Konfirmationsundervisning är ett mycket omdiskuterat ämne, åtminstone inom Svenska kyrkan. Syftet med denna uppsats har varit att visa på att trots den märkbara nedgången av antalet ungdomar som väljer att delta i den konfirmandverksamhet som Svenska kyrkan erbjuder, så har även de ungdomar som väljer bort konfirmandtiden ett stort intresse för andliga frågor. Jag hävdar dessutom i denna uppsats att de icke konfirmerade ungdomarna har gjort ett mera motiverat val, än de ungdomar som väljer att delta i konfirmandverksamheten. Uppsatsen visar att även dessa icke konfirmerade ungdomar svarar på enkätens frågor både medvetet och genomtänkt. Jag vill visa med denna uppsats att det inte är ointresse för andliga frågor som gör att man väljer bort konfirmand­verksamheten, utan orsakerna är av annat slag. Dessutom vill jag belysa vad som felar i konfirmandstatistiken.

Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige på 1950-talet, då en förändring skedde med kyrkan. Finns det några samstämmigheter och eventuella avvikelser mellan tillänglig statistik över utträden och viktiga händelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet är att studera Svenska kyrkans nedgång på 1950-talet genom att jämföra tillgänglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ”Tro och vetande” 1949. I den kritiserar han på kristendomen, teologer och biskopar. Några år efter boken publicerades skedde en skandal vid biskopsvalen i Strängnäs. Denna kallas även Helanderaffären, som senare har visats vara ett av de största rättsfallen i Sverige. Dessa två faktorer hade en negativ inverkan för kyrkan. På 1950-talets mitt instiftas religionsfrihetslagen och kyrkan och kristendomens ”monopol” försvinner. I statistiken märks en skillnad i antal utträden mellan åren 1953-1955. Vid mitten av 1950-talet känner kyrkan att de måste replikera på kritiken. De vill bland annat ge Hedenius och andra kristendomskritiker svar på tal, och startar en rad motåtgärder. Några stiftelser byggs upp, och kyrkan börjar vinna tillbaka folks förtroende. Utträdena minskar något. Då kommer nästa skandal mot kyrkan. Frågan om kvinnliga präster hade varit en fråga i några årtionden, men nu blossade den upp ordentligt. Två läger bildades, de om var för och de som var mot. Denna debatt visade sig bli en av de största kriser för kyrkan och utträden ökar igen.

This essay focuses on the elderly and their religious beliefs and is based on the origin idea of a secular Sweden, but where immigration has been the source of additional various religious affiliations. This study intends to nuance the problems that previous researchers focused on when doing research on immigration, by interviewing staff members of nursing homes in immigrant dense areas, especially Malmoe, Gothenburg and Stockholm. The aim is to investigate how the allocation of residents, with different religious than Protestant Christians, is distributed at nursing homes and to see if there is a need for adjustments. Additionally, the thesis about immigrants and immigrants' identity and attitudes to Swedish society is discussed with John Berry´s acculturation theories and strategies. The results show that the majority of the nursing homes have residents with different religious affiliations and that some practical adjustments have been done, but it also shows that nursing homes have changed to the extent that they have adapted to a secular society. Ignorance and prejudice contribute to the problem in terms of seeing all residents as individuals and at the same time ensuring adaption according to all their needs, which is exemplified in the solutions made by using multi-cultural staff members and specialized departments. The relationship between nursing homes and the Swedish church continues but the role of the church service has changed. However, the idea that residents with different affiliations are free to exercise their religion in private occurs simultaneously as it is highlighted that immigrants is assimilated into a secular Swedish society. This in turn means that not every residents need is seen to at the investigated nursing homes.

Syftet med denna undersökning är att jämföra Svensk Läraretidnings tankar och idéer om kristendomens roll i folkskolan under 1880-talet samt 1910-talet. Till syftet formulerades följande frågeställningar; • Framträder konkurrerande nyanser och uppfattningar av kristendomen under de olika tidsperioderna? • Vilka argument anfördes för kristendomens roll i undervisningen? Hur ville man att den skulle utformas under de olika perioderna? Vilka likheter och skillnader framträder? • Hur förhöll sig 1919 års utbildningsplan till debatterna i Svensk Läraretidning? Undersökningen behandlar Svensk Läraretidning från åren 1882-1889 samt 1910-1919. Materialet har granskats enligt en kvalitativ textanalys. Denna undersökning synliggör, med hjälp av den kritik som riktas mot sekulariseringsteorin, olika konfessionaliteter av kristendomen och hur dessa stred om tolkningsföreträde för att få representera den nationella synen på kristendom. I resultatdelen presenteras svaret på de olika frågeställningarna och dessa diskuteras sedan i den efterföljande diskussionsdelen. Studien synliggör olika konkurrerande uppfattningar om hur kristendomsundervisningen i folkskolan borde organiseras. Vissa menade att den skulle var konfessionell, medan andra hävdade att den borde ha en icke-konfessionell och objektiv prägel. Detta debatterades i förhållande till religionsfrihet, åskådlighet samt det ökade kravet på medborgerlig/nationell fostran. Det framkommer tydligt, trots den massiva kritiken mot kristendomsundervisningen som bland annat anklagades att vara för abstrakt och själsdödande, att folkskollärarna ansåg att det var ett viktigt identitetsskapande ämne. Därför strävade de efter att omforma det i förhållande till det nya samhällets spelregler.

