Bakgrund: Ungdomar med ADHD löper en ökad risk för konsekvenser, såsom lägre livskvalitet, svårigheter med relationer och akademiska utmaningar. Det är viktigt att belysa ungdomarnas upplevelser som skolsköterskan kan utgå ifrån i de hälsofrämjande mötena. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa ungdomars upplevelser av hur diagnosen ADHD påverkar deras dagliga liv. Metod: Vald metod samt analysmetod var metasyntes. Studien baserades på analys av resultatet i 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i nio subteman som bildade fyra huvudteman: Påverkan från omgivningen, Känna sig annorlunda och utesluten, En fungerande skolgång är betydande samt Påverkan på det dagliga livet. Resultatet visade att ADHD påverkar ungdomens dagliga liv där ungdomarna efterfrågar stöd av omgivningen, samt en skolmiljö och undervisning som anpassats efter deras förutsättningar. Konklusion: ADHD påverkade ungdomarnas dagliga liv där skolsköterskan behöver arbeta ihop med elevhälsoteamet, lärare samt vårdnadshavare för att kunna ge ungdomarna det stöd de behöver. / Background: Adolescents with ADHD report lower quality of life, difficulties with relationships, and academic challenges. It is important to highlight the experiences of the adolescents’ daily life, which the school nurse can use as a basis in health-promoting encounters. Aim: The purpose of the present study was to illuminate adolescents’ experiences of how the diagnosis of ADHD affects their daily lives. Method: The chosen method and analysis method was a metasynthesis. The study was based on the analysis of the results of 12 qualitative articles Findings: The results showed that ADHD affects the adolescents’ daily lives. The adolescents sought support from their environment, as well as a school environment and education adapted to their conditions. Conclusion: ADHD affected the adolescents’ daily life where the school nurse needs to work together with the student health team, teachers, and guardians to provide adolescents the support they need.

Bakgrund: Arbetet kring vaccinationer utgör en stor del av skolsköterskans yrkesutövande, liksom är en viktig faktor i att främja barns hälsa på lång sikt. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan påverka såväl barnets upplevelse av vaccinationen som följsamheten till det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Skolsköterskan kan tillämpa omvårdnadsåtgärder i syfte att underlätta vaccinationen för barn med stickrädsla. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder i samband med vaccination av barn med stickrädsla. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats genom datorstödda intervjuer vilka analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna utgjordes av Att förbereda inför vaccination, Att optimera vaccinationssituationen samt Att samverka kring elever i samband med vaccination. Konklusion: Skolsköterskor kan genom att anta ett barncentrerat förhållningssätt, med en flexibilitet utifrån barnets behov, i många fall genomföra vaccinationer av elever med stickrädsla. Samverkan med vårdnadshavare kan fungera som en trygghet och skulle potentiellt kunna vara förebyggande för framtida stickrädsla. / Background: Vaccination constitutes a significant part of the school nurse's professional practice and is crucial for promoting children's long-term health. It is common children have a fear of needles which may affect both the child’s vaccination experience and adherence to the childhood immunisation programme. School nurses can apply nursing measures to facilitate vaccinations for children with fear of needles. Aim: To describe school nurses' experiences of nursing measures during vaccination of children with fear of needles. Method: The study was performed with a qualitative inductive approach through computer-assisted interviews analyzed using content analysis. Findings: Analysis yielded three categories and seven subcategories, the categories consisted of To prepare for vaccination, To optimize the vaccination situation and To collaborate around pupils during vaccination. Conclusion: By adopting a child-centered approach and being flexible according to a child's needs, school nurses can often carry out vaccinations for students with a fear of needles. Collaboration with parents or other safe adults can provide security and potentially prevent future fear of needles.

