Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn på sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade är: tre förskolelärare, två lärare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna är från olika städer och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrån fyra huvudfrågor: – Vad innebär ledarskapet? – Vad är det som påverkar ledarskapet? – Hur kan man utveckla sig själv som ledare? – Vilken sorts ledare behöver barn idag? Resultatet visar att ledarskapet i läraryrket framförallt innebär att lära barnen det sociala samspelet. Pedagogerna anser att ledarskapet påverkas av en rad faktorer, bl.a. av barngruppen, kollegorna, den egna personligheten och egna erfarenheter. Utvecklingen till att bli en bättre ledare sker genom att man får erfarenhet. Man utvecklar sig själv bl.a. genom att pröva olika metoder och genom att lära av andra ledare. Intervjupersonerna anser att barn idag bl.a. behöver en tydlig ledare som kan sätta gränser och samtidigt vara en lyhörd ledare som lyssnar på barnen. / The purpose of this study has been to describe and analyse how six educators look upon their leadership. To achieve this purpose I have carried out six qualitative interviews. The interviewees are: three preschool teachers, two primary school teachers and one leisure pedagogue. The educators work in different cities and in different working teams. My main questions in the study have been: - The meaning of the leadership? - The factors which affect the leadership? - How can one develope ones leadership? - What kind of leader do children of today need? The results show that the leadership in the teaching profession above all implys teaching children the social teamwork. The educators think that the leadership is influenced by many factors for example: the children in the group, the colleagues, the personality of the leader and his/her experiences. By getting more and more experienced you become a better leader. Trying different methods and learning from other leaders are ways of developing your leadership. The interviewees think that children of today among other things need a clear leader who can set bounds and at the same time be a person with a sensitive ear who listens to the children.

SAMMANFATTNING Anette Eriksson Barns delaktighet i förskolan – är den villkorad av de vuxna? - Förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolans vardag. Vårterminen 2007 Antal sidor 59 Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollärare uppfattar delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns få studier avseende förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i förskolan. Studien är kvalitativ med en innehållsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfråga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollärare. Resultaten i den öppna frågan visade att förskolepersonal har två perspektiv på barns delaktighet, ett barnperspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Resultaten i intervjuerna på visade att förskollärare definierar delaktighet som beslutsprocesser och att vara med att välja och bestämma. Resultaten visar vidare att en djup medvetenhet om vad som främjar barns delaktighet i förskolan finns hos förskollärare, ytterligare visar resultaten att denna medvetenhet inte alltid leder till att delaktigheten för barnen ökas. Resultaten visar att förskollärare även har en kunskap om vad det är som hindrar en ökning av barns delaktighet i förskolan. Dessa hinder består av förskolans struktur och informella strukturer som förskollärarna anser sig styrda av i arbetet i barngrupp och arbetslaget. Nyckelord: Delaktighet, förskola, förskollärare, förskolebarn, bestämma. / Abstract Anette Eriksson Children’s participation in the pre-school –on conditions of the adults? - Pre-school teachers concepts of children’s participation in pre-schools everyday life. 2007 Pages 22 The purpose of this study was to investigate, analyze and describe pre-school teachers concepts of children’s participation in pre-schools every day life. A literature study showed that there were few studies, in the exiting literature, concerning pre-school teachers conceptions of children’s participation in the pre-school daily life. The study is a qualitative inquiry containing a content analysis and has a methods triangulation design. The initial step of the inquiry was an open research question, furthermore has 20 interviews been conducted with pre-school teachers. The results of the open research question showed that pre-school teachers has two perspectives of how they view children’s participation, one child-perspective and one pre-school activities-perspective. Results from the interviews shows that pre-school teachers define participation as decision-making processes and to have the opportunity to choose as well as a prospect of taking decisions. The results further shows that pre-school teachers has a deep awareness of what supports participation in pre-schools, further more the results show that this awareness does not always lead to increased participation on the children’s behalf. The results additionally show that pre-school teachers also have an understanding of what prevents participation in the pre-school. The obstacles consist of the pre-school structure and informal structures. Pre-schools teachers consider themselves as being ruled by these obstacles both in the work with the children and in the teacher team. Keywords: Partcipation, Pre-school, Pre-school teacher, Pre-school children, Decision-making.

