Bakgrund: Sedan år 2000 har andelen barn i åldrarna 6–15 år som erhåller vård vid psykiatrisk inrättning stadigt ökat. Upptäckten av psykisk ohälsa hos barn är beroende av att människor i barnets närhet såsom föräldrar, sjukvård eller skola noterar ett ökat behov av stöd. Skolsköterskan har en unik möjlighet att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barnen. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av elever med psykisk ohälsa.  Metod: En intervjustudie med kvalitativ design genomfördes. 13 kvinnliga specialistsköterskor i åldrarna 33 – 69 år från södra och mellersta Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes digitalt och på plats samt analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Skolsköterskans erfarenheter av psykisk ohälsa, Skolsköterskans professionalitet, Förutsättningar för god psykisk hälsa och Stödjande samverkan för eleven. Det framkom att psykisk ohälsa yttrade sig på olika sätt. Skolsköterskorna saknade djupare kunskap i bemötande av psykisk ohälsa. Trygghet var en förutsättning för god psykisk hälsa. Vikten av fungerande stödjande samarbete med familj och sjukvård påtalades. Slutsats: Mer undervisning kring psykisk ohälsa behövs i specialistutbildningen till skolsköterska, samt större tillgång av resurser i elevhälsan. Psykisk ohälsa inleds oftast i hemmiljön varför det behövs resurser på samhällsnivå för att möta eleverna redan i hemmet. / Background: During the 21st century there has been a steady increase of children, between 6-15 years old, who have received psychiatric care. Children do not seek psychiatric treatment for mental illness of their own accord. The detection of mental illness in children depend on people in their surroundings, such as parents, medical- or school personal, to express the need of increased support. The school nurse has a unique opportunity to detect mental illness in children at an early stage. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of pupils with mental illness.  Method: An interview study with qualitative design was conducted. 13 female specialist nurses’ ages 33 - 69 years from southern and central Sweden were interviewed. The interviews were conducted digitally and on site and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis. Result: Four categories emerged: Nurses’ Experience of mental illness, The school nurse’s professionalism, Prerequisites for good mental health and Supportive collaboration for the pupil. Mental illness is expressed in different ways. The school nurses lacked a deeper knowledge in dealing with mental illness. Safetiness was a prerequisite for good mental health. The importance of effective cooperation with family and healthcare was emphasized. Conclusion: The residency needs more education concerning mental health problems, as well as greater access to resources in student health. Mental health issues usually initiate in home environments, hence means to connect with pupils at home are necessary at society level.

Bakgrund: Tusentals kvinnor och flickor mördas årligen på grund av heder internationellt och det är oftast av manliga släktingar för att återta hedern för familjen. Socialstyrelsen beskriver hedersrelaterat våld en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Elevhälsoteamet på skolan har ett ansvar att identifiera barn som far illa eller som är i riskzon. Hederskultur bland flickor i grundskolan kan utmärka sig på olika sätt, det kan uppstå situationer där flickor inte får deltaga i olika aktiviteter i skolan på grund av att de blivit tillsagda av sina föräldrar att de inte får, simundervisning är vanligt förekommande exempel. Skolsköterskan har en betydelsefull roll i att via hälsosamtalet kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur och ge stöttning och vägledning. Syfte: var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att möta flickor i grundskolan som lever i en hederskultur. Metod: Studien är en empirisk studie utifrån en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där totalt sex stycken deltagare intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att hälsosamtalet är ett viktigt verktyg för att kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur. Att ge stöttning till flickorna i skolan som lever i en hederskultur är viktigt och kunde innebära tjejgrupper, där flickorna fick möjlighet att diskutera om normer och värderingar kopplat till hederskultur. Samarbete med hela elevhälsoteamet, lärare och socialtjänst framkom vara viktigt och ett måste för att kunna arbeta hälsofrämjande. Slutsats: För att kunna hjälpa flickor i grundskolan som lever i en hederskultur krävs det att samtliga professioner i skolan erhåller utbildning inom ämnet. Med ett fungerade samarbete kan flickorna tidigt identifieras och erbjudas stöttning och vägledning. Författarna anser att vidare forskning behöver tillämpas inom området. / Background: Thousands of women and girls are murdered every year because of honor, it is often by male relatives to regain the honor of family. The National Board of Health and Welfare describes honor-related violence violations of human