student's mental health was described, they experienced difficulties in finding time for continuous work with the children and being present. Conclusion: The study showed that the school nurses had a significant role inidentifying and in creating safe relationships with student's who suffer from mental health problems. Their central role in detecting and supporting students was crucial, and collaboration with parents and other school professionals was an important part of the school nurses' work with psychological health. To effectively manage mental illness in student's, favorable organizational conditions are required.

Aim: The overall aim of this thesis is to explore School health nursing through school nurses’ descriptions of school children’s health and to analyse factors influencing the recording of schoolchildren’s health in the School Health Record (SHR). An additional aim is to evaluate family nursing interventions as a tool for the school nurses in the School Health Service (SHS).Methods: The thesis comprises four papers. A combination of qualitative and quantitative methods was used through individual interviews with a strategic sample of school nurses (n=12) (PI), a national survey to a representative sample of school nurses (n=129) (PII, III) and the implementation of family nursing models developed in Canada with girls in their early adolescence with recurrent health complaints and their families (n=4) in co-operation with their school nurses (n=2) (PIV). The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) was used as pre and post test. Evaluation interviews were conducted with the families and the nurses separately. Qualitative content analyses were used to analyze the interview text with the school nurses and the families. Manifest content analysis was used to analyze the free text answers of the survey and the evaluation interview with the school nurses. Descriptive statistical analyses were used to describe demographic data in all four papers. The SDQ was hand-scored statistically.Findings: The findings showed that nurses judged the schoolchildren’s mental health as deteriorated, especially in socially disadvantaged areas and more generally among girls expressed as psychosomatic symptoms. Individual factors related to lifestyle affected the schoolchildren’s physical health, and the mental health was, to a large extent, affected by the school environment and family relations. The latter seemed to be the most important factor affecting schoolchildren’s mental health. The basis for the school nurses judgement of the physical health was health check-ups and the health dialogues. Spontaneous visits were more commonly used to judge the mental health. Recording schoolchildren’s mental health was a challenge for school nurses. Difficulties were related to ethical considerations, tradition, lack of time and the improper structure of the SHR. Fears of marking the schoolchild for life related to the schoolchild itself, the parents or to other authorities/successive caregivers were brought up as hinders for recording mental and social health. Family sessions may be useful within the profession when handling recurrent health complaints among adolescence girls. The girls and their families experienced relief, they felt confirmed and that their feelings and reactions were normal in that situation. The families became aware of their own strengths and possibilities and this was supported by the SDQ which showed an increased well-being. The school nurses valued this way of working and meant that the sessions seemed to start a changing process within the families.Conclusions: The results indicate that school nurses have a deep knowledge about schoolchildren’s health which is not used to its full potential in a public health perspective. However, the experienced difficulties recording schoolchildren’s mental health seem obvious, which would demand developing the SHR for the needs of today. Family sessions in SHS with the school nurse as a collaborator with the family seemed useful and may be transferable to other health problems expressed by the schoolchildren. Bronfenbrenner’s ecological systems theory and other models for health determinants are used to illustrate the school nurse as a mediator working on the bridge over different health streams with schoolchildren’s health on an individual and a population level. / Syfte: Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka skolsköterskors uppfattning om skolbarns hälsa och att analysera faktorer som påverkar dokumentation av skolbarns hälsa i skolhälsovårdsjournalen. Ett ytterligare syfte är att utvärdera modeller för familjeinterventioner som redskap för skolsköterskor i skolhälsovård.Metoder: Avhandlingen består av fyra delarbeten. En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder användes. I delarbete I genomfördes intervjuer med ett strategiskt urval av skolsköterskor (n=12). Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I delarbeten II och III distribuerades en nationell enkät till ett representativt urval av Sveriges skolsköterskor (n=129). Manifest innehållsanalys användes vid analys av de öppna frågorna. I delarbete IV genomfördes en interventionsstudie med familjesamtal, inspirerad av modeller för familjefokuserad omvårdnad utvecklade i Kanada. Skolflickor i tidig adolescens med återkommande subjektiva hälsoproblem (n=4) och deras föräldrar i samarbete med deras verksamma skolsköterskor (n=2) ingick i studien. Separata utvärderingsintervjuer genomfördes med familjer och skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ och manifest innehållsanalys respektive. The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) användes som före/efter test vid interventionen och resultatet bearbetades statistiskt manuellt. Deskriptiv statistik användes för analys av demografisk data i samtliga delarbeten.Resultat: Resultatet visade att skolsköterskorna bedömde skolbarnens mentala hälsa som försämrad särskilt bland flickor och i socioekonomiskt utsatta områden. Individuella livsstilsfaktorer påverkade skolbarnens fysiska hälsa och den mentala hälsan var i stor utsträckning påverkad av skolmiljö och familjerelationer. Det sistnämnda verkade vara den mest betydelsefulla påverkansfaktorn för skolbarnens mentala hälsa. Bedömningen av den fysiska hälsan baserades på hälsokontroller och hälsosamtal medan spontana besök var vanligare för bedömning av den mentala hälsan. Dokumentation av mentala hälsa var en utmaning för skolsköterskorna. Svårigheterna kunde relateras till etiska överväganden, tradition och tidsbrist samt till skolhälsovårdsjournalens struktur som inte ansågs uppfylla dagens krav. Skolsköterskorna uttryckte en rädsla för att journalanteckningarna skulle märka skolbarnet för livet. Framtida tolkningar relaterade till skolbarnet själv, föräldrar eller andra/påföljande vårdgivare uttrycktes som hinder för att dokumentera mental och social hälsa. Familjesamtal visade sig vara användbara i skolhälsovården. De medverkande flickorna och deras familjer kände sig bekräftade i att deras känslor och reaktioner var normala. De sade sig bli medvetna om egna styrkor och möjligheter vilket styrktes av SDQ som visade ett ökat välbefinnande efter sammankomsterna, både hos skolbarnen och hos föräldrarna. Skolsköterskorna var positiva till att arbeta med familjesamtal och upplevde sig mer som samverkanspartner än som expert. Samtalen ledde till att en förändringsprocess startade i familjerna enligt skolsköterskorna.Slutsatser: Resultatet indikerar att skolsköterskor har en djup kunskap om skolbarns hälsa som sannolikt kunde tas tillvara på ett bättre sätt ur ett folkhälsoperspektiv på såväl nationell som lokal nivå. Behovet av att utveckla skolhälsovårdsjournalen efter dagens behov och fördjupad kunskap om de upplevda svårigheterna att dokumentera skolbarns mentala hälsa är uppenbar. Familjesamtal, där skolsköterskan intar en roll som samverkanspartner, visade sig användbara och kan sannolikt överföras till andra hälsoproblem bland skolbarn. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori och andra modeller för hälsodeterminanter används för att illustrera skolsköterskans arbete med skolbarns hälsa på såväl en individuell nivå som folkhälsonivå.