Denna studie syftar till att bidra med ökad kunskap om hur undervisande lärare uppfattar elevers tillgång till pornografi i förhållande till sex- och samlevnadsundervisning. Syftet behandlas utifrån tre forskningsfrågor vilka berör lärares uppfattningar om elevers tillgång till pornografi, lärares uppfattningar om vad som är essentiellt att lyfta fram i sex- och samlevnadsundervisningen och lärares uppfattningar om skolan har ett ansvar att bemöta pornografi. Studien har sin ansats i en kvalitativ insamlingsmetod och består av semistrukturerade intervjuer med åtta undervisande lärare i årskurs 6. Den insamlade empirin från intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Analysen har resulterat i temana digitalisering, värdegrund och erfarenhet. Samtliga lärare uppfattar att skolan har ett ansvar att bemöta pornografi. Parallellt med det ansvaret uppfattar lärarna även utmaningar i att behandla pornografi i sex- och samlevnadsundervisning.Slutsatsen presenterar således ett didaktiskt dilemma inom ett outforskat område.

Syftet med studien är att visa hur lärare förhåller sig till undervisningsuppdraget gällande sex- och samlevnadsundervisningen i naturorienterande ämnen för årskurs 4-6. I studien intervjuades fyra lärare för att undersöka hur de planerar undervisning av sex- och samlevnad i årskurs 4-6 samt vilka förutsättningar de anser krävs för en fungerande undervisning. Resultatet visar att flertalet lärare samplanerade sex- och samlevnadsundervisningen med ämneskollegor, kollegor i andra ämnen eller skolsköterska och skolkurator. Lärarna la stor vikt vid elevinflytande vid val av ämnesinnehåll. Det valda undervisningsmaterialet var elevernas läroböcker, material på internet och filmer. Att nå alla elever i elevgruppen och att de ska känna tillit till läraren var två viktiga förutsättningar för en fungerande undervisning. Resultatet visar även att lärarna upplever undervisning som dynamisk då elevgrupperna kan ha olika intresseområden inom sex- och samlevnadsundervisningen från år till år. Därmed är det betydelsefullt enligt lärarna att vara lyhörda på elevernas önskemål och försöka svara på så många frågor som möjligt.

Sex och samlevnad är som kunskapsområde i undervisningen i gymnasieskolan inte helt definierat, och det finns olika föreställningar om hur området bör tillämpas i ämnet svenska på rätt sätt. Syftet med denna studie är att granska vilken bild som ämnesplanerna för svenska i gymnasieskolan målar upp av kunskapsområdet sex och samlevnad. Med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys undersöks vilka möjligheter eller begränsningar som skapas för svensklärare att arbeta med kunskapsområdet i denna text, men också i annan relevant text för en svenskämnesdiskurs, nämligen Skolverkets stödmaterial om sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan. Studien belyser likheter och skillnader mellan ämnesplanerna i svenska och Skolverkets stödmaterial, och diskuterar vilka olika styrande krafter som ligger bakom olika uppfattningar om kunskapsområdet sex och samlevnad inom diskursen. Utöver det här presenterar studien resultaten av en enkätundersökning som gjorts bland verksamma svensklärare på gymnasiet, om deras föreställningar om och erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen i svenskämnet. Resultatet visar att det existerar en kamp om makten att få definiera kunskapsområdet sex och samlevnad i ämnet svenska på gymnasiet och hur det bör tillämpas, främst mellan svensklärare och Skolverket. Även andra deltagare i diskursen bidrar dock också till konstruerandet av kunskapsområdet, och hur sex- och samlevnadsundervisningen bör går till i ämnet svenska på gymnasiet är långt ifrån bestämt.

