Bakgrund: Ungdomar med ADHD löper en ökad risk för konsekvenser, såsom lägre livskvalitet, svårigheter med relationer och akademiska utmaningar. Det är viktigt att belysa ungdomarnas upplevelser som skolsköterskan kan utgå ifrån i de hälsofrämjande mötena. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa ungdomars upplevelser av hur diagnosen ADHD påverkar deras dagliga liv. Metod: Vald metod samt analysmetod var metasyntes. Studien baserades på analys av resultatet i 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i nio subteman som bildade fyra huvudteman: Påverkan från omgivningen, Känna sig annorlunda och utesluten, En fungerande skolgång är betydande samt Påverkan på det dagliga livet. Resultatet visade att ADHD påverkar ungdomens dagliga liv där ungdomarna efterfrågar stöd av omgivningen, samt en skolmiljö och undervisning som anpassats efter deras förutsättningar. Konklusion: ADHD påverkade ungdomarnas dagliga liv där skolsköterskan behöver arbeta ihop med elevhälsoteamet, lärare samt vårdnadshavare för att kunna ge ungdomarna det stöd de behöver. / Background: Adolescents with ADHD report lower quality of life, difficulties with relationships, and academic challenges. It is important to highlight the experiences of the adolescents’ daily life, which the school nurse can use as a basis in health-promoting encounters. Aim: The purpose of the present study was to illuminate adolescents’ experiences of how the diagnosis of ADHD affects their daily lives. Method: The chosen method and analysis method was a metasynthesis. The study was based on the analysis of the results of 12 qualitative articles Findings: The results showed that ADHD affects the adolescents’ daily lives. The adolescents sought support from their environment, as well as a school environment and education adapted to their conditions. Conclusion: ADHD affected the adolescents’ daily life where the school nurse needs to work together with the student health team, teachers, and guardians to provide adolescents the support they need.

Bakgrund: Arbetet kring vaccinationer utgör en stor del av skolsköterskans yrkesutövande, liksom är en viktig faktor i att främja barns hälsa på lång sikt. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan påverka såväl barnets upplevelse av vaccinationen som följsamheten till det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Skolsköterskan kan tillämpa omvårdnadsåtgärder i syfte att underlätta vaccinationen för barn med stickrädsla. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder i samband med vaccination av barn med stickrädsla. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats genom datorstödda intervjuer vilka analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna utgjordes av Att förbereda inför vaccination, Att optimera vaccinationssituationen samt Att samverka kring elever i samband med vaccination. Konklusion: Skolsköterskor kan genom att anta ett barncentrerat förhållningssätt, med en flexibilitet utifrån barnets behov, i många fall genomföra vaccinationer av elever med stickrädsla. Samverkan med vårdnadshavare kan fungera som en trygghet och skulle potentiellt kunna vara förebyggande för framtida stickrädsla. / Background: Vaccination constitutes a significant part of the school nurse's professional practice and is crucial for promoting children's long-term health. It is common children have a fear of needles which may affect both the child’s vaccination experience and adherence to the childhood immunisation programme. School nurses can apply nursing measures to facilitate vaccinations for children with fear of needles. Aim: To describe school nurses' experiences of nursing measures during vaccination of children with fear of needles. Method: The study was performed with a qualitative inductive approach through computer-assisted interviews analyzed using content analysis. Findings: Analysis yielded three categories and seven subcategories, the categories consisted of To prepare for vaccination, To optimize the vaccination situation and To collaborate around pupils during vaccination. Conclusion: By adopting a child-centered approach and being flexible according to a child's needs, school nurses can often carry out vaccinations for students with a fear of needles. Collaboration with parents or other safe adults can provide security and potentially prevent future fear of needles.

