The main aim of this study is to analyze how secular organizations deal with religion in international development work, both officially and practically, and how they describe the meeting between the secular ideology and the religious context. To answer these questions we have interviewed seven employees of different secular organizations who are well familiar with the organization’s operational as well as strategic work. The study also examines the official documents of each organization. The result show that none of the organizations has any policies about religion and that there is no active dialogue about how to deal with religion within the organizations. The results also show that religion is described as a tool and a resource for change rather than is implemented in the development work. Further, the dialogue around religion is often translated into secular terms. In order to problematize and to analyze the results, the study has mainly been inspired by theories of postcolonialism, secularism, path dependency and historical institutionalism which all together highlight the issue of secularism, religion and development. / Syftet med studien har varit att kritiskt analysera hur sekulära organisationer förhåller sig till religionsfrågor i utvecklingssamarbete i religiösa kontexter. Våra frågeställningar berör hur organisationerna förhåller sig officiellt till religionsfrågor i utvecklingssamarbetet, hur de förhåller sig till dessa frågor i praktiken samt hur organisationerna beskriver mötet mellan den sekulära ideologin och den religiösa kontexten. För att ta reda på detta har vi utfört sju kvalitativa intervjuer med anställda inom sekulära organisationer som är väl insatta i organisationernas strategiska och operationella arbete samt i deras ideologiska grunder. Vi har även studerat organisationernas officiella dokument. Studiens resultat visar att samtliga organisationer saknar riktlinjer kring religion, att det inte förs någon aktiv dialog kring religionsfrågor inom organisationerna samt att organisationerna till stor del förhåller sig till religionsfrågor genom att bekräfta och respektera dess förekomst i arbetet. Det framkommer även att religiösa ledare ses som en tillgång och att religion ses som ett verktyg när det kommer till att förankra arbetet. Resultatet visar vidare på att organisationerna delvis förhåller sig till frågorna genom att beskriva dem i mer sekulära termer och pratar snarare om exempelvis mänskliga rättigheter och demokrati än om religion i arbetet i de religiösa kontexterna. I analysen av det insamlade materialet har vi utgått från teorier om sekularisering, postsekularisering, stigberoende, historisk institutionalism samt postkolonialism och även tidigare forskning inom det aktuella området, vilka på olika sätt belyser området kring sekularitet, religion och utveckling.

This essay is an analysis of Brian Wood's Viking epic Northlanders, published by Vertigo/DC between the years of 2007-2012. The aim is to identify how Old Norse faith and Christianity are portrayed. This is done by using the theory of representation as developed by Stuart Hall and putting them into the historical context of a postmodern, secular western world of thought. The research shows a wide variety of religiosity in both Norse and Christian characters. Some common trends have been identified though, and these are a general appreciation of physical strength within the Norse religion and a general tendency in Norse religion to explain natural phenomena and to have fatalistic leanings while Christianity rather seeks to offer comfort in times of need. The results also show that one of the greater roles Christianity plays in Northlanders is contributing to, or sometimes forcing a societal change, while the practitioners of the Norse faith tend to lean toward stability. There is also a tendency to present the northerners as outcasts, while the Christian counterparts are part of an establishment.

<p>The aim of this paper is to apply Robert N. Bellahs theory of civil religion, within a Swedish societal context. Bellahs theory was designed in, and influenced by American culture. Therefore, the “translation” of Bellahs theory does not come without problems. A methodological discussion concludes with methods focusing on national self-conceptions. Through this method, the Swedish social democratic notion of the “folkhem” can be related to the notions included by “the American way of life”. The “folkhem” as well as “the American way of life” includes ideas of the nation, made up by specific historical events, in both nations. Those ideas are vital parts of the national self conception in both nations. Historical premises are constantly reborn through the rhetorical reinterpretation, and through the eyes of Bellah, the notion of the folkhem creates a national embracive, ethical value system. The notion of the folkhem still is viable in the Swedish society. Contemporary use of the folkhem-notion is discerned by the threats of globalization and neoliberlismic tendencies. In the light of these threats, the folkhem-notion includes the preservation of Puritanism ideals.</p><p> </p>

<p>Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhälle av många ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopföräldrar. I intervjuerna har föräldrarna ombetts ange motiv till, och omständigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har använts Staffan Larssons <em>Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi </em>och Starrin/Svenssons <em>Kvalitativ</em> <em>metod och vetenskapsteori. </em>Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber. Efter avslutad analys fann jag fyra kvalitativt skilda kategorier med motiveringar till varför man väljer att döpa sitt barn. Dessa kategorier var: Dopets betydelse inför framtiden, Tro, Rit och Tradition.</p>

