År 2016 kom den nya reviderade läroplanen, där Skolverket beskriver de målen som finns för fritidshemmet. Det har därmed blivit mer tydligt vad fritidshemmet ska arbeta med under fritidsverksamheten. I studien är vi intresserade av följande frågor.Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna om fritidsverksamheten?Vilken roll anser vårdnadshavarna att läraren i fritidshem har?Hur uppfattar vårdnadshavarna samspelet mellan fritidslärare och vårdnadshavare?Vilka uppfattningar har vårdnadshavarna när det gäller lärande på fritidshem?I studien har kvalitativ metod använts med intervjuer. Åtta vårdnadshavare med elever på två olika fritidshem deltar i studien. I resultatet framgår det att vårdnadshavarna har olika uppfattningar om fritidshemmets verksamhet. Den uppfattning som dominerar bland vårdnadshavarna är att fritidshemsverksamheten är en plats där deras barn kan få passning och utöva fri lek. Vårdnadshavarna efterfrågar mer information av lärarna om fritidshemmets uppdrag och hur de arbetar med eleverna för att få mer insyn och kunna påverka verksamheten. Därmed anser vissa vårdnadshavare att fritidslärarna måste bli bättre på att informera om verksamheten, för att öka vårdnadshavarnas insyn och påverkan.

Upptäckten av autism hos barn i tidig ålder kan ha stor betydelse för barnens framtid. Förskolan och förskollärarna är därför av stor betydelse i det stöd som barnen kan komma att behöva. För att förskolelärarna ska kunna ge det rätta stödet måste personalen ha kunskap om hur man arbetar och bemöter barn med autism. Studiens syfte är att undersöka hur förskolelärare arbetar med barn med autism som är i behov av särskilt stöd. Frågeställningen tar upp vilka kunskaper förskolelärarna anser behövs kring autism och vilka metoder som används i arbetet med barn med autism. Förskolelärarnas bemötande och arbetssätt är av stor vikt för barnens trygghet samt utveckling. För att besvara studiens syfte och frågeställning har den kvalitativa forskningsmetoden semistrukturerad intervju använts. För att analysera empirin, har Vygotskijs sociokulturella perspektiv använts samt Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visar att största vikten i förskolelärarnas arbete med barn med autism ligger i tydlighet, struktur, lyhördhet och att se till varje barns behov. Det arbetas med att hitta de metoder och verktyg som kan komma att behövas för att göra barnens vardag begriplig, hanterbar och meningsfull. Stöttning, handledning, fortbildning och samverkan lyfts som det som det måste arbetas vidare med i det fortsatta arbetet med barn med autism. Studien belyser även förskolelärarnas uppfattning av sin egen roll i arbetet med barn med autism. / To discover autism at a child's early age can be of great importance for the child's future development. Pre-schools and pre-school teachers are therefore of great importance in the support that the child may need through the coming years. For pre-school teachers to be able to provide the correct support, the staff must have the correct knowledge in how to work and meet the needs of children with autism. The aim of this study is to investigate the way that pre-school teachers work with children with autism. Issues that are brought up in the study involve to see what pre-school teachers consider necessary knowledge concerning children with autism and what methods are used in their daily routines. Pre-school teachers' behaviour and working methods are of great importance for the children's feeling of wellbeing and development. To answer the aim and the issues of the study, the qualitative research method used is semi structured interviews. To analyse the empiricism, Vygotsky's socio-cultural perspective has been used, as well as Antonovsky's sense of coherence (SOC). The results show that pre-school teachers most important work with children with autism are clarity, structure, responsiveness and to cater for each child's individual needs. Work is done to find the methods and tools that may be needed to make the children’s daily life understandable, manageable and meaningful. Support, tutoring, continued education and collaboration are raised as things that must be further worked on in the continued work with children with autism. The study also highlights the pre-school teachers own perception of their role in the work with children with autism.

