Syftet med vår uppsats är att undersöka hur två olika skolor arbetar med delaktighet, samt att undersöka eventuella likheter/olikheter. Vi har intervjuat två rektorer samt två specialpedagoger på två olika skolor i norra Stockholm och ställt frågor som behandlar begreppet delaktighet. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är delaktighet ur ett socialt perspektiv där vi diskuterar hur den sociala gemenskapen påverkar elevens delaktighet i klassrummet, hur eleven påverkas av att flyttas mellan stora och små grupper och vilka metoder skolorna väljer att använda sig av för att skapa en delaktighet i undervisningssituationer. Vi har även utgått från delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv där vi resonerar kring hur eleven ska få göra sig hörd, att de måste ta egna initiativ och våga ta för sig i undervisningen för att kunna känna en delaktighet. Att våga ta för sig kräver också en del av skolan och dess organisation, som lärare måste man försöka skapa en trygg och säker miljö för eleven att arbeta och utvecklas i. Hur denna miljö ser ut skiljer sig från individ till individ, men det gäller att först och främst se till elevens bästa, att elevens bästa alltid hamnar i fokus. Vi spelade in intervjuerna för att sedan transkribera och sammanställa dessa fråga för fråga, svar för svar för att sedan jämföra skolorna som helhet mot varandra, men också rektor för rektor samt specialpedagog för specialpedagog. Därefter gick vi igenom tidigare forskning samt den teoretiska delen för att tolka, diskutera och analysera svaren utifrån detta. Vi kom fram till att för att en delaktighet i klassrummet ska finnas bör man ha en trygg stämning på skolan där lärare och elever har en god kommunikation och tar hänsyn till varandra och respekterar varandra. Organisationen anpassas efter elevens behov, vad som är bäst för det enskilda barnet. Här gick åsikterna isär en del, då specialpedagogerna ansågs vara tvungna att välja mellan barnets bästa som individ eller som en del av klassammanhållningen. Relationer ansågs också som viktigt, genom hela leden i verksamheten, från rektor till specialpedagog till klasslärare till elev till föräldrar. Om man får alla att arbeta åt samma håll och stödja eleven så kan man se till att eleven får en bra skolgång där denna känner sig delaktig i sin egen utveckling. Detta var enligt pedagogerna i undersökningen inte den lättaste av uppgifter, därför anser vi att man inom skolvärden bör lägga mera vikt på relationer och kommunikationen inom skolan, så att man kan hjälpa varandra men också ta hjälp av varandra.

In the 90's the establishment of external trade centers had a strong growth in Sweden, primarily in large and medium cities. Gradually took smaller towns by this development. In larger cities with larger and growing customer base than in small towns were not affected by the trade centers heavily, but in the smaller towns where the customer base was smaller, there was a risk that it created a negative competitive relationship between external trade center and trade in the citycenter. In some cases, competition is a positive development for both the citycenter and external trade areas, but in some cases there was a risk that the center became impoverished. In such situation there are theories that the different variety of different types of goods should be at the center and in external trade center could lead to a balanced trade relationship. Otherwise, customers may come to replace their consumption in the citycenter with consumption of external trade center. The external trade center in Strängnäs called Solberga trade center. There are plans for Solberga trade center to grow their business. Solberga trade centre is located approximately 5 kilometers from the city center.  There are living many people in Strängnäs today, that need good accessibility to Solberga trade centre and the citycenter, for instance many elderly people with limited ability to move. Lower accessability in terms of distance could create social groups in the city. This can be countered by other attractive activaties in the city Centre. Many that require good accessibility to trade lives in Strängnäs. When supply and attractions in other areas than the trade in the citycenter, this may promote social inclusion in the center that can counteract social segregation. Strängnäs has an advantageous geographic location, with the strong labor market regions around Stockholm area allowing Strängnäs has a large proportion of people living in the city who commute to Stockholm and other larger towns for work. The city also has a unique history, an increase in population and a high proportion of elderly population, which means that the city has the potential for both positive trend with an external trade center and a vibrant city center. To help it should also seek to separate the sale of concealing goods and groceries at various locations. It should also increase the availability of special non-motorists to external trade Centre and bet on the "idyllic" pedestrian area in the center. The role of the municipality with their power to control the use of the ground is important and can be used to adjust the external trade development to Strängnäs development I other areas such as population growth and effects on the trade in the city centre.