Syftet med vår studie är att få en inblick i om förskollärare är medvetna om hur de utformar innemiljön på förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollärarna utformar miljön så att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn. Frågeställningar: Vad har förskollärarna för tankar kring den pedagogiska miljön på förskolan? Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna? Hur utformar förskollärarna miljön så att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn? Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger på data bestående av sex intervjuer med förskollärare och observation av innemiljöerna på de förskolor som de är verksamma i. Vårt resultat visar att förskollärarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara föränderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgångspunkten vid utformningen. Detta för att varje barn ska hitta någon aktivitet som är meningsfull för dem. / The purpose of our study is to get an insight into if the pre-school teachers are aware of how they design the indoor environment at the pre-schools and which child perspective is reflected in their pedagogical environment. We want to know if pre-school teachers design their environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child. Questions: What thoughts do the pre-school teachers have regarding the pedagogical environment at the pre-school? Which child perspective is reflected in the pedagogical milieus/environments? How does the pre-school design the environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child? The paper takes its primary theoretical starting point in the postmodern perspective. The study is based on data from six interviews with pre-school teachers and observations of their pre-schools’ indoor environment. Our result shows, that the pre-school teachers’ thoughts and child perspective are reflected in the environment. It should be in constant change, and the child’s interests and needs should be the primary focus in the design of the environment. Each child needs to get the possibility to find some activities which can develop them.

Lärare i dagens skola förväntas att vilja arbeta tillsammans med andra lärare i arbetslag, men har dock en lång tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. Förskollärare å sin sida har en längre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad är viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien är att bidra till kunskap om variationer i förskollärares och lärares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus på det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jämföra dessa båda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjälp av en kvalitativ metod har tre lärare samt tre förskollärare intervjuats för att hitta olika sätt att förstå vad som är betydelsefullt för samarbete i arbetslag. Utsagorna tolkades för att hitta variationer samt likheter och skillnader i förskollärarnas respektive lärarnas uppfattningar. I resultatet presenteras ett antal variationer av uppfattningar genom likvärdiga kategorier, som anses betydelsefulla för samarbete i arbetslag. Resultatet visade på likheter i lärares och förskollärares sätt att uppfatta vad som är viktigt för samarbete, men även skillnader. Tid till att planera och diskutera i arbetslaget, tillåtande klimat, arbetslagets sammansättning och utbildning är exempel på vad som uppfattades vara betydelsefullt. Resultatet sätts sedan i ett sammanhang där vi diskuterar vårt resultat i förhållande till tidigare forskning och vilka konsekvenser detta medför i dagens förskola och skola. / In today’s education system, teachers are expected to work together with other teachers as a team; however teachers have a long history of individually planning and leading work in the classroom. On the other hand, pre-school teachers have an even longer tradition of collaboratively planning for and leading the classroom among their colleagues. Given these two differing approaches, what contributes to cooperation in a work team? This study will further the knowledge of variations in preschool teachers and teachers’ thoughts about working together as a team and what´s important for collaboration for to compare and contrast these approaches. Through qualitative research three teachers and three pre-school teachers have been interviewed in order to uncover what contributes to cooperation in teacher teams. The teachers and pre-school teachers’ statements were interpreted to find similarities and differences among their understandings. Although some differences were found among the two groups, the results display similarities in the teachers and pre-school teachers’ understanding of what is important for cooperation. Time to plan and discuss, the group climate, and the composition of members and education were all provided as examples of what is important for cooperation among teaching teams. The results are put in context as we discuss their relationship to earlier research and the consequences that this will have in today’s pre-schools and schools.

The present study aimed to investigate elementary school teachers&rsquo / motives to pursue a teaching career. Teachers&rsquo / motives to follow a teaching career were analyzed in terms of their gender, year of experience, graduate higher education institution, graduate high school, subject, and the presence or absence of other teachers in their families. The participants were 905 teachers from 38 public elementary schools in six central districts of Ankara. A forty-three-item, five point Likert scale questionnaire, developed by the researcher, was used for data collection. SPSS was utilized for the descriptive statistical analyses. Responses to open-ended question were qualitatively analyzed. The results of the study revealed that elementary school teachers agreed on mostly intrinsic and altruistic motives as their reasons to enter teaching. A liking for children, a desire to make a contribution to their development, and a wish for setting good models for them were among the motives teachers mostly agreed on. However, elementary school teachers mostly disagreed on extrinsic motives and miscellaneous reasons. Of the extrinsic motives the motives with the lowest mean scores were the one suggesting the financial advantages of teaching. Lastly, of the miscellaneous reasons teachers mostly disagreed they entered teaching because they did not know what else to do or they had no other choice. In other words, teachers disagreed they entered teaching because of an obligation or lack of opportunities. In conclusion, the results of this study can contribute to fill the gap in the literature on teachers&rsquo / motives to pursue a teaching career.

