Public health is a concern of many important areas of society and it is therefore of great importance to examine and expand the goals of public health work within different sectors, e.g., school. Sexually transmitted diseases, sexual violence and mental health problems related to sexual orientation are some of the public health problems in society today. Throughout childhood and teenage years, norms and attitudes regarding sexuality and coexistence are formed, which means that school is an important arena when it comes to creating proficient conditions for    coexistence and sexual health. The quality of sex and coexistence education in Swedish schools differs in quality; for content and magnitude vary greatly among schools. It is, therefore, of interest to study how students experience sex and coexistence education, like prioritizations and desires. The purpose of this study is to describe how high school students experience sex and coexistence education in primary school, and which parts the students consider significant affecting coexistence and sexual health. A quantitative survey (n=113) was conducted at a high school in northeast Skåne. The survey consisted of ten standardized questions regarding experiences and magnitude of sex-and coexistence education in primary school. The results showed that 58,3 percent of the students were dissatisfied with the teaching, and the students prioritized aspects of sexuality and coexistence were included to a lesser extent than the content that was included in the sex- and coexistence education. The teachings in school focused primarily on biological aspects whilst the students prioritized aspects of coexistence. The participants did not consider the school as the main source of information about sex and coexistence. Instead, the students considered friends and family as the primary sources. To decrease the difference between the school and students approach to sex-and coexistence education, an collaboration with external resources should be established. A regional collaboration with affiliates that work with teaching sex and coexistence, like RFSU, could be established in order to gain a larger and abundant content that satisfies the needs of the students. / Folkhälsa berör många samhällsområden och därför är det av vikt att granska och vidareutveckla mål som kan förbättra folkhälsoarbete inom olika sektorer, bland annat skolan. Könssjukdomar, sexuellt våld och psykisk ohälsa relaterat till sexualitet är några av de folkhälsoproblem som finns i dagens samhälle. Under barn- och ungdomstiden utvecklas normer och attityder, kring bland annat sexualitet och samlevnad, vilket innebär att skolan utgör en viktig arena för att skapa goda förutsättningar för samlevnad samt sexuell hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen som bedrivs i de svenska skolorna är av skiftande kvalitet då innehåll och omfattning varierar från skola till skola. Det är därmed av intresse att undersöka hur eleverna upplever undervisningen, såsom aspekter av prioritering och önskningar. Syftet med studien är att beskriva gymnasieelevers upplevelser av sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan samt vilka delar av undervisningen som ungdomarna anser är betydelsefulla för den sexuella och sociala hälsan. En kvantitativ enkätundersökning (n=113) genomfördes på en gymnasieskola i nordöstra Skåne. Enkäten innehöll tio standardiserade frågor med fokus på upplevelser och omfattning av sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan. Resultatet visade att 58,3 procent av eleverna var missnöjda med undervisningen samt att elevernas prioriterade ämnesområden behandlades i mindre omfattning än de ämnesområden som berördes i sex- och samlevnadsundervisningen. Undervisningen i skolan fokuserade främst på biologiska aspekter medan majoriteten av eleverna prioriterade ämnesområden tillhörande samlevnad. Eleverna ansåg inte heller att skolan var den främsta informationsgivaren av sex och samlevnad, utan vänner och familj ansågs vara de främsta källorna. För att minska klyftan mellan skolans respektive elevernas förhållningssätt till sex- och samlevnadsundervisning borde skolan samarbeta med externa aktörer. Ett rikstäckande samarbete med aktörer inom sex- och samlevnadsupplysning, såsom RFSU, skulle kunna skapa ett bredare och rikare innehåll som tillfredsställer elevernas behov.

Studien handlar om heteronormativitet i grundskolans sex- och samlevnadsundervisning. Heteronormativitet är antagandet om att det enda rätta och normala är att vara heterosexuell. Normer finns överallt i olika kulturer och grupper, heteronormen är en ledande och övergripande norm i vårt samhälle. I skolan kan svårigheter uppstå för de elever som på något sätt avviker från heteronormen. Svenska lärarutbildningar berör ämnet sex och samlevnad i mycket begränsad utsträckning vilket kan medföra att lärare inte har den kunskap som krävs för att undervisa i ämnet. Syftet med studien var att undersöka hur niondeklassare uppfattar att heteronormen behandlas i sex- och samlevnadsundervisningen. För att ta reda på elevernas egna uppfattningar och åsikter kring undervisningen konstruerades en enkät som besvarades utav 194 elever i årskurs nio vid fyra olika grundskolor i Skåne. Resultatet visar att de elever som har fått vara delaktiga i upplägget av sex- och samlevnadsundervisningen i större utsträckning har lärt sig något nytt/betydande och fått mer information om deras rättigheter och skyldigheter rörande sexualitet. Det framkommer även att undervisningen har ett patogent och preventivt fokus och lägger mycket vikt vid könssjukdomar och preventivmedel. Fokus ligger till stor del på sex, och samlevnadsdelen hamnar i skymundan. Eleverna uttrycker i egna ord att lärarna verkar tycka att ämnet är genant och att undervisningen fokuserar på saker som eleverna redan vet. De uttrycker även att de skulle vilja ha mer undervisning om sexuella läggningar. Slutsatser som kan dras av studien är att det finns en antydan till att skolans sex- och samlevnadsundervisning är heteronormativ och utgår i hög grad från det heterosexuella samhället. Ofta berörs andra sexuella läggningar än heterosexuell som problemfrågor. / Our study is about heteronormativity in the elementary schools sex education. Heteronormativity is the assumption that the only right and normal way to be is heterosexual. Norms exists everywhere across cultures and groups. Heteronormativity is a leading and global norm in our society. Problems can arise for those students who in any way deviate from the heterosexual norm. Teacher education in Sweden involve sex and social life in a very limited extent. This may mean that teachers do not have the skills that are necessary to teach the subject. The aim of our study was to investigate how ninth graders perceive that heteronormativity is treated in the sex education. To find out the students' own perceptions and opinions about teaching, a questionnaire was constructed that was answered out of 194 students in ninth grade at four different elementary schools in Skåne. The results showed that students who had been involved in the arrangement of sex education to a greater extent have learned something new / substantial and have learned more about their rights and obligations relating to sexuality. It also reveals that the education has a pathogenic and preventive focus, and puts much emphasis on sexually transmitted diseases and contraceptives. The focus is largely on sex, the part about relationships and social life remain in the background. The students express in their own words that the teachers seem to think the topic is embarrassing and that teaching is focused on things that students already know. They also express their wish for more education about sexual orientations. Conclusions that can be drawn from this study suggest that the school's sex education is heteronormative and assumes much of the heterosexual community. Furthermore it often involves other sexual orientations as problem areas.