Bakgrund: Puberteten är den period i livet då kroppen förändras och utvecklas till att bli vuxen. I skolsköterskans uppdrag ingår hälsosamtal och hälsobesök med tillväxtkontroller. Här har skolsköterskan möjlighet att pubertetsskatta eleverna och upptäcka avvikande pubertet. På många skolor används Tannerskalan som skattningsinstrument. Syfte: Att utforska skolsköterskors upplevelse av att samtala om och skatta elevers pubertet. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Materialet analyserades enligt en latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom: Pubertetsskattning, Aspekter på positiva och negativa samtal, Skolsköterskornas upplevelser av pubertetsskattning samt Förslag till förbättringar av elevers pubertetssamtal och skattningar. Temat som framkom var: Vikten av relationsskapande. Konklusion: Studien visar att det ser olika ut gällande hur och på vilket sätt skolsköterskor samtalar om och skattar elevers pubertet. Tannerskalan upplevs omodern och icke inkluderande och tankar på ett nationellt stöd för pubertetskattningar framkommer. Sammanfattningsvis har vikten av att skapa goda relationer en stor och avgörande betydelse för att mötet med eleven ska bli framgångsrikt och pubertetsskattningen så korrekt som möjligt. / Background: Puberty is the period in life when the body changes and develops into adulthood. The school nurse's duties include health conversations and health visits, with growth assessments. Here, the school nurse has the opportunity to assess puberty in pupils and detect abnormal puberty. Many schools use the Tanner scale as an assessment tool. Aim: To explore the experience of school nurses in discussing and assessing pupils' puberty. Method: A qualitative study with an inductive approach. The material was analyzed using latent qualitative content analysis. Findings: Four main categories emerged: Puberty assessment, Aspects of positive and negative conversations, School nurses' experiences of puberty assessment, and Suggestions for improving pupils' puberty conversations and assessments. The theme that emerged were: The importance of relationship building. Conclusion: The study shows that there are differences in how and in what way school nurses discuss and assess pupils' puberty. The Tanner scale is perceived as outdated and non-inclusive, and ideas for national support for puberty assessments emerge. To summarise, the importance of creating good relationships is of great and crucial importance for the meeting with the pupil to be successful and the puberty assessment as accurate as possible.

Bakgrund: Att vara fysiskt aktiv som ungdom ger positiva hälsoeffekter. Skolsköterskors hälsosamtal är anses stärka hälsan generellt men forskning visar att dessa samtal endast har begränsad effekt på ungdomars livsstil och att det behövs fördjupad kunskap om vad som motiverar ungdomar att vara fysiskt aktiva. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som motiverar ungdomar att fortsatt vara fysiskt aktiva. Metod: 10 ungdomar i åldern 15-19 år intervjuats och en kvalitativ innehållsanalys har gjorts. Resultat: Ungdomar har motivation att fortsatt vara fysiskt aktiva när de känner att kroppen ger respons i form av att de känner sig piggare och har mer energi. Det är viktigt för ungdomarna att känna gemenskap med gruppen särskilt om ungdomarna sinsemellan ger varandra beröm för vad de presterar och uppmuntrar varandra till att träna. Förebilder och personliga mål ger också ökad motivation. Diskussion och konklusion: Studiens resultat kan användas av skolsköterskor i samtal med ungdomar. Det är av vikt att belysa alla delar som resultatet visar och att samtidigt ha i åtanke att fysisk aktivitet tenderar att ändra sig beroende på vilken årstid det är. Studiens resultat ger också indikation på att det behövs fördjupade kunskaper om den process det innebär att vara fysiskt aktiv / Background: An active lifestyle in adolescent years contributes to good overall health. Even though schoolnurses healthconversations are seen as a part of healthpromotion to maintain overall health, research shows, that conversations that school nurses carry through have limited impact on adolescent’s healthbehavior. Further research is needed concerning motivationfactors. Aim: To illuminate what motivationsfactors adolescents need to continue being physicaly active. Method:Ten adolescents aged 15-19 have been interviewed and a qualitative content analysis has been made. Result:Wellbeing according the physically active lifestyle, fellowship and solidarity within the sportsteam, the fact that group members praise and give each other credit for what they accomplish and encouragement to proceed the training, rollmodels and personal goals are-are important motivation factors. Discussion and conclusion:If the result is used in schoolnurses conversations related to health and physical activity with adolescents, all parts of the result are important to illuminate whilst still keeping in mind that physical activity tends to change according to current season. The study indicates that further knowledge about the motivation process that is crucial in order to maintain a physically active lifestyle is needed.

