Abstract The purpose with this essay is to present a picture of the changes in religious education in Sweden, and to make comparisons between Denmark’s and the USA’s model about teaching in religion. I have consequently described the historical development, with the beginning of the establishement of the public school, inte the year of 1842. 1919, a new document about the religious education was released, wich result in some major changes. This was in a time were the debate about religion and the Lutheran State Church of Sweden authority was an issue. The result was, among others, the abolition of the catechism as an educational material and the teaching of religion was given a considerable reduced amount of hours and the teaching was now supposed to be non-confessional. Then, in the 1960:s even more changes was about, and the teaching of religion was now supposed to share the teacher and the hours with three other subjects. This was in a time when christianity and religion over all had come in to question. Objectivity was the leading word in this new curriculum. In the USA there is no curriculum for teaching religion in the public school, a desicion characterized with the ideology of the religious neutral state. In Denmark there is religious teaching, with a strong emphasis on christianity.

The purpose of this essay is to examine different conceptions of God children express in speech and image. The essay also concern how children's images of God are shaped in a secular and pluralistic society, such as Sweden. The children included in the investigation are in first and third grade in middle-sized Swedish town's primary school. In the essay, two methods are used, which is picture analysis and qualitative interviews. The material consists of 47 children's drawings and a smaller selection of interviews with the child's drawing as a starting point. The children's drawings were then analyzed with the help of a narrative model.   The results indicate that the majority of children in the sample have an anthropomorphic concept of God. The material is analyzed with the theories of George Herbert Mead's theory of symbolic interactionism and Peter L. Berger's arguments about secularization. The results show that the children interact with different people and groups from whom they take on different conceptions of God. The results show that the children are continuously influenced by their surroundings. In today's secular and pluralistic society the children meet people and groups who have different interpretations of reality. The children take into possession the conception of God that is the most prominent in their structure of plausibility. With the support of my material, I would argue that research need to take the children's environment seriously in studies of children's conceptions of God and not only depend on theories of cognitive development.   My findings suggests that a majority of the children not only have an anthropomorphic concept of God, but also many times believe in an anthropomorphic God, which in turn is interesting in a secular society.

<p>This study focuses on why people not longer want to be a part of a religious communion they have earlier been a part of. To examine this I have made seven interviews with people who have left their previous communions. Together with the methodological and theoretical discussions on discourse analysis, Richard Jenkins discussions on identity and theories concerning the post-modern society, I have made an analysis on how these people consider their previous communions and its members. They refer i.e. to the social control, the ‘closed’ culture and the non-questioning-culture that constitute the communions and its techniques. They also question why the communions present themselves as ‘good’, despite their deficiencies. Here I claim that in the same time these people question these techniques, they get exposed by them.</p>

Starting in the socio-cultural changes associated with the recent proliferation of various post-terms, this essay explores Mattias Martinson’s proposal for a theological response to these developments. Based on Martinson’s Post-Christian Theology and The Cathedral in the Center, the essay sketches a post-Christian theology that attempts to transcend both traditional Christian theology and atheism as a response to a societal situation of widespread disbelief. To address the ambivalence of the post-Christian society, post-Christian theology needs to be open, adaptable, and provisional, characterized by a ‘neither/nor’ and an ‘in-between,’ rather than by strong metaphysical claims. In a second step, the essay investigates the post-Christian Christian church. To this end, the essay develops an ecclesiological heuristic model to examine the ecclesiological implications of Martinson’s proposal. Situating the Christian church in the nexus of tensions between the divine and the human, the past and the future, and the open and the bounded, the essay demonstrates how the post-Christian church breaks with the established ecclesiological thinking about the church, rejecting the divine elements, the normativity of past and future, and the boundedness of the church. The result is a flattened or weakened church that is better described as a post-Christian atheist church.