Bakgrund: Puberteten är den period i livet då kroppen förändras och utvecklas till att bli vuxen. I skolsköterskans uppdrag ingår hälsosamtal och hälsobesök med tillväxtkontroller. Här har skolsköterskan möjlighet att pubertetsskatta eleverna och upptäcka avvikande pubertet. På många skolor används Tannerskalan som skattningsinstrument. Syfte: Att utforska skolsköterskors upplevelse av att samtala om och skatta elevers pubertet. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Materialet analyserades enligt en latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom: Pubertetsskattning, Aspekter på positiva och negativa samtal, Skolsköterskornas upplevelser av pubertetsskattning samt Förslag till förbättringar av elevers pubertetssamtal och skattningar. Temat som framkom var: Vikten av relationsskapande. Konklusion: Studien visar att det ser olika ut gällande hur och på vilket sätt skolsköterskor samtalar om och skattar elevers pubertet. Tannerskalan upplevs omodern och icke inkluderande och tankar på ett nationellt stöd för pubertetskattningar framkommer. Sammanfattningsvis har vikten av att skapa goda relationer en stor och avgörande betydelse för att mötet med eleven ska bli framgångsrikt och pubertetsskattningen så korrekt som möjligt. / Background: Puberty is the period in life when the body changes and develops into adulthood. The school nurse's duties include health conversations and health visits, with growth assessments. Here, the school nurse has the opportunity to assess puberty in pupils and detect abnormal puberty. Many schools use the Tanner scale as an assessment tool. Aim: To explore the experience of school nurses in discussing and assessing pupils' puberty. Method: A qualitative study with an inductive approach. The material was analyzed using latent qualitative content analysis. Findings: Four main categories emerged: Puberty assessment, Aspects of positive and negative conversations, School nurses' experiences of puberty assessment, and Suggestions for improving pupils' puberty conversations and assessments. The theme that emerged were: The importance of relationship building. Conclusion: The study shows that there are differences in how and in what way school nurses discuss and assess pupils' puberty. The Tanner scale is perceived as outdated and non-inclusive, and ideas for national support for puberty assessments emerge. To summarise, the importance of creating good relationships is of great and crucial importance for the meeting with the pupil to be successful and the puberty assessment as accurate as possible.

Bakgrund: Barn som lever med föräldrar som har alkoholproblem är en utsatt grupp. De har en ökad risk att fara illa på kort och lång sikt. I skolsköterskans arbete ingår samtal med elever där möjlighet finns att uppmärksamma dem med svåra hemförhållanden. Skolsköterskan har ett ansvar att identifiera och stödja elever som lever i en utsatt hemmiljö. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att uppmärksamma elever med föräldrar som har alkoholproblem. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Nio intervjuer genomfördes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Elever med föräldrar som har alkoholproblem är svåra att uppmärksamma. Hälsosamtalen, att vara observant på symtom, skapa goda relationer och stödja eleverna är aspekter som beskrivs som betydande vid uppmärksammande av dessa elever. Konklusion: För att öka möjligheten att uppmärksamma elever krävs att skolsköterskan är tillgänglig, har tid, viljan att skapa goda relationer, har välfungerande samarbete såväl internt som externt och rutiner att ställa frågor om hemsituationen. Även ökad kunskap och information är viktigt för att uppmärksamma elever med alkoholproblem i hemmet. / Background: Children living in families where parents have alcohol problems are a vulnerable group. They have an increased risk of harm in the short and long term. The school nurse’s health dialogue gives an opportunity to find pupils who live in a vulnerable home environment. They have a responsibility to identify and support these pupils. Aim: The aim of this study is to describe school nurses’ experience of paying attention to pupils with parents who have alcohol problems. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Nine interviews were conducted and analyzed through qualitative content analysis. Findings: Pupils with parents who have alcohol problems are difficult to pay attention to. The health dialogues, being observant of symptoms, creating good relationships and supporting the pupils are aspects that are described as important when paying attention to these pupils. Conclusion: To increase the possibility of paying attention to pupils, it is necessary that the school nurse is available, has time, desires to create good relationships, has well-functioning collaboration and routines for asking questions about the home situation. Knowledge and information are important to pay attention to pupils with alcohol problems at home. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p><p>Stavningsvarierad titel: Skolsköterskans upplevelse av att uppmärksamma barn som anhöriga till föräldrar som har alkoholproblem: En kvalitativ studie</p>