Résumé : L’augmentation du taux d’embonpoint et d’obésité chez les 12 à 17 ans est associée à des risques pour la santé à court et à long termes. Les actions recommandées portent sur la modification des habitudes alimentaires et d’activité physique. Il est reconnu que l’école peut jouer un rôle important pour aider les jeunes à adopter de saines habitudes de vie. Pour y parvenir, tous les acteurs de l’école sont invités à collaborer aux activités de promotion de la santé. Le but de cette étude était de décrire les pratiques collaboratives en milieu scolaire dans la promotion d’une saine alimentation et de l’activité physique. Une étude de cas multiples descriptive a été réalisée dans trois écoles secondaires du Québec afin de décrire ces pratiques à partir de quatre questions de recherche : 1) Quelles sont les manifestations empiriques de la collaboration dans la promotion de la santé entre les acteurs de l’école provenant de différents secteurs d’activités; 2) Quels sont les déterminants favorables et moins favorables pouvant influencer ces pratiques; 3) Quel est le rôle de l’infirmière scolaire dans ces pratiques et enfin 4) Quelles sont les composantes d’un modèle empirique de collaboration dans la promotion d’une saine alimentation et de l’activité physique en milieu scolaire. Les modes de collecte des données ont été un groupe de discussion, des entrevues individuelles semi-dirigées (n = 21), l’observation d’évènements impliquant une collaboration entre divers acteurs de l’établissement scolaire (n = 5) et l’analyse documentaire (n = 3). L’analyse qualitative des données, effectuée par plus d’une chercheuse, a été réalisée en trois flux concomitants d’activités. Les résultats ont mis en évidence plusieurs manifestations empiriques des pratiques collaboratives (ex. : s’investir dans un projet, accepter une tâche, consulter des collègues) et plusieurs déterminants de ces pratiques qui ont été classés sous trois rubriques selon qu’ils soient associés à l’individu (engagement, intérêt, connaissance de son rôle, compréhension et reconnaissance du rôle des autres, volontariat), à l’équipe (but commun, temps, respect, confiance, leadership) et à l’organisation (appui, stabilité du personnel, règles syndicales). De plus, le rôle de l’infirmière scolaire dans ces pratiques et une proposition de modèle empirique de pratiques collaboratives en milieu scolaire dans la promotion d’une saine alimentation et de l’activité physique sont présentés. Cette étude met en lumière la présence et l’importance des pratiques collaboratives dans la promotion des saines habitudes de vie auprès des jeunes. // Abstract : The increase in overweight and obesity rates among 12 to 17 year-olds is associated with health risks in the short and long terms. Recommended actions focus on changing eating habits and physical activity. It is recognized that schools can play an important role in helping young people adopt healthy lifestyles. To achieve this, all school stakeholders are invited to collaborate in health promotion activities. The purpose of this study is to describe collaborative practices in schools that promote healthy eating and physical activity. A descriptive multiple case study was conducted in three Quebec secondary schools to describe these practices, based on four research questions: 1) What empirical manifestations of collaboration in health promotion are there among school stakeholders from different sectors of activity? 2) Which favourable and less favourable determinants can influence these practices? 3) What is the role of the school nurse in these practices? 4) What are the components of an empirical model of collaboration in promoting healthy eating and physical activity in schools? The data collection methods consisted of a focus group, semi-structured individual interviews (n=21), observation of events involving collaboration among various school stakeholders (n=5) and document analysis (n=3). Qualitative analysis of data, carried out by more than one researcher, was conducted in three concomitant flows of activity. The results shed light on a number of empirical manifestations of collaborative practices (committing to a project, accepting a task, consulting with colleagues, others) and several determinants of these practices that were classified under three headings according to whether they were associated with the individual (commitment, interest, knowledge of role, understanding and recognizing roles of others, volunteering), the team (common purpose, time, respect, confidence, leadership) or the organization (support of internal bodies, staff stability, union rules). In addition, the role of the school nurse in these practices and proposed model of collaborative practices in schools that promote healthy eating and physical activity are presented. This study sheds light on the importance of collaborative practices in the promotion of healthy lifestyles among young people.