I denna uppsats undersöks den sociala rekryteringen till det svenska prästerskapet mellan åren 1826 och 1970. Forskningsproblemet är rotat i en bred metodologisk diskussion kring vad som egentligen utgör de historiska förutsättningarna för social rörlighet och vilket sätt som fungerar bäst för att komma fram till detta. En stor skiljelinje i den samtida forskningen gäller huruvida stora förändringar av samhället så som industrialisering och byggandet av en välfärdsstat över huvud taget påverkar förutsättningarna för uppåtgående social mobilitet.Uppsatsen undersöker social rekrytering genom tillämpningen av biografiska matriklar där präster är intecknade. Måtten på rörlighet som tillämpas ser till olika spridningar av efternamn och yrkesstatus hos prästernas föräldrar. Skiljelinjen i forskningsläget uttrycks som två olika teorier, Industrialiseringsteorin och Lagen om mobilitet. Den första menar att det går att förvänta sig markanta förändringar i den sociala rörligheten från och med industrialisering och den senare slår fast att social rörlighet är konstant över tid och okänslig för stora förändringar i samhället.Måtten som appliceras i uppsatsen erhålls från förespråkare av de två teorierna, dels för att jämföra måtten i sig och dels för att knyta samman metodologiska ansatser med hypoteser som jämte uppsatsens syfte får styra undersökningen. Resultatet visar att statliga reformer förknippade med industrialisering så som skiftesreformer har en avgörande effekt på materialet, men det står också klart att förändringar i själva samhällsyrket präster besitter också påverkar resultatet. Utöver detta står det också klart att social rörlighet i form av ökad representation av samhällsklasser sker oberoende av samhällsreformer sakta och konstant. Slutsatsen är att industrialisering har en tydlig effekt på social rörlighet men att rörligheten inom det svenska prästerskapet inte går att förklara ordentligt utan att ta hänsyn till utvecklingen av deras samhällsyrke. / The following essay explores the recruitment of Swedish priests between the years 1826 and 1970. The research problem stems from a broad methodological discussion among researchers concerned with what the historical preconditions for social mobility are, and how we are supposed to go about gauging it. A clear fault line between researchers concerns the impact of industrialization and the derivatives of it on social mobility, and whether historical change of this type actually influences upward social mobility at all.The source material utilized consists of biographical records on Swedish priests, using the data provided by these, the study measures social mobility by comparing the representation of surname groups and class attainment in the priest population over time. The identified fault in previous research is expressed by its division into two distinct theories: The Industrialization thesis and The law of mobility. The first theory states that changes in the rate of social mobility occurs in conjunction with industrialization and the latter states that the rate of mobility is constant over time.The applied measurements are procured from vocal supporters of both theories, partly in order to develop reasonable hypotheses for the essay, and partly to compare the measurements themselves. The results show that societal reforms associated with industrialization, explicitly those introduced by the government such as the rationalization of agriculture during the 19th century have a crucial effect on the distribution of surnames and class status. On the other hand, this change was slow and remarkably constant over longer time periods. The conclusion is that industrialization and its derivatives have a significant effect on social mobility, but that the mobility among the Swedish priesthood cannot be properly explained without taking the transformation that the role of priest underwent during the observed period.

Detta examensarbete i religionsvetenskap undersöker vilka uppfattningar fyra kvinnor med kristen och muslimsk religionstillhörighet har om sin religion och religionens roll i Sverige,samt vilka upplevelser vederbörande kvinnor har av exkluderande och marginaliserande behandling, grundat i sin religion och sitt kvinnliga kön. Det genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med två kvinnor med muslimsk religionstillhörighet och två kvinnor med kristen religionstillhörighet. Studiens resultat pekar på att kvinnor med kristen och muslimsk religions tillhörighet upplever exkluderande och marginaliserande behandling både av agenter inom samhällsinstitutioner, främst inom skolan, samt inom den religiösa grupp de tillhör.Studiens resultat visar också på att det finns upplevelser av en okunskap bland människor i Sverige om hur religionernas ideologi talar för män och kvinnors jämlikhet och jämställdhet,där religiös fundamentalism, och extremistiska värderingar att kvinnan är underordnad mannen, uppmärksammas mer än religionens ”sanna” värderingar.

Religiositet och dess effekt på lycka är något som under de senaste decennierna varit föremål för omfattande undersökning. Många gånger återfinns en länk mellan religiositet och lycka, men vilka de bakomliggande mekanismerna är varigenom religiositet leder till ökad lycka återstår en del oklarheter om. Till följd av att religiositet är ett multidimensionellt begrepp och inverkar på många aspekter av livet för religiösa människor är det problematiskt att konceptualisera och fånga dess helhet i syfte att undersöka det empiriskt. Återkommande i litteraturen är dock att delaktighet i religiösa sammankomster är ett betydelsefullt mått på religiositet, och att sociala parametrar och positiva upplevelser har potentiellt medierande effekter. Vidare kan man fråga sig om religionens betydelse för människors välbefinnande minskat i takt med religionens allmänna minskande inflyttande i samhället som helhet till följd av sekulariseringen. I denna uppsats undersöks länken mellan religiositet och lycka i en europeisk kontext, genom en jämförande analys mellan två religiösa och två sekulära länder samt med fokus på sociala nätverk, social delaktighet och emotionellt stöd som potentiellt medierande variabler. De indikatorer för religiositet som används är subjektiv religiositet, delaktighet i religiösa sammankomster samt bönefrekvens. Av analysen framkommer att religiositet tenderar att predicera lycka bättre i de mer religiösa länderna, samt att de sociala parametrarnas medierande effekter ibland med inte alltid verkar kunna förklara sambandet mellan religiositet och lycka.