<p>Lärare i dagens skola förväntas att vilja arbeta tillsammans med andra lärare i arbetslag, men har dock en lång tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. Förskollärare å sin sida har en längre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad är viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien är att bidra till kunskap om variationer i förskollärares och lärares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus på det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jämföra dessa båda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjälp av en kvalitativ metod har tre lärare samt tre förskollärare intervjuats för att hitta olika sätt att förstå vad som är betydelsefullt för samarbete i arbetslag. Utsagorna tolkades för att hitta variationer samt likheter och skillnader i förskollärarnas respektive lärarnas uppfattningar. I resultatet presenteras ett antal variationer av uppfattningar genom likvärdiga kategorier, som anses betydelsefulla för samarbete i arbetslag. Resultatet visade på likheter i lärares och förskollärares sätt att uppfatta vad som är viktigt för samarbete, men även skillnader. Tid till att planera och diskutera i arbetslaget, tillåtande klimat, arbetslagets sammansättning och utbildning är exempel på vad som uppfattades vara betydelsefullt. Resultatet sätts sedan i ett sammanhang där vi diskuterar vårt resultat i förhållande till tidigare forskning och vilka konsekvenser detta medför i dagens förskola och skola.</p> / <p>In today’s education system, teachers are expected to work together with other teachers as a team; however teachers have a long history of individually planning and leading work in the classroom. On the other hand, pre-school teachers have an even longer tradition of collaboratively planning for and leading the classroom among their colleagues. Given these two differing approaches, what contributes to cooperation in a work team? This study will further the knowledge of variations in preschool teachers and teachers’ thoughts about working together as a team and what´s important for collaboration for to compare and contrast these approaches. Through qualitative research three teachers and three pre-school teachers have been interviewed in order to uncover what contributes to cooperation in teacher teams. The teachers and pre-school teachers’ statements were interpreted to find similarities and differences among their understandings. Although some differences were found among the two groups, the results display similarities in the teachers and pre-school teachers’ understanding of what is important for cooperation. Time to plan and discuss, the group climate, and the composition of members and education were all provided as examples of what is important for cooperation among teaching teams. The results are put in context as we discuss their relationship to earlier research and the consequences that this will have in today’s pre-schools and schools.</p>

<p>Syftet med vår studie är att få en inblick i om förskollärare är medvetna om hur de utformar innemiljön på förskolan och vilken barnsyn som speglar sig i deras pedagogiska miljö. Vi vill veta om förskollärarna utformar miljön så att den lockar till meningsskapande aktiviteter för varje barn.</p><p>Frågeställningar:</p><p>Vad har förskollärarna för tankar kring den pedagogiska miljön på förskolan?</p><p>Vilken barnsyn speglas i de pedagogiska miljöerna?</p><p>Hur utformar förskollärarna miljön så att den lockar till meningsfulla aktiviteter för varje barn?</p><p>Uppsatsen tar sin huvudsakliga teoretiska utgångspunkt i det postmoderna perspektivet. Studien bygger på data bestående av sex intervjuer med förskollärare och observation av innemiljöerna på de förskolor som de är verksamma i.</p><p>Vårt resultat visar att förskollärarnas tankar och barnsyn speglar sig i miljön. Miljön bör vara föränderlig och barnens intressen samt behov ska vara utgångspunkten vid utformningen. Detta för att varje barn ska hitta någon aktivitet som är meningsfull för dem.</p> / <p>The purpose of our study is to get an insight into if the pre-school teachers are aware of how they design the indoor environment at the pre-schools and which child perspective is reflected in their pedagogical environment. We want to know if pre-school teachers design their environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child.</p><p>Questions:</p><p>What thoughts do the pre-school teachers have regarding the pedagogical environment at the pre-school?</p><p>Which child perspective is reflected in the pedagogical milieus/environments?</p><p>How does the pre-school design the environment so that it invites to meaningful creativity and activity for each child?</p><p>The paper takes its primary theoretical starting point in the postmodern perspective. The study is based on data from six interviews with pre-school teachers and observations of their pre-schools’ indoor environment.</p><p>Our result shows, that the pre-school teachers’ thoughts and child perspective are reflected in the environment. It should be in constant change, and the child’s interests and needs should be the primary focus in the design of the environment. Each child needs to get the possibility to find some activities which can develop them.</p>