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar bland elever i Sverige. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar kan få livslånga negativa konsekvenser. Skolprestationer, betyg och närvaro påverkas negativt liksom självkänsla och sociala relationer. Elevhälsan bedömer psykisk ohälsa bland elever som den största utmaningen i deras arbete. Skolsköterskor har en unik position i att kunna identifiera och förebygga psykisk ohälsa hos elever. Samtidigt som psykisk ohälsa ökar i skolan finns det relativt lite forskning om skolsköterskors roll i arbetet med elevers psykiska ohälsa.  Motiv: Denna studie avser att bidra med en djupare förståelse för skolsköterskors arbete med elever med psykisk ohälsa samt kunskap om skolsköterskors arbetsmetoder, för att bättre upptäcka och hjälpa elever med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att upptäcka och möta elever med psykisk ohälsa i grundskolan. Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio skolsköterskor verksamma i norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har använts. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna är Att upptäcka tecken på psykisk ohälsa och bemöta eleven samt Att vara central för stödet till eleven men ensam och otillräcklig i sin profession. Konklusion: Skolsköterskor har goda möjligheter att både upptäcka och skapa trygga och givande relationer till elever med psykisk ohälsa. Genom ett nära samarbete med skolans övriga yrkeskategorier och med elevers föräldrar kan skolsköterskan få en central och avgörande roll i arbetet med att upptäcka och hjälpa elever med psykisk ohälsa. Skolsköterskor upplever ensamhet och lider av brist på tid, stöd och det finns ett behov av utbildning. Dessa faktorer riskerar skolsköterskors möjligheter att ge god omvårdnad till elever med psykisk ohälsa. / Background: ​​Mental ill health is increasing among pupils in Sweden. Mental ill-health in children and adolescents can have lifelong negative consequences. School performance, grades and attendance can be affected negative as are self-esteem and social relationships. Student health considers mental ill health among students to be the biggest challenge in their work. The school nurse has a unique position in being able to identify and prevent mental ill health in students. While mental ill health is increasing in schools, there is relatively little research on the school nurse's role in working with students' mental ill health. Motive: This study aims to contribute with a deeper understanding of the school nurse's work with students with mental ill health and knowledge of the school nurse's working methods, to better detect and help students with mental ill health. Aim: The aim of this study is to describe the school nurse's experience of discovering and dealing with students with mental ill health in primary school. Methods: Qualitative content analysis with an inductive approach has been used. Semi-structured interviews were conducted with nine school nurses active in northern Sweden Result: The results are presented in two categories with associated subcategories. The categories are To detect signs of mental illness and respond to the student and To be central to the support of the student but alone and inadequate in the profession. Conclusion: School nurses have good opportunities to discover and create safe and rewarding relationships with students with mental illness. Through close collaboration with the school's other professional categories and with students' parents, the school nurse can have a central and crucial role in the work of discovering and helping students with mental illness. School nurses experience loneliness and suffer from lack of time, support and there is a need for education. These factors risk school nurses' opportunities to provide good care for students with mental illness.