Idag ser vi att religiösa aspekter får större plats inom det svenska utvecklingssamarbetet än vad det fått tidigare, och det är därför intressant att studera kring hur detta upplevs i praktiken idag. Syftet med uppsatsen är därför att dels undersöka biståndsaktörers syn på religion i samband med utvecklingssamarbetet, och vidare föra frågor som berör religion och SRHR. Men även att undersöka om de anser att en sekulariseringsteori ligger i grund till hur man ser på religionens roll. Genom en kvalitativ ansats har intervjuer genomförts med biståndsaktörerna: Afrikagrupperna, Sida samt Act Svenska kyrkan för att på bästa sätt få en bild av de anställdas uppfattning av ämnet. Teorier som religionssociologi och sekulariseringsteori ligger i grund för studien. I resultatet framgår det att de tre biståndsaktörer som intervjuats anser att religion är en viktigt komponent inom utvecklingssamarbetet, men när det kommer till på vilket sätt man ser på komponenten som en del i arbetet skiljer det sig mycket mellan aktörerna. Vidare förklarar de kring vad för hinder det finns med religion inom arbetet för SRHR, men att man samtidigt måste se möjligheter i religiösa inriktningar i större utsträckning då det samtidigt är en del av lösningen. Resultatet svarar tydligt på frågan gällande om sekulariseringsteorin påverkar synen på religion i arbetet, vilket intervjupersonerna menar på att det gör.

Secularization is an ambiguous concept. An important part of the Swedes' self-understanding is about a larger secularization process that forms the basis of Swedish society. The link between revival movements and secularization indicates a paradoxical relationship, since "revival" may have meant religious renewal; repentance or spiritual awakening. Spiritualism has been hijacked by religion, an individual spiritual center does not have to mean an "invisible religion". The release from the supremacy of religion can mean the prophet, the pope, the priest, the church or the state religion. This essay has a western and a secularized perspective, as the essay also emphasizes that secularization is a western phenomenon. The thesis examines Gustavi's congregation in the dioceses of Gothenburg during the years 1860 to 1903. The thesis investigates how the number of communion guests has changed during these years. The question is how much has the number of communion guests changed as a percentage from 1860 to 1903 as well as what the priests' views on the sects in the congregation were. The question regarding the number of communion guests has been answered by statistical calculations. The question of the priests' view of the sects within the congregation has been answered by reading the priesthood documents. The essay also provides a deeper understanding of the concept of secularization, as this concept is widely debated. The revival movements undermined the unified power of the state church. The collectivist state church was replaced by individualists who, in their revival, sought a spiritual awakening. In the Gustavi congregation there was a liberation from a religious authority.

Detta är en historisk litteraturstudie av en förändring i Sveriges mansideal under sekelskiftet. Författaren har uppmärksammat en destruktivitet i dagens sociala manskultur inom fotboll och annan lagsport, där en exkluderande och våldsfrämjande mansnorm råder. Hon söker svar på hur det gick till när kyrkans inflytande på manlig fostran minskade och hur detta har samband med att fotbollen etablerades i Sverige.    I arbetet studeras vad som hände med det kristna mansidealet när män på grund av den industriella och vetenskapliga revolutionen flyttades från kyrka och hushåll till fabriker, byggarbeten och akademier. Studien omfattar även hur fotbollen gjorde entré bland de unga männen när fäderna inte längre fanns närvarande i landets hushåll. Arbetet ger en grundläggande inblick i det socioekonomiska samhällets uppkomst och konsekvenser, en ny uppdelning mellan de binära könen samt vad som gick män förlorat när samhällsstrukturen förändrades under den industriella och vetenskapliga revolutionen.    Studien lutar sig mot begreppen sekularisering och hegemonisk maskulinitet. I arbetet framgår att män hamnade i utanförskap och minskat maktinflytande då de separerades från kyrka och hushåll. Framför allt män i arbetarklassen fick utstå ett förtryck där de dagligen förnedrades i sin samhällsposition. Fotbollen introducerades av medelklassen som ett sätt att fostra arbetarklassens unga män då dessa uppfattades som lösaktiga och ovårdade. Snart blev fotbollen en plats som ersatte utanförskapet och förtrycket med klassöverskridande manlig gemenskap och som stärkte mäns självförtroende genom att bekräfta en fysisk överlägsenhet.