Syftet med denna studie är att undersöka högstadielärares upplevelse av sex- och samlevnadsundervisningen kopplat till jämställdhet och köns- och sexualitetsnormer. En kvalitativ metod har tillämpats i studien och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet av den insamlade empirin har diskuterats utifrån teoretiska perspektivet socialkonstruktivism och tidigare forskning. Studien visar på att undervisande lärare i sex- och samlevnad arbetar med jämställdhet och köns- och sexulitetsnormer i undervisningen på olika sätt. Studien visar även på att lärare upplever att det finns brister och utmaningar i undervisningen vilka medför att det är upp till varje lärare att själv skapa sig en bild och tolka hur denne ska utforma undervisningen. Således rekommenderas att lärare ges en mer omfattande utbildning om sex- och samlevnad och att utformningen av lärandemålen preciseras ytterligare för att minska tolkningsutrymmet av vad utbildningen innebär och ska innehålla. / <p>2019-06-04</p>

In today´s social debate it is suggested that the concept of consent should be included in the school curriculum. The purpose of the study was to investigate how grade 4-6 teachers feel about this and advantages and challenges they might see with including the concept. Quality data has been gathered through semi-structured focused group talks of 9 grade 4-6 teachers in Sweden. The teachers in the study describe how most of them already work with the concept of consent or an equivalent concept in their tuition and how they feel that this is a part of the school´s basic values. The teachers were not at all in agreement when it comes to the specific concept of consent since this is a very complex concept and can be interpreted in a variety of ways. All teachers in the study do agree that it is an important subject to raise in tuition. There is however a challenge in teaching without judgement and free of moralising. There is a risk that the views and opinions of the teacher and of society when it comes to what is considered "good" sex is not reflecting the reality faced by the students. The teachers do not feel that it would be too early to discuss consent in grades 4-6 and can instead see the benefits of building a foundation of mutual respect as early as possible. Introducing the concept of consent or an equivalent concept in the school curriculum would not cause any additional stress for the teachers in the study. They are all positive about including the concept of consent or an equivalent concept and would see it as a confirmation that what they already teach their students is correct. / <p>NO</p>

<p>Syftet i denna uppsats är att få insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i årskurs 7-9 inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgångspunkten är ett queerteoretiskt perspektiv.</p><p>En av de två metoder som använts i uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Metoden har tillämpats för att se vilken syn skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har på sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrån kursplanen i biologi och SO. Skollagen, läroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.</p><p>Den andra metoden som nyttjats är kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilärare och två SO-lärare som undervisar i sex och samlevnad på nio olika skolor. Utifrån intervjuerna har det visat sig att skolorna organiserar undervisningen om homosexualitet utifrån hur sex- och samlevnadsundervisningen organiseras, varför det undervisas om homosexualitet på olika sätt. I undervisningen om homosexualitet utesluter de lärare som intervjuats till stor del läroböcker. Flertalet av lärarna belyser homosexualitet en till två lektioner och integrering av homosexualitet i hela sex- och samlevnadsundervisningen är ovanligt. På vissa av de studerade skolorna har inte alla elever fått undervisning om homosexualitet. Det finns så ett osynliggörande av homosexualitet och ett exkluderande av homosexuella elever. Generellt tas homosexualitet av lärarna för given och homosexualitet omnämns i regel som en fast identitetskategori istället för något mångtydigt, relationellt och flytande. För lärarna som intervjuats är styrdokumenten inte ett rättsnöre för undervisningen om homosexualitet inom sex och samlevnad.</p>