Uppsatsen behandlar hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med att bygga upp ordförrådet hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andraspråk) och segregerad klass (svenska som andraspråk). Detta urval har använts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssätten. Följande frågor besvaras och diskuteras: På vilket/vilka sätt arbetar lärare med att bygga upp elevernas ordförråd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger på ordförrådet? Vilka för- och nackdelar kan de båda undervisningsformerna innebära gällande arbetet med ordförrådet? Tidigare forskning berör svenska som andraspråksämnets historia, attityder, andraspråksinlärning, vikten av ett rikt ordförråd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass. Det ges även en inblick i kursplanen med fokus på ordförrådet. Undersökningen genomfördes på två grundskolor varav den ena arbetar integrerat och den andra segregerat. Empirin består av klassrumsobservationer och lärarintervjuer. Undersökningen visar att lärarna inom de båda arbetsformerna arbetar på liknande sätt med ordförrådet samt att de båda lägger mycket stort fokus på ordförrådet i undervisningen. Vi noterade dock att fler ord förklarades inom den integrerade undervisningsformen i jämförelse med den segregerade. Det som även skiljer de båda undervisningsformerna åt är att inom den integrerade undervisningen ses andraspråkseleverna ur ett mer uttalat resursperspektiv.

The aim of this study has been to reach an understanding of how refugee children, who live in refugee quarters, experience their situation, in relation to their daily life and school attendance. Further my intention has been to investigate if the refugee children are segregated and/or excluded in the Swedish society, and if so in what kind of way.     In order to investigate these questions, a qualitative method consisting of five interviews was conducted in a refugee quarter. The study included two boys, aged eight and thirteen, and three girls, aged ten and twelve.   The results showed that the children in the study had experienced both positive and negative aspects of their situation at the refugee quarter. Among the positive aspects were the friends the children made and the time they spent together, playing in the refugee quarters. The children also expressed negative experiences. They were disappointed in their schooling arrangements; the children attend a preparation class. Their needs are not being met and they show a desire to study in a regular Swedish class. The study also showed that the refugee quarters and the children are segregated and excluded in several ways in the Swedish society. The refugees are strictly bound to the refugee quarters area and do not participate in the rest of the Swedish society, which means that the children are not given the opportunity to interact with Swedish children.

Bakgrund Forskning och litteratur lyfter fram att specialundervisningen är problematisk för så väl elever som lärare. Det framkommer att elever kan må dåligt, känna sig utanför, få dålig självkänsla och missa kunskaper som eleverna borde få med sig. Syfte Syftet med studien är att kartlägga och analysera hur elever upplever särskild undervisning och/eller specialundervisning. Med särskild undervisning/specialundervisning menar vi att elever som är i svårigheter får lämna ordinarie undervisning för att få stöd av annan pedagog och i annan lokal. - Hur ser elever på sina kunskaper? - Hur resonerar elever om specialundervisning? Metod I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi hade ett frågeformulär inför intervjuerna med några huvudfrågor och teman, där vi hade möjlighet att ställa de följdfrågor som situationen inbjöd till utan att ha en given ordning på frågorna i förväg. Vi intervjuade 14 elever i en klass. Intervjuerna analyserades utifrån temana; elevers syn på sina kunskaper och syn på specialundervisning. Resultat Resultatet visar att eleverna i klassen anser att elever som "går iväg utanför" klassrummet kan få den bästa hjälpen om de går till annan lokal, de menar att segregering är att föredra. I klassrummet anser eleverna att det hade blivit för mycket prat mellan eleverna, stökigt, att koncentrationen försvinner och det blir svårare att lära sig. Eleverna vill själva inte "gå iväg" för att de trivs i klassrummet och känner att de inte behöver den hjälpen som ges på specialundervisning. Eleverna som går iväg känner att de trivs i grupprum, men känner att det kan vara "jobbigt" att "gå iväg" vid vissa tillfällen.

No description available.