rights. The student health team at the school has a responsibility to identify children who are doing badly or who are at risk. Honor culture among girls in primary school can be distinguished in different ways, there may be situations where girls are not allowed to participate in different activities in school due to being told by their parents that they are not allowed, swimming lessons are common examples. The school nurse has an important role in being able to identify girls who live in an honor culture through the health conversation and provide support and guidance. Aim: The aim was to describe the school nurse's experiences of meeting girls in primary school who live in an honor culture. Method: The study was an empirical study based on and qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted where a total of six participants were interviewed. The data collection was analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The results showed that the health conversation is an important tool for being able to identify girls who live in a culture of honor. Giving support to the girls in the school who live in an honor culture is important and could involve girl groups,where the girls had the opportunity to discuss norms and values linked to honor culture. Cooperation with the entire student health team, teachers and social services emerged to be important and a must in order to be able to work to promote health. Conclusion: In order to be able to help girls in elementary school who live in an honor culture, it is required that all professions in the school receive education on the subject. By a working collaboration, the girls can be identified early and offered support and guidance. The authors believe that further research needs to be applied in this area.

Bakgrund: I Sverige genomförs en studie som regelbundet undersöker hälsan hos barn och ungdomar genom att de själva får skatta sin hälsa. Senaste mätningarna visar en ökad skolstress samt otillräcklig fysisk aktivitet. Skolsköterskan har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med elever. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med elever i åldrarna 13-18 år. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där tio skolsköterskor deltog. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att skolsköterskor arbetar hälsofrämjande med elever både på individ- och gruppnivå. Skolsköterskorna belyser att en del av arbetet innebär att visa sig på skolan för att avdramatisera sin roll och för att skapa relationer till eleverna. Det framkommer att det finns faktorer som påverkar arbetet, dessa är samarbetet med övrig personal samt att skolsköterskorna upplever att de inte hinner med allt de skulle vilja. Konklusion: Samarbetet mellan skolsköterskan och skolans övriga personal är en förutsättning för att kunna arbeta hälsofrämjande. Det krävs ett intresse och engagemang från samtliga professioner och att de har eleverna i fokus för att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt till en god hälsa och trygg skolgång. / Background: In Sweden there is an ongoing study that regularly examines the health of children and young people. The latest measurements show increased school stress and low physical activity. The school nurse's task is to work with health promotion and prevention with students. Aim: The aim was to describe school nurses´ experiences of working to promote health with students aged 13-18. Method: A qualitative interview study was conducted in which ten school nurses participated. The analysis was carried out as a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result shows that school nurses work to promote health with students both at individual- and group level. The school nurse's point out that part of the work involves interacting with the students to undramatize their role and to create relationships with the students. It emerges that there are factors that affect the work, these are the collaboration with other staff and that the school nurses feel that they do not have time for everything they would like. Conclusion: The collaboration between the school nurse and the school's other staff is a condition for being able to work to promote health. It requires an interest and commitment from all with the students in focus to give the students as good conditions as possible for good health and a safe school environment.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat vilket kräver insatser från samhället. Skolsköterskan som träffar ungdomarna dagligen har en unik och betydelsefull roll för deras psykiska hälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans uppfattning om det hälsofrämjande arbetet för att förebygga ungdomars psykiska ohälsa. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes. Tolv intervjuer genomfördes med skolsköterskor från olika kommuner i södra Sverige. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema: Skolsköterskans strävan mot välfungerande samarbeten i ett elevcentrerat hälsofrämjande arbete med organisatoriska förutsättningar. Tre kategorier lyftes fram: en betydelsefull stödjande roll, värdet av välfungerande samarbeten och behovet av organisatoriska förutsättningar samt underkategorier. Skolsköterskorna betonade vikten av sin egen stödjande roll, ett fungerande samarbete och behovet av struktur för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Skolsköterskans roll uppgavs var att ligga steget före och öka elevens kunskap och medvetenhet kring deras hälsa samt stärka deras handlingsberedskap. Konklusion: Ungdomarnas psykiska ohälsa utmanas därför är det av värde att det hälsofrämjande arbetet prioriteras. Vidare forskning kring det hälsofrämjande arbetets effekt behövs men även forskning kring ungdomars uppfattning av skolsköterskors hälsofrämjande arbete. / Background: Mental health problems have increased among youth and requires action from society. The school nurse, who interacts daily with the youths, has a unique role to play. Aim: The aim of the study was to investigate the school nurse's perception of health promotion to prevent youths mental health problems. Methods: Qualitative content analysis with an inductive approach was used. Twelve interviews were conducted with school nurses in southern Sweden. Results: A theme emerged: The school nurses strive for wellfunctioning collaborations in a student centered health promotion work with organizational conditions. Three categories were found: a significant supporting role, the value of wellfunctioning collaborations and the need of organizational conditions. School nurses emphasized the importance of their own supportive role, a functioning collaboration and structure for continued health promotion work. The school nurse's role in the health promotion work was stated to be one step ahead, increasing the student's knowledge and awareness of their health and to strengthen their preparedness for action. Conclusions: Mental health problems among youth is being challenged and health promotion work needs to be a priority. Further research on the effect of health promoting is needed along with research on youths perceptions of school nurses' health promoting work.

Bakgrund: Ungdomars tillgång till internet gör pornografin lättillgängligt och inflytelserik. I svenska skolor påvisas brister inom sex och samlevnadsundervisningen där elevhälsans personal oftast inte inkluderas. Utifrån skolsköterskans profession kring det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, har skolsköterskan en unik roll att främja elevernas hälsa.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur ungdomars psykiska och sexuella hälsa påverkas vid konsumtion av internetpornografi.Metod: Systematisk litteraturöversikt med deskriptiv design. Åtta kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet som analyserades enligt tematisk analys. Resultatet beskrivs narrativt.Resultat: I resultatet framkom teman; psykisk ohälsa och tvångsmässig användning av pornografi samt ökat sexuellt risktagande och sexuellt våld. Resultatet visar att symtom på ångest, depression samt psykosomatiska symtom sågs hos flickor vid högre pornografikonsumtion. Hos pojkar med låg självkänsla sågs en ökad risk att utveckla symtom på ökad och tvångsmässig konsumtion av pornografi. Vid högre grad av pornografikonsumtion sågs ett ökat sexuellt risktagande hos pojkar och en ökad riskfylld livsstil hos flickor. Resultatet visar att pojkar konsumerar mer pornografi med våldsinslag.Slutsats: Resultatet visar att ungdomars psykiska och sexuella hälsa påverkas vid pornografikonsumtion. Med stöd av resultatet kan skolsköterskeprofessionen bidra med kunskap kring pornografins påverkan hos ungdomar / Background: Young people´s access to the internet makes pornography easily accessible and influential. In Swedish schools there are shortcomings in sex and cohabitation education, where they often do not include student health staff. Based on the school nurse´s work with health promotion and prevention, the school nurse has a unique role in promoting students´ health.Aim: The aim of the study was to investigate how young people´s mental and sexual health is affected when consuming internet pornography.Method: Systematic literature review with descriptive design. Eight quantitative articles were included in the results, which were analyzed with thematic analysis and described narratively.Results: The results revealed two themes; mental illness and compulsive use of pornography and increased sexual risk-taking and sexual violence. The results show that symptoms of anxiety, depression and psychosomatic symptoms were seen in girls with higher pornography consumption. In boys low self-esteem there was an increased risk of compulsive consumption of pornography. With higher pornography consumption, there was an increased sexual risk-taking in boys and an increased risky lifestyle in girls. The results show that boys consume more pornography with elements of violence.Conclusion: The result shows that young people get affected in their mental and sexual health by pornography consumption. With the support of the results, the school nursingProfession can contribute with knowledge about the impact of pornography on young people.