Bakgrund: Stress är ett ökande problem för barn i Sverige. Den psykiska ohälsan ökar och rapporter om skolbarns hälsa visar på en ökning av huvudvärk och magont. Skolsköterskan möter dessa barn i skolan och kan utifrån dessa möten arbeta hälsofrämjande och förebyggande med stress hos skolbarnen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med stress hos skolbarn. Metod: En kvalitativ metod användes och resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Asynkrona intervjuer med öppna frågor skickades ut via e-post. Tolv skolsköterskor medverkade i studien. Resultat: I studiens resultat framkom ett tema och tre huvudkategorier som mynnade ut i sju underkategorier. Temat för resultatet är: Skolsköterskors hälsofrämjande och förebyggande arbete med stressade skolbarn bygger på erfarenhet, tillgänglighet, samtal och samarbete. Huvudkategorierna är: Skolsköterskors erfarenhet av stress på skolan, Skolsköterskans arbetssätt med stress och Samarbete med de vuxna kring barnet. Slutsats: Skolsköterskorna arbetar med barnens stress genom att se symtom och hitta orsak till varför barnen är stressade. Genom tillgänglighet och samtal hjälper skolsköterskorna barnen att hantera sin stress. Vidare sker ett omfattande samarbete mellan de vuxna kring barnen och där ingår elevhälsans professioner, pedagoger och föräldrar. Resultatet i denna studie kan hjälpa skolsköterskor i den dagliga verksamheten då resultatet visar på många olika sätt att arbeta med stress. / Background: Stress is growing problem for children in Sweden. Mental illness increases and student’s health shows a growth of headache and stomach pain. The school nurse meets these children at school and can, based on these meetings, work on health promotion and prevention with stress in school children. Aim: The aim of this study was to investigate school nurses' experience of working with schoolchildren's stress. Method: A qualitative method was used and the result was analyzed with a qualitative content analysis. Asynchronous interviews with open questions were sent out by e-mail. Twelve school nurses answered. Results: In the study results one theme, three major categories and seven subcategories emerged. The theme was: School nurse´s health promotive and preventive work with stressed schoolchildren is built on experience, availability, conversations and cooperation. The major categories were: the school nurse's experience of stress in the school, the school nurse's way of working with stress and cooperation with the adults around the child. Conclusion: School nurses work with children's stress by seeing symptoms and finding reasons why the children are stressed. In terms of accessibility and conversation, the school nurses help the children to deal with stress. Furthermore, there is extensive collaboration between the adults around the children and that includes the children’s health professions, teachers and parents. The result in this study can help school nurses in their daily activities as the result shows many ways to work with stress.

Bakgrund: Ätstörning bland barn och ungdomar leder till fysiskt och psykiskt lidande. Symtomen är matvägran, tvångsmässiga tankar på kost och vikt samt störd kroppsuppfattning. Trauma, grupptryck och genetiska faktorer är riskfaktorer för att insjukna och tidig upptäckt och behandling är viktigt för ett tillfrisknande. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete är viktigt för att upptäcka och förhindra ätstörning.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva skolsköterskans upplevelser av det hälsofrämjande arbetet för att förebygga ätstörning.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade enskilda intervjuer samt semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper med tio skolsköterskor analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: salutogena möten, stödjande miljöer och känslor av otillräcklighet och frustration. Utöver detta identifierades åtta underkategorier.  Konklusion: Skolsköterskans hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning bygger på ett salutogent förhållningssätt. Med sin närvaro och genom samarbetet med skolpersonal och föräldrar bidrar skolsköterskan till en stödjande miljö. Skolsköterskan känner ambition och meningsfullhet men avsaknad av resurser och kompetens leder till frustration och begränsning av ett fullvärdigt hälsofrämjande arbete för att förebygga ätstörning / Background: Eating disorder among children and adolescents lead to physical and emotional suffering. Symptoms include refusing to eat, obsessive thoughts about food and weight and disturbed body image. Trauma, genetic factors and peer-pressure are risk factors and early discovery and treatment is important for recovery. The school nurse has, through health promotion and preventive work, an important role to prevent and discover eating disorder.  Purpose: The aim of this study was to describe the school nurse's experiences of health promotion in school to prevent eating disorder.  Method: A qualitative method with an inductive approach was used and the result was achieved using a qualitative content analysis. Semi-structured interviews and focus group interviews were conducted with ten school nurses.  Result: The study resulted in three main categories; salutogenic meetings, supportive environments and feelings of inadequacy and frustration.  Furthermore, eight subcategories were identified.  