Syftet är att undersöka gymnasiesärskoleelevers möjligheter att undervisas utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Detta sker genom intervjuer med skolledare. Erfarenheter har visat att det är skillnad på möjligheter till samverkan beroende på om du är inskriven inom det individuella programmet eller det nationella programmet.    I vår studie har vi valt kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk ansats. I hermeneutiken är det en tillgång för forskaren att kunna tolka och förstå genom förförståelse, känslor och intryck. De teoretiska utgångspunkterna är makt, normalitet, avvikelse och stämpling samt integrerings- och inkluderingsbegreppet. Makt finns med i alla relationer och vi ser att eleverna i särskolan ”ligger i händerna” på skolledning och personal som tolkar elevers vilja och välmående, då de inte alltid har förmågan eller makten att uttrycka sin vilja och rättighet.    Resultatet visar att en utbildning för en elev i särskolan kan se väldigt olika ut beroende på i vilken kommun eller skola eleven går. Olikheterna beror bl.a. på fysisk organisation, särskolekultur och människosyn. Skolledare som är nya på sin tjänst är mer kritiska till särskolans verksamhet och de har viljan att utveckla samverkan. Det framkommer att det framförallt har varit, men fortfarande är stora barriärer mellan det individuella programmet och det nationella programmet på gymnasiesärskolan. Den fysiska organisationen är ett hinder. Det individuella programmet är oftare fysiskt segregerat än det nationella programmet. Flertalet skolledare såg att elever i gråzonen mellan två program var problematiskt och att placeringar ofta gick på slentrian. Här kan rättviseperspektivet och likvärdigheten ifrågasättas då eleverna i gymnasiesärskolan får fler möjligheter till samverkan om de går det nationella programmet än om de går det individuella programmet. Här sker diskriminering inom gymnasiesärskolan.

Data och tvspelsbranschen är mansdominerad och har fått en hel del uppmärksamhet i media på senare tid. Dels för bristen av kvinnor som arbetar inom den och dels för kvinnosynen som uttrycker sig i spelen. Vi kommer använda ordet spelbranschen som synonym till data och tvspelsbranschen i resten av uppsatsen. Tidigare forskning har visat att utformningen av jobbannonser kan vara en bidragande faktor till att kvinnor inte söker sig till vissa arbeten. I denna studie har vi undersökt om jobbannonserna i spelbranschen i Sverige är maskulint könskodade och hur detta i sådana fall formulerats. Vi undersökte även om en maskulint könskoda annons kunde innebära ett hinder för kvinnor utifrån relevant teori. 69 stycken jobbannonser analyserades och resultatet visade på både kvinnlig och manlig könskodning. Genom de ord och formuleringar som framgick kunde vi inte konstatera att annonserna inom data och spelbranschen är maskulint könskodad utan snarare att den är det motsatta. Annonserna tenderade alltså att vara feminint kodade. Vissa annonser innehöll både maskulin och feminin könskodning. Vilken effekt som annonser som både var könskodade maskulint och feminint fick på framförallt kvinnor kunde vi inte dra någon slutsats om. Det bör dock påpekas att det finns förbättringområden för de aktuella annonserna och att det finns andra

Här nedan presenteras en studie med en kvalitativ ansats och hermeneutisk-fenomenologisk vetenskapstratidion där vi använt en metod med semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att belysa socialpedagogers upplevelser av arbetet med identitetsskapande hos ungdomar med utländsk bakgund, i särksilt utsatta områden. Detta för att belysa eventuella normkonflikter och upplevelser av mellanförskap hos un gdomar med utländsk bakgrund. Huvudresultaten visar på att våra intervjupersoner i sitt arbete stött på, märkt eller vet om att ungdomar med utländsk bakgrund kan uppleva eventuella normkonflikter och mellanförskap. Ungdomarna beskrivs ibland uppleva olika typer av normer och roller i hemmet och i det omgivande samhället. Resultatet indikerade även på att trots att intervjupersonerna är väl medvetna om om fenomenet känner de inte till några standardiserade verktyg för hur de hanterar frågan i sitt arbete. De anser att arbete med identitetsskapande hos ungdomar med utländsk bakgrund ingår i deras arbete generellt, men att det hade behövts uppmärksammas mer.

This thesis focuses on immigrant fathers and the specific situation they face arriving in Sweden. The purpose of this study is to examine various systemic obstacles and eventual possibilities these fathers may encounter in the new country and how they affect their fatherhood. The paper is based on four interviews, with three men and one woman, who work with immigrant fathers partly in parenting educational programs. The informants’ professional background varies. Two of them work within the medical services, one of them works within the social services and one is an educated COPE (a parental educational program) group leader. The study is based on information achieved from these professionals and previous research that has been published in this area. The results of the study have been categorized into four main themes that have been discussed throughout the thesis. These include the changing of fathering roles as a result of structural barriers such as unemployment and segregation. Many immigrant fathers feel that they loose their traditional role of a father as breadwinner and head of the family. In my ambition to understand this phenomenon I have used social constructivist theories. These theories point out that the meaning assigned to fatherhood is socially and culturally constructed. A second theme is about the fear that their children will be taken away from them that many immigrant fathers experience. These feelings are also explained by structural barriers such as segregation. The loss of meaningful encounters between immigrant fathers and native Swedish fathers result in distances between different groups of people which might lead to stereotypic images of each other. The loss of encounters between different groups of people is a third theme that has been discussed in this thesis.