Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). Så talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus på genus, klass, etnicitet och specialpedagogikMalmö: Lärarutbildningen: Malmö HögskolaExamensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet är att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. Vår frågeställning är följande: ·Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frågeställningen, har intervjuer använts samt artiklar har analyserats utifrån en diskursanalytisk metod. De intervjuade består av sex pedagoger. Aktörerna framställs genom artiklar och består av åtta stycken. Bakgrundsfaktan som vi har beskrivit genom tidigare forskning har fokus på perspektiven genus, klass, etnicitet samt specialpedagogik. Resultatet av vår undersökning har tydliggjort att det finns olika diskurser om en skola för alla utifrån begreppen segregering och integrering. Diskurserna talar om att det är möjligt att dela upp elever men även att sammanföra de. Relaterat till detta har vi även upptäckt att majoriteten av pedagogerna och aktörerna talar om begreppet en skola för alla ur perspektivet organisation d.v.s. fysisk placering av eleven i skolan. Förutom organisations perspektiv har det formats en diskurs om genus med perspektivet upplevelse, som innebär att eleverna ska känna sig delaktiga i gemenskapen. Diskursen talar om att flickor och pojkar har rätt till en integrerad undervisning och att deras kön inte ska ha någon påverkan på deras utbildning. Nyckelord: Diskursanalys, Genus, Klass, Etnicitet, Specialpedagogik, Integrering och Segregering / Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). This is how they talk about a school for all. A discourse analysis with focus on gender, class, ethnicity, and Special Education Malmö: Lärarutbildningen: Malmö University The thesis work is about how teachers and different actors are talking about the concept of a school for all. The aim of this work is to make a discourse analysis of how it is talked about the concept, in order to clarify the patterns and differences. Our question is as follows: • How do educators and different actors talk about a school for all? To answer the question, interviews and articles have been analyzed from a discourse analytical approach. The interviews consist of six teachers. The actors re represented through articles and consists of eight pieces. Our previous research has focus on the perspectives of gender, class, ethnicity and special education. The results of our investigation, made it clear that there are various discourses on a school for all based on the concepts of segregation and integration. The discourse’s says that it is possible to divide the students, but also to bring them together. Related to this, we have also discovered that the majority of educators and actors are talking about the concept of a school for all from the perspective of organization that physical location of the pupil in school. In addition to organizational perspective, it has formed a discourse on the gender perspective with the experience, in which pupils will feel part of the Community. The discourse talks about girls and boys right to integrated education and that their sex should not have any effect on their education.Keywords: Discourse Analysis, Gender, Class, Ethnicity, Special education, Integration and Segregation

Karlsson, Emma (2006). Tanken är god men….En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av särskoleelever i grundskolans senare årskurser. (It’s a good thought, but… A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Arbetet behandlar ämnet en skola för alla och mera specifikt föreställningar om inkludering av särskoleelever i en grundskola för de senare åldrarna, årskurs 7 - 9. Studien belyser ett antal anställdas föreställningar om inkluderande läromiljöer och hur de upplever denna inkludering i den egna verksamheten. Personalens åsikter lyfts fram för att på sikt kunna användas som ett underlag i det fortsatta skolutvecklingsarbetet med samverkan mellan de båda skolformerna, grundskola och särskola, på fallstudieskolan. Arbetet är en fallstudie och en kvalitativ metod i form av intervjuer har använts som huvudmetod. För att öka tillförlitligheten har en triangulering gjorts vilket betyder att även observationer och dokumentläsning har använts som datainsamlingsmetoder. En översikt av särskolans historia och aktuell forskning om inkludering återberättas i arbetet.Resultaten redovisar de anställdas positiva inställning till grundidén om inkludering men belyser samtidigt upplevda praktiska problem med att hantera elevers olikheter i en skola för alla.

Föreliggande studie har behandlat elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö.Syftet med undersökningen har varit att studera samband mellan elevers sociala bakgrund och deras framtidsvisioner avseende karriärplaner, samt vilka personer som de ansåg vara av betydelse i samband med studieval. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod, där elever från skolor i olika områden, med olika sociala bakgrunder ingått. De teoretiska ansatser vi använt oss av är Pierre Bourdieus teori där begrepp som kapital och habitus varit användbara i utformningen av analys, samt Ziehes teori om kulturell friställning.Av undersökningen har framgått att eleverna från den skola med högre socioekonomisk bakgrund, i större utsträckning tenderar att vilja välja högskolestudier samt att denna grupp oftare ser sina föräldrar som förebilder. Det har även framkommit att samma undersökningsgrupp var mer osäkra på framtida karriärplaner och att eleverna i större utsträckning såg sina föräldrar som mer betydelsefulla i val av karriärplaner.