<p>Denna uppsats handlar om elevers tankar om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad bör en sex- och samlevnadsundervisning innehålla för att den ska kännas värdefull för eleven? Hur bör en sex- och samlevnadsundervisning gå till för att den ska kännas värdefull för eleven? Är det någon skillnad mellan vad pojkar och flickor tycker? </p><p>Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av elevintervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med sju elever i år 8. Fyra flickor och tre pojkar. Svaren jag fått har jag jämfört med vad litteraturen säger. </p><p>Genom detta arbete har jag kommit fram till att eleverna tycker att det är mycket viktigt att de får möjlighet att diskutera sex- och samlevnad med varandra på ett icke teoretiskt sätt. Detta vill de göra i både könsblandade och könshomogena grupper. De tycker att det är viktigt att få båda könens åsikter. Läraren skall vara intresserad av ämnet och inte rädd att prata öppet om sex- och samlevnad. Att eleverna får en möjlighet att påverka undervisningens innehåll är en förutsättning för att den skall kännas värdefull för dem. Ett sätt att variera undervisningen och därmed göra den intressant för eleverna är att bjuda in personer och organisationer utanför skolan som arbetar med sex- och samlevnad.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur religionslärare på gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsämnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar även till att studera eventuella motsättningar som kan finnas i lärarnas språkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslärare talar om normalt respektive onormalt beträffande detta område. </p><p>Undersökningen bygger på ett intervjumaterial med nio religionslärare på gymnasiet, där ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats där analysen utgår från de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. </p><p>I resultatet framträder två diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebär att religionslärarna säger det som förväntas av dem, samt en motdiskurs. Resultatet visar även på att religionslärare både kan beskriva integreringen av sex och samlevnad som ett hot mot ämnets status men också som en möjlighet att fördjupa ämnet. Det synliggörs även att det uppkommer en form av didaktiskt dilemma för några av religionslärarna eftersom Skolverkets förslag strider mot vad de själva anser vara viktigt att undervisa om i religionsämnet. Då reli-gionslärarna talar om vad som är normalt eller onormalt utgår de ifrån att det råder konsensus om vad som menas med dessa begrepp. Dessutom visar det sig att det för några av religions-lärarna finns en inre motsättning att tala om allt som normalt eftersom det strider mot deras egen uppfattning.</p>

Denna uppsats handlar om elevers tankar om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Frågorna som behandlas i arbetet är: Vad bör en sex- och samlevnadsundervisning innehålla för att den ska kännas värdefull för eleven? Hur bör en sex- och samlevnadsundervisning gå till för att den ska kännas värdefull för eleven? Är det någon skillnad mellan vad pojkar och flickor tycker? Arbetet bygger på litteraturstudier samt en empirisk undersökning i form av elevintervjuer. I resultatdelen redovisas intervjuerna som gjorts med sju elever i år 8. Fyra flickor och tre pojkar. Svaren jag fått har jag jämfört med vad litteraturen säger. Genom detta arbete har jag kommit fram till att eleverna tycker att det är mycket viktigt att de får möjlighet att diskutera sex- och samlevnad med varandra på ett icke teoretiskt sätt. Detta vill de göra i både könsblandade och könshomogena grupper. De tycker att det är viktigt att få båda könens åsikter. Läraren skall vara intresserad av ämnet och inte rädd att prata öppet om sex- och samlevnad. Att eleverna får en möjlighet att påverka undervisningens innehåll är en förutsättning för att den skall kännas värdefull för dem. Ett sätt att variera undervisningen och därmed göra den intressant för eleverna är att bjuda in personer och organisationer utanför skolan som arbetar med sex- och samlevnad.

Syftet i denna uppsats är att få insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i årskurs 7-9 inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgångspunkten är ett queerteoretiskt perspektiv. En av de två metoder som använts i uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Metoden har tillämpats för att se vilken syn skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet har på sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrån kursplanen i biologi och SO. Skollagen, läroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm. Den andra metoden som nyttjats är kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilärare och två SO-lärare som undervisar i sex och samlevnad på nio olika skolor. Utifrån intervjuerna har det visat sig att skolorna organiserar undervisningen om homosexualitet utifrån hur sex- och samlevnadsundervisningen organiseras, varför det undervisas om homosexualitet på olika sätt. I undervisningen om homosexualitet utesluter de lärare som intervjuats till stor del läroböcker. Flertalet av lärarna belyser homosexualitet en till två lektioner och integrering av homosexualitet i hela sex- och samlevnadsundervisningen är ovanligt. På vissa av de studerade skolorna har inte alla elever fått undervisning om homosexualitet. Det finns så ett osynliggörande av homosexualitet och ett exkluderande av homosexuella elever. Generellt tas homosexualitet av lärarna för given och homosexualitet omnämns i regel som en fast identitetskategori istället för något mångtydigt, relationellt och flytande. För lärarna som intervjuats är styrdokumenten inte ett rättsnöre för undervisningen om homosexualitet inom sex och samlevnad.