Bakgrund: Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en del av ungdomars hälsa, vilken generellt sett är god men varierar på gruppnivå. Kritik har riktats mot skolans ämnesintegrerade undervisning, där elevhälsan inte görs tillräckligt delaktig. Skolsköterskor kan potentiellt stärka ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Syfte: Undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter med ungdomar. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor, och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier med underkategorier identifierades: Skolsköterskors elevcentrerade arbete: Hälsosamtalet – en försiktig ingång till SRHR. Gruppundervisning - stora variationer i omfattning och innehåll. Öppen mottagning – möjlighet för ungdomar att samtala om SRHR. Samverkan i skolan: Samverkan med lärare styrs av lärares önskemål och behov. Elevhälsoteamet – samarbete med förbättringspotential. Ungdomsmottagningen – stödfunktion med varierande samverkan. Skolsköterskors förutsättningar att arbeta med SRHR: Kunskap – grundpelare för att arbeta med området. Intresse, engagemang, känslor och värderingar påverkar arbetet. Otydliga ramverk ställer höga krav på skolsköterskor. Konklusion: Skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med SRHR med ungdomar varierar i omfattning och innehåll. Att skapa tillitsfulla relationer och inkluderande miljöer beskrivs som framgångsfaktorer. Samverkan med lärare sker utifrån lärares behov eller på skolsköterskors initiativ, samtidigt som skolsköterskors ansvar och uppdrag upplevs otydligt. Intresse för SRHR verkar styra både omfattning av arbetet och benägenheten att söka ny kunskap. / Background: Sexual and reproductive health and rights (SRHR) is a component of adolescent health, which is generally good but varies at group level. Criticism has been directed at the school's subject-integrated teaching, where student health is not sufficiently involved. School nurses can potentially strengthen young people's sexual and reproductive health and rights. Aim: Investigate school nurses' experiences of working with sexual and reproductive health and rights with adolescents. Method: Semistructured interviews were conducted with eight school nurses, then analyzed according to qualitative content analysis. Findings: Three main categories with subcategories were identified: Student-centered work of school nurses: The health conversation – a cautious entry into SRHR. Group teaching - large variations in scope and content. Open reception - opportunity for young people to talk about SRHR. Collaboration in school: Collaboration with teachers is governed by teachers' wishes and needs. The student health team – collaboration with potential for improvement. Youth reception – support function with varying collaboration. School nurses' prerequisites for working with SRHR: Knowledge - cornerstones for working with the area. Interest, commitment, feelings and values affect the work. Unclear frameworks place high demands on school nurses. Conclusion: School nurses' experiences of working with SRHR with adolescents vary in scope and content. Creating trusting relationships and inclusive environments are described as success factors. Cooperation with teachers takes place based on teachers' needs or on the initiative of school nurses, while at the same time school nurses' responsibilities and tasks are perceived as unclear. Interest in SRHR seems to control both the scope of the work and the inclination to seek new knowledge.

Bakgrund: Problematisk skolfrånvaro oavsett motiv är ett hinder för elevens skolgång. Orsaker till skolfrånvaro kan vara skolk, kronisk sjukdom och tillfällig sjukdom. Elevhälsan där skolsköterskan ingår har en betydande roll i att främja elevers skolnärvaro och tidigt identifiera elever som behöver anpassningar för att nå utbildningsmål. Syfte: Syftet var att utifrån skolsköterskans roll utforska vilka faktorer som minskar skolfrånvaro. Metod: En systematisk litteraturöversikt användes. Totalt 20 vetenskapliga artiklar varav elva kvantitativa och nio kvalitativa analyserades enligt Polit och Becks (2021) analysmetod. Resultat: Tre huvudteman framkom: Kännedom om elevens hälsa och livsvillkor, Skolsköterskans kompetens och Skolsköterskans närvaro och kommunikation. Problematisk skolfrånvaro kan bero på olika orsaker som elevens sociala miljö, skolk och kronisk sjukdom. Medicinsk kompetens hos skolsköterskan är viktigt för att kunna ge eleven evidensbaserad vård. Ett gott samarbete mellan hemmet och skolan samt att skolsköterskan är närvarande på skolan ger en trygghet för eleven och bidrar till att minska skolfrånvaro. Konklusion: Slutsatsen visar att skolsköterskan har en viktig roll för elevens närvaro genom att vara länken mellan eleven, hemmet och