Problem och syfte: Vaccinationstveksamhet är ett uppseglande globalt problem och ett av tio prioriterade hot mot världshälsan. Elevhälsovårdens vaccinationer utgör en viktig del av elevers skydd mot sjukdomar. Ingen generell beskrivning av skolsköterskors strategier och arbetssätt med elever och vårdnadshavare som uttrycker vaccinationstveksamhet har identifierats och därför syftar aktuell studie till att belysa dessa. Metod: Kvalitativ intervjustudie med tio skolsköterskor yrkesverksamma inom grundskolor i delar av södra Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudkategorin Att så ett frö för vaccinationsacceptans framkom i dataanalysen. Arbetssättet och strategierna riktar sig mot både vaccinationstveksamma vårdnadshavare och elever. Två kategorier Att respektfullt stimulera vårdnadshavaren till att överväga sitt beslut och Att möjliggöra elevens delaktighet beskriver detta arbete. Underkategorierna som relateras till arbetet med vårdnadshavare beskriver bland annat regelbundet säkerställande av vaccinationsbeslutet och individualisering av information. Underkategorierna som relateras till arbetet med eleverna beskriver bland annat insatser för motvilligt ovaccinerade elever och anpassningar till tveksamma elever. En tredje kategori Skolsköterskans kompetens används långsiktigt beskriver övergripande hur skolsköterskornas arbetssätt och strategier utförs. Slutsats: Skolsköterskors arbete är långsiktigt och präglas av respekt för vårdnadshavarnas beslut samt elevernas självbestämmanderätt ur ett barnperspektiv. Skolsköterskor behöver bygga en god relation med familjen och informera dem utifrån en bred kunskapsgrund. / Objective: Vaccine hesitancy is a growing global problem and one of ten prioritised threats to world health. The vaccinations in school health services make up an essential part of pupils’ disease resistance. No generalised description of school nurses’ strategies and methods with pupils and guardians who express vaccine hesitancy has been identified and therefore the aim of this study is to elucidate these strategies and methods. Methods: Qualitative interviews with ten school nurses working in primary schools in parts of southern Sweden were performed. The data were analysed with content analysis. Results: The findings revealed the main category To plant a seed of vaccine acceptance. The strategies and methods target both vaccine-hesitant guardians and pupils. Two categories To respectfully stimulate guardians to consider their decision and To enable pupils’ participation describe these strategies and methods. The sub-categories related to work targeting guardians describes regular checking of the guardian’s decision and individualised information among other things. The sub-categories related to work targeting pupils describes actions for unwillingly unvaccinated pupils and individual arrangements for vaccine-hesitant pupils. A third category A long-term initiative using the school nurse’s competence describes the overarching strategies and methods of the school nurse. Conclusions: The school nurses have a long-term strategy marked by respect for the guardians’ decisions as well as the pupils’ rights of self-determination from a child rights’ perspective. The school nurses need to build a good relationship with the family and inform them using a broad base of knowledge.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar hos barn och ungdomar och är ett stort samhällsproblem. Skolsköterskan träffar alla elever i skolan genom hälsosamtalet. Om skolsköterskan identifierar elever som visar tecken på psykisk ohälsa kan tidiga insatser sättas in för att stötta elever och minska risken för allvarlig psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte var dels att belysa skolsköterskans erfarenheter av att identifiera psykisk ohälsa hos elever och dels hur hälsosamtalet som verktyg kan vara hjälpsamt. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor. En intervjuguide med frågeområden har använts. För att analysera resultatet har en kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; En möjlighet att skapa en relation, Ett stöd och redskap och Skolsköterskans förhållningssätt. Från resultatet framkom temat: Skolsköterskans relationsskapande och engagemang har betydelse för att identifiera psykisk ohälsa hos elever. Slutsats: Genom hälsosamtalet kunde en relation skapas som underlättade för eleven att söka skolsköterskan vid senare tillfälle. För att identifiera den psykiska ohälsan var det betydelsefullt att ge eleven tid och utrymme i samtalet men också att lyssna och se hela eleven. Skolsköterskans förhållningssätt gentemot eleven hade en betydande roll för att skapa ett förtroende. / Background: Mental illness is increasing among children and adolescents and is a major social problem. The school nurse meets all students at school through the health dialogues. If the school nurse identifies students who show signs of mental illness, early intervention can be implemented to support students and reduce the risk of serious mental illness. Aim: The purpose of the study was partly to investigate the school nurse's experiences of identifying mental illness in students and how the health dialogue can help out as a tool for them. Method: The study has been conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Data collection has been carried out through semi-structured interviews with ten participating school nurses. An interview guide with question areas has been used. To analyze the results, a qualitative content analysis has been used. Results: The result showed three main categories; An opportunity to create a relationship, A support and tool as well as the School Nurse's approach. From the results, the theme that emerged was: The school nurse's relationship-building and commitment are meaningful for identifying mental illness in students.  Conclusion: Through the health dialogue, a relationship could be built that made it easier for the student to contact the school nurse on a later occasion. In order to identify mental illness, it was important to give the student time and space in the conversation, but also to listen and look at the whole person. The school nurse's attitude towards the student played a significant role in creating trust.