This essay is about how I explore and above all reflect on my future assignment as a teacher. The purpose of the text is to examine what is in the governing document for the after-school center and thus the assignment for an after-school center teacher. The primary questions that are asked is what type of conditions are important for an after-school center teacher, in order for the after-school center teacher to be able to comply with the National Agency for Education's intention with chapter 4 in the curriculum. As a research method, I look at previous research in the subject and take in perspectives from professional role, profession and leadership. I will link to theory about the pedagogical leadership and who is responsible for quality assurance of the leisure center. The results of the survey will show the complexand difficult task that an after-school teacher has with collaboration in school and the leisure pedagogical task in the after-school center. An assignment that currently is hard to navigate and may be interpreted differently by an after-school teacher or principal in which the conditions are paramount.

Siffror och tal är något som finns runt om oss i samhället. Barn stöter på siffror och tal i hemmet och förskolan på olika sätt, medvetet eller omedvetet. I förskolan är matematik ett ämne som cirkulerar aktivt i dagens verksamheter. Vår studie syftar till att undersöka fem förskollärares synsätt på hur siffror och tal kan uttryckas i verksamhetens miljö och förskollärarnas uppfattningar om arbetssätt gentemot de matematiska läroplansmålen. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer har vi samlat en empiri som är mångsidig och bred för att belysa ett relativt outforskat forskningsområde. Få studier har forskat om hur konkreta, siffror och tal kan uttryckas i förskolan utifrån ett läroplansteoretiskt samt sociokulturell teori. Våran studie innefattar dessa teorier som utgångspunkt kopplat till forskningsfrågorna i de två olika delstudierna. Studiens diskussion och resultat visade att siffror och tal är en kategori inom matematiken som synliggörs i olika uppfattningar och arbetssätt på de olika förskolorna. Förskollärarna hade en liknande uppfattning av siffror och tal och att dessa behöver implementeras redan i tidig ålder i barnens undervisning. Resultatet visade även att förskollärarnas roll var av vikt för att främja barns utveckling för att vidare kunna bygga upp en förståelse för konkreta siffror och tal.

ABSTRACT Burn up syndrome, or a "burnout", was for the first time described in 1974. It is the psychical stadium of the human being in modern society. Especially teachers could be fully burned down. Nowadays is this problem rising up very fast in the group of educators. Teachers are the group in a huge danger of the burnout emergence, where someone could suffer with it at this time. And that`s why was dedicated this research to teachers of chosen Junior and High school. The main goal was to find out the teachers`affection of this syndrome in this concrete chosen school and find out which stressors mainly contribute to rising burnout syndrome. Partial goals should investigate methods and ways used by the teachers of this school and by the school management to protect teachers against the burnout syndrome. The quantitative research was brought into effect by the structural anonymous open, semi - closed and closed questionaire. Documents of investigation were distributed to the chosen school teachers by electronic way. The results of investigation didn't prove the burnout syndrome of this chosen school teachers. But the stressors described in professional literature were confirmed as a source of possible reason of the teachers' burnout syndrome beginning. The investigation also proved the teachers'...

In different municipalities, some children may attend pre-school five hours a day, three days a week while other children are there full time, from seven o'clock in the morning to five o'clock in the afternoon. This means for the children different conditions of learning if the pre-school does not work in a way where learning permeates throughout the school day. This is why we wanted to do a study on how pre-school teachers encourage learning in pre-school routine activities. Our aim of the study is to generate knowledge about routine activities that can contribute to create an equivalent pre-school for all children. This will be done by highlighting and analysing how educators have worked and planned for the routine situations in pre-school and problematizing the pre-school teachers´ perspectives on learning in different routine situations.The study is based on a socio-cultural perspective on learning with a method of interviewing three pre-school teachers at various pre-schools and conducting participant observations. The result of the study has shown us examples of how pre-school teachers work in different routine situations and we have seen different perspectives on learning. The concept of communication is something highly valuable for the learning process. We have also come to an understanding that routine situations can be adapted to the children in order to increase their feeling of safety.