The purpose of this study is to examine some after-school teachers’ perceptions about the outdoor stay at the after-school care centre in the schoolyard and in the leisure- environment. Five semi-structured interviews were conducted with the after-school teachers at five after-school care centres in the Stockholm area. In the theoretical part presents the leisure- governance and ongoing research on outdoor learning, research on the school playground and kindergarten local environment affects children in their development and learning, and after-school teachers’ professional identity. The theoretical foundation is based on the phenomenographic approach. The questions are: • What is outdoor education according to the after-school teachers? • According to after-school teachers, what educational opportunities are provided by the schoolyard and the local environment? • How do the after-school teachers use the schoolyard and local environment? The result shows that outdoor education can be a knowledge invigorating complement to the indoor teaching and a way for the after-school centre to supplement the compulsory schoolday. The play outdoors can help to increase children's social development, creativity and imagination. The after-school teachers used the schoolyard and local environment for various purposes which may be due to different circumstances, knowledge and experience to carry out educational activities outdoors. But it may also depend on whether the after-school teacher focuses on the regular school day or in the afternoon at the after-school care centre. / Syftet med denna studie är att undersöka några fritidspedagogers uppfattningar om fritidshemmets utomhusvistelse på skolgården och i närmiljön. Studien avgränsas till fem fritidshem i Stockholmregionen.  Denna studie utgår från tre frågeställningar. Dessa är:  • Vad är utomhuspedagogik enligt fritidspedagogerna? • Vilka förutsättningar ger skolgården och närmiljön enligt fritidspedagogerna? • Hur använder fritidspedagogerna skolgården och närmiljön? I det teoretiska avsnittet redogörs för fritidshemmets styrformer och aktuell forskning som berör utomhuspedagogik, forskning, hur skolgården och fritidshemmet närmiljö påverkar barnens utveckling, lärande samt fritidspedagogens yrkesidentitet. Den teoretiska grunden utgår från den fenomenografiska ansatsen. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan vara ett kunskapsstärkande komplement till inomhusundervisningen och ett sätt för fritidshemmet att komplettera skolan. Leken utomhus kan bidra till att öka barnens sociala utveckling, kreativitet och fantasi. Fritidspedagogerna använde skolgården och närmiljön för olika ändamål som kan bero på olika förutsättningar, kunskaper och erfarenheter av att utföra pedagogisk verksamhet utomhus. Men det kan även bero på om fritidspedagogen lägger fokus på den ordinarie skoldagen eller på eftermiddagarna på fritidshemmet.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt. I Lindqvists teori framträder begreppen; tema, drama, gestaltning, lekmiljö, lekvärld och fantasi, som centrala. Begreppen använder jag för att rikta samtalet i mina intervjuer och för att förklara och förstå vid analys samt redogörelse av mitt resultat. Jag har identifierat olika faser i förskollärarnas arbetsprocess. Dessa faser presenterar jag som mitt resultat, exempelvis “starten”, “syftet”, “välja tema”, “bygga lekvärld”. Varje fas innehåller utmaningar som förskollärarna behöver lösa. En slutsats jag kan dra av min studie är att gestaltande lekpedagogik inte endast är en metod, ett förhållningssätt eller drama. Gestaltande lekpedagogik är något kollektivt som byggs upp tillsammans genom ett gemensamt prövande under en längre tid. Det är en utvecklingsprocess utan slut. / The goal of this study is to examine and illustrate how drama pedagogy as a working process can get started and be continued. To get the teachers own stories and perspectives, I chose to interview them. My study is based on Lindqvist theory (1996) of drama pedagogy. According to Lindqvist, you let the theoretical and the aesthetics subjects cooperate in drama pedagogy. Playworlds are built, drama is used, the children create a purpose and the learning becomes joyful. Lindqvists theory contains different concepts that are central, such as; theme, drama, playworld and fantasy. I use these concepts to guide the conversations in my interviews and to explain my analysis and to submit the result. I have identified different phases in the pre-school teachers' working process. I submit these phases as my result, for example “the start”, “the purpose”, “choosing of theme” and “building a playworld”. Every phase contains challenges that the pre-school teachers have to solve. I have made one conclusion from my study, namely that drama pedagogy is not only a method, an approach or drama. Drama pedagogy is something collective that is built together through cooperative testing during a longer time, it´s a developing process without end.

The purpose of this study is to explore active after-school teacher’s perceptions of the concept of meaningful leisure time. The purpose of the study is also to investigate if the interpretations of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and after-school teacher’s actual work in a leisure activity. The study also provides an insight into how afterschool teachers perceive their roles in general. The study is based on qualitative interviews on five after-school teachers from four different schools in a municipality in Sweden. The results of the study show that the respondents interpret the concept of meaningful leisure-time in both similar and different ways. A common perception among the respondents is that meaningful leisure-time activities is important for social and emotional development and learning. The children can together with the after-school teachers create meaningfulness that may be considered as a meaningful leisure time. The study also shows that the respondents understanding of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and vice versa.Keywords: Meaningful leisure time, recreation, after-school teacher, perceptions of the concept of meaningful leisure time.