Kvinnornas underrepresentation på auktoritetspositioner är ett allmänt känt faktum som ökar med högre hierarkiska positioner och den svenska forskningen kring fenomenet har pågått i mer än 20 år. Den kvinnliga underrepresentationen har ofta diskuterats med bakgrund i familjeperspektivet, eftersom kvinnor konstaterats bära huvudansvaret för barnomsorgen som bland annat minskar tiden i förvärvsarbete. Den svenska forskningen har även noterat att män och kvinnor till stor del hade anställningar inom olika organisationer och yrken. Det benämns som horisontell könssegregering och hade samband med olika karriärmöjligheter för arbetstagarna.Denna uppsatsen visar att andelen auktoritetspositioner är större i de blandade yrkena, i förhållande till de mer könssegregerade yrkena. Sambandet hos de blandade yrkena visar dessutom en ökad vertikal könssegregation hos auktoritetspositionerna, i jämförelse med mer könssegregerade yrken. Den ökade sannolikheten för en arbetstagare att vara i auktoritetsposition har framförallt männen jämförelsevis med kvinnorna, i de blandade yrkena.

<p>A child with functional disorder getting close to starting school has different types of schooling to choose between. Parents and the school of the matter have to agree in consultation. I use the conceptions included and segregated schooling to show different ways attend school. By included education I mean that all students with as well as without functional disorder in a group shall be completely comprised in the situation and not be separated from the group by individual exercises (Fors 2004). A segregated schooling is often pursued in special school where all the students have functional disorder and the education usually takes place in separate buildings (Emanuelsson 2001).</p><p>I have completed a qualitative case study of a boy who is 14 years old and has the functional disorder Down’s syndrome and has been placed at a special school his entire schooling. I have interviewed the student and people close to him as well as pursued my own observations in his special school. To actively work out and take good care of our physique is important to all of us but maybe even more for those with functional disorders. My purpose with this study is to find out how a student with functional disorder and people close to him apprehend a segregated education in physical education classes.</p><p>My results show that all the respondents are positive to the student’s physical activity and his progress in his physical education classes in special school. But they do find limitations for continued development in physical education in this form of schooling. These limits can for example be that the student’s classmates cannot reach up to his physical capacity. Though, the respondents believe that the environment in the special school gives the student the social security he needs to be able to venture being active in the classes of physical education. Accordingly, people close to the student believe this is a bigger advantage in his physical activity even if he would obtain a more varied physical education in a public school.</p> / <p>Ett barn med funktionshinder som närmar sig skolåldern har olika skolformer att välja mellan i samråd med sina föräldrar och aktuell skola. Jag använder begreppen inkluderad och segregerad skolgång om dessa olika sätt att gå i skolan. Med inkluderad undervisning menar jag att alla elever såväl med som utan funktionshinder i en grupp ska innefattas fullt ut i sammanhanget och inte avskiljas från gruppen med separata övningar (Fors 2004). En segregerad skolgång bedrivs ofta på särskolor där enbart funktionshindrade elever placeras och undervisningen sker vanligtvis i avskilda skolbyggnader (Emanuelsson 2001).</p><p>Jag har gjort en kvalitativ fallstudie av en pojke på 14 år med funktionshindret Downs syndrom som har varit placerad på en särskola hela sin skolgång. Jag har intervjuat eleven och hans närstående samt gjort observationer på särskolan. Att aktivt träna och ta hand om vår fysik är viktigt för alla men kanske allra mest för funktionshindrade. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur en funktionshindrad elev och andra av hans närstående uppfattar en segregerad undervisning i idrott och hälsa.</p><p>Mitt resultat pekar på att alla respondenter är positiva till elevens fysiska aktivitet och framsteg på idrottsundervisningen i särskolan men att de ser vissa begränsningar för elevens fortsatta fysiska utveckling i denna skolform. Dessa begränsningar kan t ex vara att elevens klasskompisar inte når upp till hans fysiska kapacitet. Man anser dock att miljön på särskolan ger eleven den sociala trygghet han behöver för att våga vara aktiv på idrottslektionerna och att det skulle vara till en större fördel för hans fysiska aktivitet än om han skulle få en mer varierad idrottsundervisning i grundskolan.</p>

<p>Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger och logopeder förhåller sig samt säger sig arbeta med barn som har språkstörning. Rapporten bygger på intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot språk.</p><p> </p><p>I litteraturgenomgången har vi tagit fram olika synsätt kring barn i behov av särskilt stöd.</p><p>Vi har särskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv.</p><p>De olika läroplanernas synsätt på integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar språkstörning och betonar faktorer som främjar ett fungerande arbetsätt för barn med detta funktionshinder.</p><p> </p><p>Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krävs för att bli antagen till en språkskola. I studien framkommer även att pedagogerna säger sig tillrättalägga både miljö och sina metoder för att det språkstörda barnet ska få den hjälp som den är i behov av. Logopederna använder sig av på förhand standardiserade tester som till största del utförs enskilt.</p><p>Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn.</p><p>Studien visar också att skolorna arbetar olika, den ena utifrån ett inkluderande perspektiv och den andra utifrån ett segregerande perspektiv.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och används av några olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nå en inkluderande undervisning. Vad är det för faktorer som bidrar till att läraren arbetar inkluderande och hur förhåller sig läroplanen till inkludering? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvägagångssätt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrån deras position i skolvärlden. Detta för att få en bredare bild av hur inkluderingen fungerar på olika nivåer. De 6 skolaktörerna redovisar för vilka faktorer som spelar in när en lärare ska arbeta inkluderande och vad det kan finnas för hinder mot en inkluderande undervisningsform och 5 av skolaktörerna redovisar sin syn på inkludering i relation till läroplanen och huruvida den verkar inkluderande i skolans praxis. Vad vi kom fram till i studien och vad som var tydligt är hur viktigt det är med lärarens förhållningssätt gentemot skollagen, sitt yrke, sina elever och sina kollegor för att nå en inkluderande undervisning. Bristen på tid för reflektion och samtal är ett stort hinder när det kommer till att inte hinna ägna tid åt att arbeta inkluderande. Vi fann ett uttryck för någon slags missnöje över hur läroplanen idag är konstruerad.</p>