skolmiljön. Det visar sig en närvarande skolsköterska på skolan leder till minskad skolfrånvaro. / Background: Problematic absence from school, regardless of motive, is an obstacle to the student's school attendance. Reasons for school absence can be truancy, chronic illness and temporary illness. The school nurse has a significant role in promoting students' school attendance and early identification of students who may need support for the adaptation in the school and help them to reach their educational goals. Aim: The aim was to explore, based on the school nurse's role, which factors reduce school absenteeism. Method: A systematic literature review was used. A total of 20 scientific articles, eleven quantitative and nine qualitative, were analyzed according to Polit and Beck's (2021) analysis method. Findings: The analysis resulted in three main themes: Knowledge of the student's health and living conditions, the School Nurse's competence and the School Nurse's presence and communication. Problematic school absence can be due to various reasons; the student's social environment, truancy, chronic illness. The right medical competence of the school nurse is important to be able to provide the student with evidence-based care. Good cooperation between home and school, as well as the presence of the school nurse at school, provides security for the student and contributes to reducing school absences. Conclusion: The conclusion shows that the school nurse has an important role for the student's attendance by being the link between the student, the home and the school environment. It turns out that having a school nurse present at the school, leads to reduced school absenteeism.

Bakgrund: Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade avseende problematisk skolfrånvaro. Långsiktiga konsekvenser av skolfrånvaron kan vara nedsatt social funktion, sämre förutsättningar till examen, försämrad hälsa och kortare livslängd. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande insatser syftar till att minska risk för ohälsa samt stärka hälsa och skyddsfaktorer. Skolsköterskans roll kopplas till känsla av sammanhang, KASAM, samt involvera barn och förälder i omvårdnaden. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors erfarenhet av hälsofrämjande insatser för att öka skolnärvaron hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i åk. F till 6. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: Vara flexibel och tillgänglig, Samordna insatser och Främja delaktighet. Hälsosamtalen är grundläggande för skolsköterskans arbete med barnets behov i centrum, för att kunna främja stöd och åtgärder som kan öka skolnärvaron. Skolsköterskor lyssnar in barnet, för dennes talan samt stöttar föräldrar som har svårt att få till rutiner och bidrar därigenom till ökad skolnärvaro. Konklusion: Skolsköterskans roll är komplex och central i det hälsofrämjande arbetet med barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, för att öka skolnärvaro. Skolsköterskor kan genom flexibilitet, tillgänglighet och delaktighet tidigt upptäcka barn med svårigheter och begynnande skolfrånvaro. Samverkan beskrivs som centralt för att möta barnens behov. / Background: Children with neuropsychiatric disabilities are over-represented regarding problematic school absence. Long-term consequences of school absence can be reduced social function, poorer conditions for graduation, deteriorated health and shorter lifespan. The school nurses´ health promotion and prevention efforts aim to reduce the risk of ill health and strengthen health and protective factors. The school nurses´ role is linked to a sense of context, KASAM, as well as involving children and parents in nursing. Aim: The purpose is to describe school nurses' experience of health-promoting efforts to increase school attendance among children with neuropsychiatric disabilities in school, in degrees F to 6. Method: Qualitative method with inductive approach. The data collection was carried out through semi-structured interviews with ten school nurses´. The material was analyzed through qualitative content analysis. Findings: The study resulted in three categories: Be flexible and available, Coordinate efforts and Promote participation. The health talks are fundamental to the school nurses´ work with the child's needs, to promote support and measures that can increase school attendance. School nurses listen to, speak up for the child, and support parents with difficulties getting into routines and thereby contribute to increased school attendance. Conclusion: The school nurses´ role is complex and central in the health promotion work with children who have neuropsychiatric disabilities, to increase school attendance. Through flexibility, availability and participation, school nurses´ can early detect children with difficulties and incipient absenteeism. Collaboration is described as central to meeting the children's needs. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem världen över och hotar den globala folkhälsan. Övervikt och fetma innebär en rad olika hälsorisker både på kort och lång sikt. Skolsköterskan har möjlighet att tidigt uppmärksamma barn med övervikt och fetma och har därmed en viktig roll i det förebyggande arbetet. Samarbete med föräldrarna och stöttning till egenvård utgör en central roll i skolsköterskans arbete. Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma hos barn. Metod: För att besvara studiens syfte gjordes en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning analyserades tio kvalitativa artiklar till resultatet genom Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna innefattar: “Ett ämne som kräver varsamhet”, “Samarbete med föräldrar”, “Svårigheter i den professionella yrkesrollen” och “Risk och framgångsfaktorer”. Konklusion: Arbetet visar att skolsköterskan har en central och viktig roll i att stödja barn med övervikt och fetma. I arbetet med övervikt och fetma hos barn framkom svårigheter och hinder för skolsköterskan, men även faktorer som kan förbättra det hälsofrämjande arbetet inom ämnet. / Background: Overweight and obesity is an increasing problem worldwide and a threaten to global public health. Overweight and obesity involves a number of different health risks both in short and long term. The school nurse has the opportunity to discover children with overweight and obesity at an early stage and has an important role in the preventive work. A central role in school nurse's work is cooperation with parents and self-care support Aim: The school nurse's experience of working with overweight and obesity in children. Method: To answer the purpose of the study a systematic literature review was made with an inductive approach. The searches were made in the databases PubMed and Cinahl. After the quality review, ten qualitative articles were analyzed through Friberg's five-step model. Findings: The results are presented in four main categories and eight subcategories. The main categories include: “A subject that requires caution”, “Cooperation with parents”, “Difficulties in the professional role” and “Risk and success factors”. Conclusion: The study shows that the school nurse has an important role in supporting children with overweight and obesity. Difficulties and obstacles appeared for the school nurse but also factors that can improve the health promotion work within the subject.

Bakgrund: Att vara fysiskt aktiv som ungdom ger positiva hälsoeffekter. Skolsköterskors hälsosamtal är anses stärka hälsan generellt men forskning visar att dessa samtal endast har begränsad effekt på ungdomars livsstil och att det behövs fördjupad kunskap om vad som motiverar ungdomar att vara fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som motiverar ungdomar att fortsatt vara fysiskt aktiva. Metod: 10 ungdomar i åldern 15-19 år intervjuats och en kvalitativ innehållsanalys har gjorts. Resultat: Ungdomar har motivation att fortsatt vara fysiskt aktiva när de känner att kroppen ger respons i form av att de känner sig piggare och har mer energi. Det är viktigt för ungdomarna att känna gemenskap med gruppen särskilt om ungdomarna sinsemellan ger varandra beröm för vad de presterar och uppmuntrar varandra till att träna. Förebilder och personliga mål ger också ökad motivation. Diskussion och konklusion: Studiens resultat kan användas av skolsköterskor i samtal med ungdomar. Det är av vikt att belysa alla delar som resultatet visar och att samtidigt ha i åtanke att fysisk aktivitet tenderar att ändra sig beroende på vilken årstid det är. Studiens resultat ger också indikation på att det behövs fördjupade kunskaper om den process det innebär att vara fysiskt aktiv / Background: An active lifestyle in adolescent years contributes to good overall health. Even though schoolnurses healthconversations are seen as a part of healthpromotion to maintain overall health, research shows, that conversations that school nurses carry through have limited impact on adolescent’s healthbehavior. Further research is needed concerning motivationfactors. Aim: To illuminate what motivationsfactors adolescents need to continue being physicaly active. Method:Ten adolescents aged 15-19 have been interviewed and a qualitative content analysis has been made. Result:Wellbeing according the physically active lifestyle, fellowship and solidarity within the sportsteam, the fact that group members praise and give each other credit for what they accomplish and encouragement to proceed the training, rollmodels and personal goals are-are important motivation factors. Discussion and conclusion:If the result is used in schoolnurses conversations related to health and physical activity with adolescents, all parts of the result are important to illuminate whilst still keeping in mind that physical activity tends to change according to current season. The study indicates that further knowledge about the motivation process that is crucial in order to maintain a physically active lifestyle is needed.