<p>Syfte med denna uppsats var att undersöka om inte flera studier, som velat ta reda på vad människor tror på, skapat en onödig polarisering mellan att kalla sig kristen och att tro på sitt eget personliga vis. Målet med uppsatsen var att ta reda på om det som ibland kallas privatreligiositet kanske bara är olika sätt att närma sig den kristna tron.</p><p>Jag ville få svar på frågor som: Ger livsåskådningsundersökningarna en rättvisande bild av den andliga situationen? Vilka är bristerna med dessa undersökningar? Hur borde dessa istället ha utformats för att ge en mer rättvisande bild?</p><p>Livsåskådningsundersökningarna verkar inte ge en rättvisande bild av den andliga situationen. Att människor svarat som de gjort betyder inte att de varit säkra på sina svar eftersom svarsalternativen visat sig vara otydliga och svårbegripliga i många fall.</p><p>Frågorna som ställs är ofta för många och spänner över ett för stort intresseområde för att de intervjuade skall förväntas kunna orka svara genomtänkt på dem alla. Det bekräftas av flera undersökningar att det är problematiskt att hitta sätt att jämföra åsikter på både pga. hur ett urval plockas ut, hur resultaten tolkas och redovisas men inte minst eftersom det inte finns begrepp som står för samma sak för alla människor.</p><p>Jag anser att det är av högsta vikt att först klargöra vad som är en kristen tro och vad som krävs för att kalla sig kristen innan man kan göra undersökningar som behandlar vad svenska folket säger sig tro på.</p><p>Jag tror att det varit mer intressant att ställa frågorna på ett mer neutralt sätt och att se på människors tro som något individuellt istället för att försöka hitta en ny religion – privatreligiositeten.</p>

<p>Tidigare studier visar att sekulariseringen inneburit stora förändringar på det religiösa området. Studiens syfte var att beskriva hur präster inom Svenska kyrkan i Gävle uppfattade sekulariseringens påverkan. Fokus låg på att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, då dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer där åtta präster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar på att kvalitativt olika uppfattningar fanns. Vidare visar studien på en rad intressanta strategier och åtgärder som behövs i det framtida kyrkliga arbetet. Det gäller bland annat organisatoriska förändringar i form av hur många kyrkor som ska finnas och hur ofta det ska firas gudstjänst, ett ökat samarbete mellan de lokala församlingarna och en utveckling av högmässan.</p>

<p>Vårt moderna samhälle är naturvetenskapens glansepok. Det som kännetecknar naturvetenskapen är att den är fri från religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen måste alla påståenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lämnar inget utrymme för hänvisning till vare sig världsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar är ytterst ogiltiga för den moderna människan. Samtidigt som hennes kontroll över livet och naturen är allt starkare, drabbas hon i allt högre utsträckning av psykisk ohälsa. Borde det inte vara tvärtom? Nu när människan kan kontrollera enormt mycket i sin tillvaro borde hon må bättre och inte sämre, logiskt tänkt. Eller behöver hon kanske religion trots allt?</p><p>Av stor vikt i det här sammanhanget är att göra en distinktion mellan sekularisering och sekularism eller världslighet. Willebrands säger: ”Världens strävan mot självbestämmanderätt får inte sammanblandas med den ideologi som förnekar människans behov av att ta hänsyn till det som inte är av denna världen, med det som inte, principiellt eller faktiskt, ligger inom den mänskliga intelligensens räckvidd eller kontroll”.</p><p>Religionen är ett fenomen som har funnits i alla tider och kulturer. Den förefaller således utgöra en grundläggande del av den mänskliga kulturen. Av den anledningen och mot bakgrunden av sekulariseringsperspektivet är mitt mål att undersöka om det finns ett behov av religion, även i vår tid. Syftet med det här arbetet är således att försöka relatera sekulariseringen och den ökade psykiska ohälsan till varandra och undersöka om det finns något samband mellan de två olika företeelserna som kännetecknar vår samtid.</p>