Conclusion: The school nurse health promotion to prevent eating disorder is based on a salutogenic approach. By being present and by cooperating with school staff and parents, the school nurse contributes a supportive environment. The school nurse has ambitions for this work and finds the work meaningful, but lack of resources and competence leads to a sense of frustration and limitation of an effective health promotion to prevent eating disorder.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är ett växande problem i Sverige. Skolan arbetar för att främja hälsa och lärande och skolsköterskan har en viktig roll i att identifiera psykisk ohälsa. Att identifiera elever med psykisk ohälsa kan vara avgörande för att dessa elever inte ska utveckla psykisk sjukdom. Forskningen visar att det finns ett tydligt samband mellan skolprestationer och psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att alla som arbetar inom skolan strävar efter att försöka identifiera elever så tidigt som möjligt. Skolsköterskan har en viktig roll i detta då det är hen som träffar alla elever oftast vid flera tillfällen under skoltiden. Syfte: Studiens syfte är att beskriva skolsköterskans arbete med att identifiera psykisk ohälsa hos elever. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Det insamlade data materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Enskilda intervjuer genomfördes med fem skolsköterskor. Resultat: Resultatet visar på fyra huvudkategorier: att möta eleven, vikten av att vinna elevernas förtroende, att samarbeta mot gemensamma mål, att synliggöra könsskillnader. Konklusion: I arbetet med att identifiera psykisk ohälsa krävs att skolsköterskan har kompetens inom flera olika områden och samarbetar med andra professioner och föräldrar samt en medvetenhet om könsskillnader och könsspecifika strategier vid psykisk ohälsa. / Background: Mental illness among children is a growing problem in Sweden. In order to promote health and learning, school nurse has an important role to identify mental illness. Research shows that there is a clear connection between school performance and mental health. Therefore, it is important for the school staff to cooperate and strives to identify mental illness in an early stage. The school nurse has an important role, she meets the students on several occasions during school. Purpose: To describe how school nurses work on identifying mental illness among pupils. Method: Qualitative method with inductive approach has been used and the data has been analysed according to qualitative content analysis. Individual interviews were conducted with five school nurses. Result: From the analysis four main categories with subcategories emerged: to meet the pupil, the importance of gaining the pupils’ confidence, to cooperate towards common objectives and to make gender differences visible. Conclusion: In order to identify mental illness the school nurse need competence in several different areas and to cooperate with other professions and parents, as well as knowledge of gender differences and gender-specific strategies in the case of mental illness.

Bakgrund: Enligt tidigare forskning utgör sociala medier en hälsopåverkan på äldre barn och ungdomar utifrån bland annat nedsatt välbefinnande, låg självkänsla, beroende och internetmobbning. Det saknas i nuläget forskning kring om lågstadiebarn använder sociala medier och vilka negativa och positiva aspekter som i sådana fall finns med användningen. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av lågstadiebarns användning av sociala medier. Metod: En empirisk kvalitativ design tillämpades. Sex skolsköterskor i två städer i sydvästra Sverige deltog. Semistrukturerade intervjuer utfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysarbetet ledde fram till tre huvudkategorier: Barnen befinner sig i ett digitaliserat samhälle, Användningen kan innebära en risk för yngre barn och Vikten av begränsning. Skolsköterskorna erfarenhet var att sociala medier kan påverka barnen genom att bland annat leda till stress, beroende, fysisk inaktivitet och sömnbrist. Barn som blir utsatta för mobbning beskrevs kunna nås dygnet runt via sociala medier. Användningen upplevdes även kunna vara utvecklande och lärorik. Slutsats: Skolsköterskorna upplevde att lågstadiebarn använder sig av sociala medier trots att de ej uppnått aktuella åldersgränser. Användningen beskrevs öka med åldern och förekom främst i hemmet. Mer forskning krävs för att belysa lågstadiebarns användning av sociala medier och dess påverkan för ett fortsatt hälsofrämjande arbete. / Background: Previous research on social media constitutes a health impact on children and adolescents based on reduced well-being, low self-esteem, addiction and internet bullying. There is currently no research on primary school children’s use of social media and negative and positive aspects. Aim: The aim was to highlight school nurses' experiences of the use of social media by primary school children. Method: An empirical qualitative design was applied. Six school nurses in two cities in southwest Sweden participated. Semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis led to three main categories: Children in a digitized society, The use could lead to risks and Importance of limitation. School nurses considered that social media affect the children by conduce to stress, addiction, physical inactivity and sleep deprivation. Also, children who were exposed to bullying could be reached 24 hours a day. Social media could also be developing and educational. Conclusion: The school nurses experienced that primary school children use social media despite current age limits. The use increased with age and occurred mainly in the homes. More researched is needed about the social media use by primary school children and its impact to continue health promotion.