The urgency of research in the field of child sexual abuse has inspired most efforts to be concentrated on treatment and counselling. An important objective of this study was to show that equal importance should be directed towards the identification, causes, effects and prevention of child sexual abuse. It became evident from the literature study that the catastrophe of child sexual abuse can be reduced if teachers, especially primary school teachers,. are professionally trained to identify, protect, prevent, report, support and guide the sexually abused child or possible victims of child sexual abuse. An empirical study to determine the importance of the role of the primary school teacher in dealing with child sexual abuse has been conducted. The results and the educational implications of the findings are discussed and finally guidelines are given to assist primary school teachers in their task of giving support and guidance to the sexually abused child. / Psychology of Education / M. Ed. (Psychology of Education)

The urgency of research in the field of child sexual abuse has inspired most efforts to be concentrated on treatment and counselling. An important objective of this study was to show that equal importance should be directed towards the identification, causes, effects and prevention of child sexual abuse. It became evident from the literature study that the catastrophe of child sexual abuse can be reduced if teachers, especially primary school teachers,. are professionally trained to identify, protect, prevent, report, support and guide the sexually abused child or possible victims of child sexual abuse. An empirical study to determine the importance of the role of the primary school teacher in dealing with child sexual abuse has been conducted. The results and the educational implications of the findings are discussed and finally guidelines are given to assist primary school teachers in their task of giving support and guidance to the sexually abused child. / Psychology of Education / M. Ed. (Psychology of Education)

Trots att kunskapsområdet EU har en större plats i både grundskolans och gymnasieskolans styrdokument idag har brister i EU- undervisningen uppdagats. Eleverna ges inte tillräckliga kunskaper och går ur gymnasiet med bristande förståelse för EU och sin egen roll som EU- medborgare. Detta väcker frågor kring hur undervisningen om EU ser ut på högstadiet och gymnasiet samt om en kunskapsprogression möjliggörs.Syftet med denna studie är att belysa högstadielärares och gymnasielärares tankar och beskrivning av sin undervisning om EU, för att analysera om deras undervisning möjliggör en progression för elevernas EU-kunskaper. För att möjliggöra en sådan studie har undersökningen genomförts genom kvalitativa intervjuer av fyra högstadielärare och fyra gymnasielärare som alla undervisar i ämnet Samhällskunskap.Studien har utgått från antagandet att undervisningen om EU och kunskapsprogressionen inte är tillräcklig, vilket till viss del bekräftas av studiens resultat. Resultatet visade aspekter som tyder på en likartad undervisning på bägge skolstadier och som därför inte anses leda till en progression. Samtidigt uppmärksammas delar i undervisningen på gymnasiet som tyder på en fördjupning av tidigare tillägnade kunskaper och som därför gynnar en kunskapsprogression, och även faktorer som kan vara anledningar till att kunskapsprogressionen försvåras; så som tidsbrist, stoffträngsel och ointresse hos elever och lärare. Studien visar att antagandet om brister i EU- undervisningen och ett visst missgynnande av kunskapsprogression stämmer men att det också finns möjliga förklaringar till detta. / Despite the fact that knowledge regarding EU plays a larger role today in both steering documents for secondary school and high school has imperfections been identified. The students are not given enough knowledge and finish high school with a lack of understanding of EU and their own role as citizens in EU. This raises questions regarding how the education of the subject is managed in secondary and high school and also if a knowledge progression is made possible.The purpose of this study is to put a light on the thoughts of teachers in secondary- and high schools about their EU education to be able to analyze if their teaching makes a progression of the students’ knowledge possible regarding their knowledge of EU. To make such a study possible the survey was conducted through qualitative interviews of four social science teachers in secondary school and four social science teachers in high school have been made.The study was been based on the assumption that education about EU is lacking and that knowledge progression is not adequate which to a part is proved by the result of the study. The result showed a similar education in both stages which therefore doesn’t point to a knowledge progression. At the same time parts of the education in high school indicates a deepened study of different knowledge areas studied in secondary school which therefore favors knowledge progression, but at the same time progression can be reduced by identified factors like lack of time, “overcrowded” subject areas and lack of interest from both students and teachers. The study shows that the assumption that imperfections exists in EU education and that a degree of limited knowledge progression is true, but it also shows that there are possible explanations to why this may be.

No description available.