0 / SPK / specialcollections@tulane.edu

We examine the applicability of segregation and tipping points on the labor market of teachers to reconcile if higher levels of ethnic segregation in schools are responded to with labor movement. The main results derived from the research is that overall, there is no statistical significance that affects the sorting of teachers across schools. While the raw data show that higher levels of ethnic segregation yield significant results that give meaning to the idea that qualified teachers move out at different ethnic tipping points in schools, there is no significant effect of ethnic segregation on the number of teachers or the composition of teachers using a fixed effects model. The addition of size and parents' education as variables further emphasizes that negative effects in Malmö municipality cannot be found alongside different tipping points. The result of the study speaks to the number of foreign students in a school being largely irrelevant for teacher mobility across schools in a municipality.

Studies have shown that kids and youths that grow up in segregated communities with parents who have low social knowledge are most likely to struggle as adults. Last year I was part of an ideal group called Löparakademin, this group's mission was to gather youths in different suburbs and have different activities with them  for 10 weeks, the main one being to run. Throughout these weeks they have different types of workshops and lectures touching on topics that usually aren't brought up in either school or by their parents. My aim with the project is to integrate the suburb and break the segregation between the areas in the suburb, through sports and cultural activation.

The aim with this paper is to examine the political background of the schools comission to integrate pupils with special needs in the public school. These following questions are examined: What political documents are the elementary? Which ones are juridically binding for the schools? What are the experiences for  parents of children with special needs in the school? The method used for this paper is mainly litterature-studies. The four documents which are examined are: skollagen, Läroplanen 94, FN:s barnkonvention och Salamancadeklarationen. The theoretical frame for this paper is political documents, curriculums and how schools concretize the special education. The perspective will be the pupils exposition what they are forced to do by the authorities. Focus is on the process when the pupil is judged by authorities to examine if the pupil is entitled to special education.

During the past years the Swedish housing market has experienced a substantial shift towards a liberal housing regime, with considerable changes in the housing stock as a result. Especially the proportion of public rental housing has been reduced as a result of tenure conversions into deregulated, market-based systems. The tenure conversions have mostly taken place in Stockholm, where conversions into cooperative housing have been common in inner-city Stockholm. The aim of this essay is to analyze if the tenure conversions has had any effect on patterns of settlement for low-income earners by looking at the effects on segregation and presence of low-income earners in the county of Stockholm. This will be analyzed by using an Interrupted Time Series Analysis, by imposing a regulating tenure conversion reform as an exogenous variation. The results do not show any effects on segregation nor presence of low-income earners. The tenure conversions are therefore not believed to be one of the main explanatory factors of segregation nor presence of low-income earners in the county of Stockholm. / De senaste åren har den svenska bostadsmarknaden rört sig i en allt mer marknadsliberal riktning med stora förändringar i bostadsbeståndet som följd. Särskilt andelen kommunala hyresrätter har minskat till följd av utförsäljningar av de kommunalägda bostadsbolagen, allmännyttan. Utförsäljningarna har framförallt skett i Stockholm där ombildningar till bostadsrätt har varit vanliga i attraktiva innerstadsområden. Denna uppsats ämnar undersöka effekterna som denna utförsäljning med resulterande ombildningar har haft på bosättningsmönster för låginkomsttagare genom att analysera segregationen och närvaro av låginkomsttagare i Stockholms kommun. För att analysera effekterna används en ”Interrupted Time Series Analysis”, där införandet av tillståndsplikten används som exogen variation. Uppsatsen finner inga effekter på vare sig segregation eller närvaro av låginkomsttagare. Utförsäljningen av allmännyttan anses därför inte vara en huvudförklaring till segregation eller närvaro av låginkomsttagare i Stockholms kommun.

I denna rapport undersöks vad gentrifiering av ett segregerat bostadsområde skulle ge för socioekonomiska konsekvenser för människorna som bor där samt om det påverkar personerna positivt eller negativt. Rapporten riktar in sig på den typ av segregering som kallas för socioekonomisk då ämnet för rapporten är statsvetenskap. Fem stadsområden i Karlstad har valts ut för denna undersökning. Dessa fem bostadsområden består till större del av hyreslägenheter, dessutom byggdes många av dem under miljonprogramsåren. Dessa områden är Kronoparken, Gruvlyckan, Våxnäs, Bellevue och Orrholmen. Rapporten redogör sedan för vilka av hyresgästerna i respektive bostadsområde som skulle bli påverkade av en gentrifiering samt att resultaten sammanställs och diskuteras i samverkan med tre olika teorier.

No description available.