The overall aim of this bachelor thesis is to discover the portrayal of atheism in eight textbooks, published by established publishers and authors. And through that see if there is a secularist norm in the textbooks. The eight textbooks are written in accordance with the curriculum for the mandatory, non-confessional school subject Religious education, used in upper secondary schools. The result of this thesis is tied in to the four different themes of the analysis:  Atheism as Marxism, existentialism?  A secularist norm?  A religious norm?  The textbooks discussion and factual issues? Related to the keywords  The findings of this bachelor thesis indicate that there can be a secularist norm as well a religious norm. This has been presented through the textbooks description of atheism and the relevant keywords. The thesis has also demonstrated that the portrayal of atheism is linked to the description of Marxism and existentialism among other non-religious worldviews, such as humanism and secular humanism.  The result of this bachelor thesis is also linked to Karin Kittelmann Flensners thesis Religious Education in Contemporary Pluralistic Sweden, especially her secular discourse.

In March 2018 the Swedish Social Democratic Party presented the election promise to ban faith-based schools. This election promise evoked strong reactions and gave rise to a debate about the role of religion in Swedish schools in many Swedish newspapers. The aim of this bachelor thesis is to explore what arguments that have been utilized in the debate about faith-based schools. Debate articles are here examined using argumentation analysis: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen and Aftonbladet. The results conclude that the most common arguments in favor of a ban on faith-based schools are: segregation, religious indoctrination, and serious shortcomings in said schools. From the other side of the debate, in defense of faith-based schools, the most common arguments are the following: integration, freedom of religion and high-quality education. An additional aim is to study these arguments using Hjelm’s (2014) explanations of the “New Visibility of Religion”. The analysis reveals that the debate is informed by a secular norm where religion is viewed as something unwelcome in the public eye. The debate is informed by a conflict of how religion ought to be valued, and if it should be viewed as a resource or a problem. Advocates in favor of a ban on faith-based schools claim that these schools constitute a social problem in contemporary society. Defenders of faith-based school, on the other hand, view them as a resource and argue that there today is a great need for faith-based schools. Rather than discussing faith, this debate deals mainly with the question of what role religion should play in today’s society. Religion is visible because it can be good or bad, something that Hjelm (2014) refers to as the ”secular return of religion”. Neoliberal reforms have changed the Swedish School system, which in turn affects the debate. This debate ultimately reveals a conflict of aims regarding the purpose of the Swedish school system and where equality is put against freedom of choice.

Forskning gällande begreppen religion och sekularisering, samt hur dessa begrepp uttrycks i läroplanen är ett viktigt område att belysa eftersom jag anser att den är i behov av en utveckling, specifikt för lärare och skolans utveckling till ett öppensinnat och jämställt samhälle. Därför är syftet med den här texten att utforska den historiska utvecklingen av sekularisering i Sverige och hur sekularisering har påverkat hur religion kommer till uttryck i läroplanen för religionskunskap på gymnasiet genom att svara på frågan: Hur har sekularisering påverkat läroplanen för religionskunskap genom historien? Studiens mål är att belysa hur sekulariseringens utveckling har bidragit till formuleringen kring hur religion och olika livsåskådningar förmedlas i läroplanen mellan 1970 och 2011. Den här studien använder sig av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att studera hur historiska händelser har påverkat omfattningen och definitioner av sekularisering och religion. Studien är en diskursanalys, som utförs genom att använda en kvalitativ metod. Metoden har bestått av att samla tidigare forskning i form av text som både är fysisk och elektronisk. Resultatet visade på att många historiska händelser och teorier har bidragit till sekulariseringens utveckling i det svenska samhället, som sedan har påverkat formuleringen och närvaron av religionskunskap i läroplanen. Slutsatsen är därmed att skolan har varit tvungen att anpassa sig efter samhällsförändring. Dock, i takt med samhällets utveckling har religionen aldrig försvunnit. Alternativt har religiös mångfald berikat religionsämnet med att andra religioner har fått en större plats i undervisningen samt gett möjligheten till att låta eleverna skapa egna förutsättningar. Där är mycket som har påverkat religionsämnet och hur det förmedlas i undervisningen ute bland gymnasieskolorna i Sverige. Läroplanen som är konstruerad utifrån samhällssituationen bestämmer vad som ska inkluderas.