Résumé : L’augmentation du taux d’embonpoint et d’obésité chez les 12 à 17 ans est associée à des risques pour la santé à court et à long termes. Les actions recommandées portent sur la modification des habitudes alimentaires et d’activité physique. Il est reconnu que l’école peut jouer un rôle important pour aider les jeunes à adopter de saines habitudes de vie. Pour y parvenir, tous les acteurs de l’école sont invités à collaborer aux activités de promotion de la santé. Le but de cette étude était de décrire les pratiques collaboratives en milieu scolaire dans la promotion d’une saine alimentation et de l’activité physique. Une étude de cas multiples descriptive a été réalisée dans trois écoles secondaires du Québec afin de décrire ces pratiques à partir de quatre questions de recherche : 1) Quelles sont les manifestations empiriques de la collaboration dans la promotion de la santé entre les acteurs de l’école provenant de différents secteurs d’activités; 2) Quels sont les déterminants favorables et moins favorables pouvant influencer ces pratiques; 3) Quel est le rôle de l’infirmière scolaire dans ces pratiques et enfin 4) Quelles sont les composantes d’un modèle empirique de collaboration dans la promotion d’une saine alimentation et de l’activité physique en milieu scolaire. Les modes de collecte des données ont été un groupe de discussion, des entrevues individuelles semi-dirigées (n = 21), l’observation d’évènements impliquant une collaboration entre divers acteurs de l’établissement scolaire (n = 5) et l’analyse documentaire (n = 3). L’analyse qualitative des données, effectuée par plus d’une chercheuse, a été réalisée en trois flux concomitants d’activités. Les résultats ont mis en évidence plusieurs manifestations empiriques des pratiques collaboratives (ex. : s’investir dans un projet, accepter une tâche, consulter des collègues) et plusieurs déterminants de ces pratiques qui ont été classés sous trois rubriques selon qu’ils soient associés à l’individu (engagement, intérêt, connaissance de son rôle, compréhension et reconnaissance du rôle des autres, volontariat), à l’équipe (but commun, temps, respect, confiance, leadership) et à l’organisation (appui, stabilité du personnel, règles syndicales). De plus, le rôle de l’infirmière scolaire dans ces pratiques et une proposition de modèle empirique de pratiques collaboratives en milieu scolaire dans la promotion d’une saine alimentation et de l’activité physique sont présentés. Cette étude met en lumière la présence et l’importance des pratiques collaboratives dans la promotion des saines habitudes de vie auprès des jeunes. // Abstract : The increase in overweight and obesity rates among 12 to 17 year-olds is associated with health risks in the short and long terms. Recommended actions focus on changing eating habits and physical activity. It is recognized that schools can play an important role in helping young people adopt healthy lifestyles. To achieve this, all school stakeholders are invited to collaborate in health promotion activities. The purpose of this study is to describe collaborative practices in schools that promote healthy eating and physical activity. A descriptive multiple case study was conducted in three Quebec secondary schools to describe these practices, based on four research questions: 1) What empirical manifestations of collaboration in health promotion are there among school stakeholders from different sectors of activity? 2) Which favourable and less favourable determinants can influence these practices? 3) What is the role of the school nurse in these practices? 4) What are the components of an empirical model of collaboration in promoting healthy eating and physical activity in schools? The data collection methods consisted of a focus group, semi-structured individual interviews (n=21), observation of events involving collaboration among various school stakeholders (n=5) and document analysis (n=3). Qualitative analysis of data, carried out by more than one researcher, was conducted in three concomitant flows of activity. The results shed light on a number of empirical manifestations of collaborative practices (committing to a project, accepting a task, consulting with colleagues, others) and several determinants of these practices that were classified under three headings according to whether they were associated with the individual (commitment, interest, knowledge of role, understanding and recognizing roles of others, volunteering), the team (common purpose, time, respect, confidence, leadership) or the organization (support of internal bodies, staff stability, union rules). In addition, the role of the school nurse in these practices and proposed model of collaborative practices in schools that promote healthy eating and physical activity are presented. This study sheds light on the importance of collaborative practices in the promotion of healthy lifestyles among young people.