<p>Dop, konfirmation och bröllop är några riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom årens lopp. Syftet med denna uppsats är att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlägga vad invånarna i Kalix anser om <em>rite de passage. </em>Metoden utgick från ett kvantitativt synsätt och till grund för undersökningen låg enkätundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred åldersvariation 15-75 år. Resultatet visar att de flesta av både männen och kvinnorna oavsett ålder eller yrke/sysselsättning, använder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men därutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen. Kvinnorna tillhör den kategori som till större andel är döpta och konfirmerade. De besöker kyrkan utöver riterna i högre utsträckning än männen. Studien påvisar att kyrkan fortfarande är en del i folkets liv, men de som tillhör den yngre åldersgruppen är mindre aktiva jämfört mot dem som tillhör den äldre åldersgruppen.</p><p>Det visade sig att Durkheims teori till viss del överensstämde med resultatet av undersökningen. Enligt Émile Durkheim markerar riterna viktiga skeden och övergångar i livet där bland annat födelse, övergången till att bli vuxen samt äktenskap räknas med. Vidare anser Durkheim att kollektiva ritualer och ceremonier som till exempel födelse och giftermål ger gruppen en stark solidaritet mellan medlemmarna i en grupp. Durkheim menar att religionen minskar i takt med samhällets moderna utveckling och med detta blir ritualer och ceremonier en mindre del av människans liv och det vetenskapliga tänkandet tar överhanden. Religionen kommer att fortleva trots detta eftersom moderna samhällen för sin sammanhållning är beroende av ritualer. De är en bekräftelse på det man tror. Men gamla ceremonier kommer att ersättas med nya när dessa ceremonier dör ut och Durkheim antyder att de nya ritualerna kommer att vara humanistiska och politiska och kännetecknas av frihet, jämlikhet och samarbete.</p><p>Även Thomas Luckmanns teori kom att överensstämma till viss del med resultatet av undersökningen, som t.ex. att religiositeten är vanligare bland kvinnor än män och det är större andel religiöst aktiva bland yngre och äldre än medelålders, samt att idag tillhör religionen individens privata tillvaro. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att idag utförs <em>rite de passage </em>till stor del i kyrkan liksom förr, men numera är syftet med riterna mer varierande.</p>

<p>Undersökningen bygger på de frågor som väckts då jag flera gånger under våren och sommaren 2001, sett att media uppmärksammat Svenska kyrkan. Det har skrivits rubriker som sagt att Svenska kyrkan genomgår en kris. Det har också varit reklaminslag som kyrkan själv anordnat i rekryteringssyfte. De frågeställningar som legat till grund för uppsatsen lyder: Är det ett faktum att Svenska kyrkan befinner sig i kris? Varför begär människor utträde ur Svenska kyrkan? Hur ser relationen Svenska kyrkan - folket ut, upplevs relationen som en krock eller ett möte?</p><p>Slutsatserna av undersökningen visar att de intervjuade kyrkoföreträdarna anser att kyrksamheten inom församlingen är relativt stark. De upplever därför inte att kyrkan genomgår någon direkt kris. Däremot poängterar den intervjuade komministern att han visst kan känna oro inför framtiden i och med att besöksantalen vid de vanliga söndagsgudstjänsterna inte alls är så höga som vid exempelvis temagudstjänster med speciella inslag. Den intervjuade kyrkoherden håller med om att besöksamtalen då är lägre, men han visar ingen oro över detta, utan hänvisar istället till de speciella gudstjänster då det är väldigt höga besöksantal. Dessa iakttagelser, att de vanliga söndagsgudstjänsterna får alltmer minskat antal besökare, medan andra temagudstjänster med speciella inslag istället ökar, följer den utveckling som kan skönjas även i övriga delar av landet. Även om kyrkoherden inte uttrycker någon direkt kris för kyrkans räkning, så upplever komministern ändå en viss oro inför framtiden.</p>

<p>Motivet till studien var att finna orsaker till kyrkan som mötesplats i avseende på gudstjänstdeltagande. En övergripande frågeställning var att undersöka i vilken omfattning gudstjänstbesök i kyrkan kan relateras till personer som har en kristen övertygelse. Undersökningen baseras på tre aspekter som antas vara knutna till gudstjänstbesök i kyrkomiljö. Det har antagits att nätverk/organisation, tradition och det sätt individen upplever sig som kristen är sammanlänkade med gudstjänstdeltagande i Svenska kyrkan. En beskrivning och jämförelse har genomförts av två geografiskt åtskilda kristna grupper med utgångspunkt i ovan nämnda faktorer. Resultaten av studien har visat ett förhållande mellan nätverk/organisationstillhörighet, tradition och kyrkobesöksfrekvens i avseende på gudstjänstdeltagande. Traditionen har i en mening ett svagare samband till gudstjänstbesök vilket motiveras av individens unika val i vuxen ålder, men där en kristen kontinuitet från tidig barndom existerar och omfattar deltagande vid gudstjänster i kyrkomiljö kan traditionen vara en bidragande orsak till gudstjänstdeltagande i kyrkan senare i livet. Betydelsen av kyrkan som mötesplats i avseende på deltagande vid gudstjänst kan därför ses i samband med nätverk/organisationstillhörighet och tradition. Någon koppling mellan individens sätt att uppfatta sig som kristen och gudstjänstdeltagande saknas i studien. Den diskrepans som återfinns i gudstjänstdeltagande mellan dels gruppen från södra Sverige dels gruppen i norra Sverige gör att det inte är möjligt att generellt sammanlänka gudstjänstdeltagande med kristen övertygelse.</p>