Segregerade och fragmenterade städer är en följd av tidigare planeringsideal, vars konsekvenser växer sig allt större. Problematiken ligger inte bara i geografiska uppdelningar men också i orättvisa uppväxt- och levnadsvillkor som skapar klyftor i samhället. Det har gjorts försök till att skapa integration genom områdesbaserade insatser och policys men som inte räckt hela vägen, då situationen endast förbättrats en stund eller där åtgärderna varit riktade mot individer utan att ge en större strukturell förändring. Frågan om stadsplaneringens roll i lösningen är viktig, men svår. Det behöver bli tydligare hur fysisk planering kan bidra till mer integrerade städer och överbrygga sociala klyftor i ett långsiktigt perspektiv. Därför avser denna studie att undersöka vilka verktyg som stöds av forskning och praktik som kan ge verklig förändring. En del av studiens syfte är att ta fram en utvecklingsplan som visar hur dessa verktyg (principer och komponenter) kan appliceras där utvecklingsplanen på ett vägledande sätt ska visa hur olika stadsdelar kan länkas ihop i ett holistiskt sammanhang och säkerställa att alla ges lika förutsättningar till goda livschanser var de än bor. Verktygen testas i praktiken genom att appliceras på den segregerade stadsdelen Bredsand i Sundsvalls kommun. Studien är ett kombinerat vetenskapligt och konstnärligt arbete som består av två delar. Den första delen utgör den teoretiska grunden och kunskapsunderlaget som ligger till grund för studiens andra del – utvecklingsplanen samt avslutande diskussion och slutsatser. För att bäst kunna besvara studiens frågeställningar görs en insamling av data genom olika metoder för att få en så fullkomlig bild som möjligt. Tanken är att metoderna ska komplettera varandra och ge olika infallsvinklar samt bidra till ett bredare underlag som går att jämföras och analyseras. Resultatet från kunskap- och forskningsöversikten tillsammans med en dokumentstudie av tre olika utvecklingsplaner samt intervjuer med erfarna planerare skapar ett viktigt underlag i form av kunskap om hur fysisk planering kan bidra till mer integrerade städer och motverka segregation. Det framkom av studien att stadens struktur, möte av olika människor och tillgång till olika funktioner är viktiga aspekter i segregationsfrågan som också bör hanteras utifrån ett rumsligt perspektiv där rörelseflöden och rumssamband är avgörande. Det gjorde sig även tydligt att det är viktigt att förbättra kommunikationer, minska fysiska barriärer, aktivera stråk samt skapa ett väl sammankopplat, finmaskigt och integrerat gatunät.Utifrån detta togs fyra huvudprinciper fram med tillhörande kriterier. Huvudprinciperna sammankopplad och välintegrerad stadsväv, människan i fokus, nära och tillgängligt samt identitetsstärkande och attraktiva miljöer har en tydlig koppling till det teoretiska perspektivet som utgörs av Hilliers (1996) och Salingaros (2005) koncept och begrepp om hur stadsform kan påverka människors beteende och rörelsemönster. Avslutningsvis förs en diskussion om principernas och kriteriernas genomförbarhet och slutsatser görs angående den fysiska planeringens möjlighet att bidra till mer integrerade städer och hur detta kan åstadkommas. Studien avrundas med några ord om uppmaning till vidare forskning som kan bidra till ökad kunskap inom ämnet.

No description available.

Segregationen i det svenska samhället har ökat. Segregationens processer och dynamik upprätthåller geografiska, socioekonomiska och etniska skillnader mellan individer och grupper. Segregationens utveckling medför negativa konsekvenser vilket oroar många, och har under den senaste tiden varit i fokus för den politiska debatten. Utifrån debatten som förs mellan de politiska partierna och de prioriteringar som de gör, tycks det finnas skillnader mellan de politiska partiernas syn på segregationen i Sverige. Uppsatsen har för avsikt att närmare undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de svenska partierna gällande synen på segregation, samt hur dessa likheter och skillnader kan förstås utifrån olika teoretiska ansatser inom segregationsforskningen. Studien präglas av en kvalitativ, jämförande och beskrivande idéanalys. Studien utgår ifrån en djupgående idéanalys av partipolitiskt material som sammanfattas i ett idéanalytiskt ramverk. Studien visar på att opinionen som i studien utgörs av regeringen och Socialdemokraterna har en tämligen positiv verklighetsuppfattning men en djupgående och omfattande strategi för att minska och motverka segregationen. Opinionens värdeomdöme som bland annat handlar om ett tryggt samhälle som håller samman, liknar dock till stora delar de värdeomdöme som oppositionen besitter. Oppositionen som i studien utgörs av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har en synnerligen negativ verklighetsuppfattning men saknar en forskningsbaserad, djupgående och omfattande strategi för att minska och motverka segregationen. Däremot kan slutsatser dras att oppositionens helhetsbild är att en integration där invandrare anpassar sig så mycket som möjligt till det svenska samhället, sänkt bidragstak, öka sysselsättningsgraden och kunskapsnivåerna kommer att minska segregationen. Oppositionen grundar sina idéer främst i farosynen och den humanekologiska ansatsen, men också delvis i den neoweberianska ansatsen. Opinionens helhetsbild är däremot mer omfattande och baseras på forskning, men kan sammanfattas med att det är de stora socioekonomiska klyftorna i samhället som behöver minska, för att samhället behöver mer jämlika levnads- och livsvillkor för att minska och motverka segregationen. Opinionen baserar sina idéer i orättfärdighetsynen, det sociala erkännandet struktur, rasifieringsteorin, teorier om en rasifierad stad och delvis iden neoweberianska ansatsen.