<p>Vår studie, som omfattar sex intervjuer, fokuserar på genusmedvetenhet hos vägledare. På vilket sätt de arbetar med genus i mötet med elever för att vidga perspektiv och på vilket sätt de kan tänka sig att arbeta med att skapa en genusmedvetenhet hos elever i år 4-6. Vårt resultat visar att genusmedvetenhet är ett svårt begrepp som har olika betydelse för vägledarna. Vägledarna menar att de inte arbetar på ett planerat genusmedvetet arbetssätt idag men vi ser att de omedvetet arbetar med genusperspektivet genom olika aktiviteter. I arbetet med elever i år 4-6, vill vägledarna bidra på olika sätt med att vidga elevernas perspektiv gällande självuppfattning, yrken och arbetsmarknad. Sammantaget visar resultatet på att vägledarna är positivt inställda till att vara en bidragande faktor för att öka möjligheten till att elevers val grundas på det ”fria valet”, inte utifrån kön.</p><p>Our study, which comprises six interviews, has focus on awareness of gender among counsellors. How they work with gender in the meeting with students to wide the student’s perspective and in which way they imagine to work to be able to create a awareness of gender in intermediate level. The result of the study shows that awareness of gender is a difficult conception which has different meaning for the counsellors. The counsellors mean that the ways they work today are not a planned way of working but we see that they are unaware of it. They work with gender in different ways. At the intermediate level the counsellors like to contribute in different ways to wide the student’s perspective concern self-knowledge, occupation and labour market. All in all the result shows that the counsellors have a positive attitude to take part in the work, to increase the possibility for students to make choices based on the “free choice” and not based on their sex.</p>

<p>Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju. Resultatet visar att lärarna och rektorerna strävar efter inkludering, att ”hjälpa” och att ge invandrarbarnen ”möjligheter”. Vidare kan man läsa ut av undersökningen att social och kulturell problematik, mångfald och mångkulturalism underförstått tolkas av de intervjuade som liktydigt med multietnicitet. Åsikterna om på vilket sätt det mångkulturella ska betraktas som tillgång skiljer sig åt mellan skolorna och de intervjuade sinsemellan. Det råder delade meningar om vad hos invandrareleverna som ska motverkas och ”tonas ned” respektive uppmuntras och framhävas. Det pågår en ständig balansgång mellan kraven på anpassning till ”det svenska” och rätten att få vara en individ, präglad av det ursprung och de erfarenheter man har. Dessutom anser vi att det finns en stor vilja hos lärarna att fostra eleverna och agera ”extraföräldrar”. Vår slutsats är att samhällets problem har flyttat in i skolan och lärarna står ensamma med ansvaret att tolka läroplanens värdegrund och texter om kulturell mångfald. Talet om och förhållningssätten till den sociala och kulturella problematiken är fyllda av motsägelser och förgivettaganden, som bygger på ”det svenska” som den rådande norm som skolans verksamhet ska bygga på.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med examensarbetet är att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallärare inom grundskolan och särskolan har om integrering respektive segregering, utifrån elever i behov av särskilt stöd. Vi har lagt fokus på fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder när det kommer till dessa.</p><p>Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrån litteratur och forskning samt styrdokument. Vår utgångs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi läste inför intervjuerna för att sätta oss in i begreppens innebörd och historik. Vi har även utgått ifrån läroplaner, artiklar och aktuell forskning.</p><p>Resultatet blev att det är samhällets intentioner att så stor andel elever som möjligt ska gå i vanliga skolan är svåra att förverkliga. Stora klasser och begränsade resurser har lett till ökat behov av homogenisering och segregering vilket har lett till att allt fler elever definierats som avvikare. Utifrån intervjuerna har vi kunnat konstatera ett ökat antal elever i klasserna ses som ett hinder för integrering. En fördel med integrering som lyfts upp av respondenterna är att lokal integrering kan ge möjligheter för sociala interaktioner mellan elever med funktionshinder och andra elever. Något som vissa av respondenterna framhöll var att förutsättningarna för integreringen är av stor betydelse. Integreringen måste gynna eleven. Eleven måste se sig själv som en del av gruppen och gemenskapen för att kunna bli integrerad. Det framgick även av litteraturen att det måste finnas en delaktighet och gemenskap för integrering, annars blir resultatet snarare placering.</p>