The romantic western, heterosexual couple´s love is a social and cultural construction, which has altered in significance and terms between different time periods, places and social or economic groups. The new, modernized ideal of “romantic love” has in earlier research been exclusively linked to the European bourgeois class during the 19th century and their economic and social progress. The modernizing processes in the Western society during this period has also been said to both form and be affected by the romantic ideal of love during the 19th century. Two of the most important processes of modernization in the western society at the time was the secularization and individualization of structures and lives. In this study I explore these modern values and their expressions through and within the romantic love concept typical for the 19th century, within a social and economic group that has not yet been explored in this context; the working class.       Through a collection of love letters written by two workers in Sweden during the 1890s I investigate expressions which contain a secular or individualized understanding of love and if and how these expressions differed from the modernity expressed in love letters within the upper-class pairs of the time. My purpose is thus to contribute with a more nuanced and representative account of the origin and practice of the modernized understanding of love, than earlier research has done. In my study I show that the working-class couple in fact seemed to inhabit a more modernized view of love then the contemporary couples from higher parts of society. This was expressed through a lack of Godly love and the absence of religious guilt or conflict related to the worldly love for another person in the letters. The working-class couple also expressed a more modernized understanding of love through a more intense and active need for reflexivity, reciprocity, and confirmation in the building of their relationship. Accept from the fact that this couple still placed God in charge of their future material happiness, the expressions of love within the working-class relationship which I have identified thereby shows a new standpoint to present research; modernization and the romantic love concept during the 19th century do in fact not seem to have been exclusively linked to the upper classes and their material wealth, family structure or gender roles.

Based on studies of religion and atheism in Greece, which show different results, theinterest was aroused to study the matter more closely and in depth through qualitativeinterviews with four persons living in Chania in Crete where the Greek OrthodoxChristian culture has long been visibly established. The essay concerns the practice ofreligion as it is expressed through Greek Orthodox Christianity in relation to religiosity,atheism and secularization. The survey shows four people's views and experiences ofreligion, atheism, secularization and Orthodox Christianity and the church, as well as ifand how this affects their lives. The interview results have been analysed in comparisonwith surveys and literature regarding Orthodox Christianity, religious practice, atheismand secularization. The analyses show that there are very different thoughts and beliefsabout the concepts of religion, atheism and secularization, perceptions about the concepts'relationship to each other and to what extent this affects the interviewees. The discussionmentions the degree of religiosity and religious practice in relation to the view of atheismand secularization as well as a possible ongoing loosening of the tradition of the OrthodoxChurch.

Denna undersökning syftade till att undersöka vad som ligger bakom beslutet att välja ett liv inom en religiös traditionsbunden systerorden, i dagens samhälle där individualism, kommersialism och sekulära värden dominerar. Genom ett fokus på systerorden Daughters of Saint Paul och en kvalitativ analys av publicerat material i form av boken Millennial Nuns- reflections on living a spiritual life in a world of social media, samt det material de själva publicerat under hashtaggen #medianuns på plattformen Instagram, var syftet att försöka uttyda vilka motiv och drivkrafter som legat bakom systrarnas beslut att välja ett vigt religiöst liv där löftet om avhållsamhet, fattigdom och lydnad avges. Syftet har även varit att utröna vilka värden och normer dessa kvinnor ut millenniegenerationen vänder sig till respektive ifrån när de väljer ett liv som syster. Zygmunt Baumans perspektiv, genom boken Liquid Modernity, har tillsammans med tidigare forskning inom religionssociologi och religionspsykologi agerat som guide och tolk till det moderna samhället och i utforskandet av systrarnas bakgrund och omständigheter. Resultatet av undersökningen tyder på att gemenskap och det kollektiva gemensamma syftet, i form av Daughters of Saint Pauls mission genom diverse medier, är av större vikt än ett fokus på individualism. Att tydliga ramar i ett dogmatiskt religiöst sammanhang med ledarskap och vägledning i form av katolska kyrkans lära, vigningslöftets betydelse och en vilja att dedikera sitt liv till en gudsgestalt, väger tyngre än tvåsamhet, karriär och ett individfokus.