I dagens moderna samhälle är den digitala tekniken en stor del av vår vardag och ses som ett relativt nytt samhällsproblem. Under det senaste decenniet har användandet av digital teknik ökat explosionsartat i alla åldersgrupper i samhället. Barn och unga är idag mer stillasittande än förr och skärmtiden prioriteras framför aktiv lek. Distriktssköterskan arbetar för att främja hälsa för hela befolkningen och kan vara verksam inom skolan som skolsköterska. Skolan är en viktig arena för att implementera en hälsosam livsstil från tidig ålder och vikten av en god vårdrelation ses som betydelsefullt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolsköterskan arbetar med skärmtid hos barn i skolan. Designen utgörs av en integrativ litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar har identifierats från databaserna Cinahl, Pubmed och Medline och därefter granskats utefter vald granskningsmall samt utarbetade kriterier. Vilket resulterade i tre huvudteman och sju subteman som beskriver hur skolsköterskan kan arbeta. Av resultatet framkom vikten av att samarbeta med både vårdnadshavare och övriga vuxna i skolan. Men även att skolsköterskan har en viss kunskap om vad barnen gör på internet. Det hälsofrämjande arbetet med att främja rörelse och begränsa skärmtid sågs som betydelsefullt. Denna uppsats kan påvisa vikten av att identifiera och undervisa gällande skärmtidens effekter för hälsan på både kort och lång sikt. / In today´s modern society, digital technology is a large part of our everyday life and is seen as a large part of our everyday life and is seen as a relatively new social problem. During the last decade, the use of digital technology has increased explosively in all age groups in society. Children and young people today are more sedentary than before, and screen time is prioritized over active play. The district nurse works to promote health for the entire population and can work within the school as a school nurse. The school is an important arena for implementing a healthy lifestyle from an early age and the importance of a good care relationship is seen as significant. The purpose of the essay is to investigate how the school nurse works with screen time in children at school. The design consists of an integrative literature review where twelve scientific articles have been searched from the databases Cinahl, Pubmed and Medline and then reviewed according to the selected review template and prepared criteria. Which resulted in three main themes and seven sub-themes that describe how the school nurse can work. The results revealed the importance of collaborating with both guardians and other adults in the school. But also, that the school nurse has some knowledge of what the children do on the internet. The health – promoting work of promoting movement and limiting screen time was seen as significant. This essay can demonstrate the importance of identifying and teaching about the health effects of screen time in both the short and long term.

Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem som utgör ett hot mot folkhälsan globalt, då det ökar risken för fysiska och psykiska hälsoproblem. Att förebyggande åtgärder sätts in i tid är en avgörande faktor. Då de flesta barn går till skolhälsovården kan skolsköterskan spela en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet för barn med övervikt eller fetma. Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete för skolbarn med övervikt eller fetma. En systematisk litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades genom innehållsanalys. I resultatet framkommer det att stöd från ledningen och ett gott teamarbete möjliggör skolsköterskans hälsofrämjande arbete för barn med övervikt eller fetma. Brist på tid och resurser lyfts fram som utmaningar och vid en hög arbetsbelastning prioriteras andra arbetsuppgifter. Skolsköterskor upplever ett behov av kompetensutveckling för att kunna stödja vårdnadshavare och elever till goda levnadsvanor. Övervikt och fetma är ett känsligt ämne där skolsköterskan behöver arbeta personcentrerat. Slutsatsen är att skolsköterskan kan arbeta hälsofrämjande men behöver resurser i form av stöd, tid och utbildning. Framtida forskning bör undersöka hur skolsköterskan tillsammans med övrig skolpersonal kan införa hälsofrämjande åtgärder för barn med övervikt eller fetma. / Overweight and obesity among children pose a threat to public health globally, as it increases the risk of physical and mental health problems. Preventive actions that are implemented at an early stage is a crucial factor. School nurses can play an important role in the health promotion work for children with overweight or obesity. The aim of the study was to describe school nurse's experience of working with health promotion for school children with overweight or obesity. This systematic review is based on 14 scientific articles. The material was analyzed by content analysis. The results shows that support from upper management and teamwork enable the school nurse's health promotion work. Lack of time and resources is highlighted as a challenge. In the event of a high workload, other tasks are prioritized. Competence development was requested to be able to support guardians and students. Overweight and obesity is a sensitive subject where the school nurse needs to work person centred. The conclusion is that the school nurse can promote health improvements, but resources are required, such as support, time and education. Further research should explore how health improving actions for children with overweight or obesity can be implemented by the school nurses in cooperation with other personnel.

Bakgrund: Den 11 mars år 2020 deklarerade World Health Organisation att Covid-19 är en pandemi. Covid-19 är en akut luftvägsinfektion som kan leda till livshotande tillstånd. Folkhälsomyndigheten har belyst vikten av en fungerande elevhälsa i skolan där det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska fokusera på elevers mående och skolfrånvaro under pandemin. Syfte: Studiens syfte var att beskriva skolsköterskors upplevelser av hur Covid-19 pandemin påverkat deras dagliga arbete i grundskolan. Metod: I studien användes en kvalitativ metod där tio intervjuer analyserades med beskrivande innebördsanalys. Resultat: Ur analysen framkom ett innebördstema: Anpassningar och förändringar, som beskrevs genom åtta innebördselement: Förhållningssätt till information och kommunikation från ledningen, Anpassningar i den fysiska arbetsmiljön, Planering och prioritering, Ökad användning av digitala verktyg, Förändringar i elevers skolfrånvaro, Skolsköterskors känsla av ansvar, Förstärkt roll som trygg vuxen, Skolsköterskors upplevda känslor i det dagliga arbetet. Konklusion: Anpassningar och förändringar i skolsköterskors dagliga arbete i grundskolan har införts utifrån Covid-19 restriktioner och allmänna råd. Under Covid-19 pandemin har skolsköterskornas självständiga arbete tydliggjorts i än större utsträckning genom hur de har förändrat och anpassat det dagliga arbetet. / Background: On March 11, 2020, the World Health Organization declared Covid-19 a pandemic. Covid-19 is an acute respiratory infection that can lead to life-threatening conditions. The Swedish Public Health Agency has highlighted the importance of a functioning student health in schools, where the health promotion and prevention work must focus on students' well-being and school absence during the pandemic. Purpose: To describe school nurses' experiences of how the Covid-19 pandemic affected their daily work in primary school. Method: The study used a qualitative method where ten interviews were conducted and analyzed with descriptive meaning analysis. Result: From this analysis the theme of Adaptations and Changes emerged, which will be described through eight meaning elements; Approaches to information and communication from management, Adaptations in the physical work environment, Planning and prioritization, Increased use of digital tools, Changes in students 'school absence, School nurses' sense of responsibility, Enhanced role as a safe adult, School nurses' perceived feelings in their daily work.Conclusion: Adaptations and changes in school nurses' daily work in primary school have been introduced based on Covid-19 restrictions and general advice. During the Covid-19 pandemic, the independent work of school nurses has been clarified to an even greater extent through how they have changed and adapted their daily work.