<p>Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar på frågor rörande högstadielärares syn på undervisningen inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Därtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingår i kunskapsområdet samt hur man lägger upp och genomför en värdefull undervisning. De för arbetet centrala frågeställningarna är; </p><p>- Vilka mål finns för sex- och samlevnadsundervisningen? </p><p>- Uppfylls målen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? </p><p>- Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehålla för att den skall kännas värdefull? </p><p>- Vilka undervisningsformer lämpar sig för kunskapsområdet så att det skall kännas värdefullt? </p><p>Studien inleds med en litteraturgenomgång. I denna ges en historisk återblick på sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsområdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsområdets innehåll och metod. Därefter följer en redovisning av den empiriska studien i form av åtta intervjuer vilka genomförts med lärare i närområdet. </p><p>I diskussionen flätas arbetets teori och empiri samman genom en jämförelse av litteraturgenomgång och studiens resultat. Centralt i diskussionen är frågeställningarna om mål och måluppfyllelse, innehåll och undervisningsformer.</p>

Studiens huvudsakliga syfte är att ur ett normkritiskt perspektiv analysera grundlärares utsagor om sex- och samlevnadsundervisning inom religionskunskapsämnet. För att fylla detta syfte har studien sökt ta reda på hur de intervjuade lärarna genomför sin undervisning om sex och samlevnad inom religionskunskapsämnet, samt vilken roll de ger undervisningsområdet, beträffande vilket utrymme de ger sex och samlevnad i sin religionskunskapsundervisning och vad de anser vara sex- och samlevnadsundervisningens syfte. Studien baseras på enskilda intervjuer med fyra lärare som undervisar i religionskunskap grundskolans årskurser 4-6. Studien visar att samtliga av lärarna som deltar i hög grad är medvetna om risken att deras sex- och samlevnadsundervisning är heteronormativ. De har alla också en uttalad ambition att försöka motverka att deras sex- och samlevadsundervisning blir alltför heteronormativ, emellertid saknar de specifik utbildning i att hantera sex- och samlevnadsfrågor. Detta skulle kunna utgöra ett skäl till att samtliga lärare ger sex- och samlevnadsfrågor ett relativt litet utrymme i sin religionskunskapsundervisning. / The overall aim of this study is to analyse primary school teachers’ testimonies regarding sexuality education in religious education through a norm critical perspective. To fulfil this aim, the study seeks to find out how the teachers carries out their sexuality education when teaching religious education, and furthermore, what part the participating teachers give sexuality education, as to how big a part of the subject it represents and the teachers’ understanding of the purpose of the field. The study is based on individual interviews with four teachers who work in years 4-6 in primary school and teach religious education. What becomes apparent is the awareness the participating teachers show regarding the possibility of their sexuality education being heteronormative. There is also an outspoken ambition among the teachers to make their sexuality education less normative, however, they all lack specific education in the subject matter. This might be one of the reasons why sexuality education is given a very small part in each of the interviewees’ religious education teaching.

Informationsflödet är stort i dagens samhälle, stora delar av det innehåller information om sex och samlevnad. Samhället och skolan ska spegla varandra, därför behöver sex och samlevnad ha en självklar roll i skolan. Syftet är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sex- och samlevnadsundervisning i skolår 5 och 6, hur de väljer lärandeobjekt och vad de tar upp. Uppsatsen utgår från ett variationsteoretiskt perspektiv med fokus på begreppet lärandeobjekt som handlar om vad som ska behandlas på lektioner. Undersökningen har en kvalitativ ansats genomförd i form av intervjuer med nio lärare som undervisat i sex och samlevnad. Studien visar att pedagoger lägger undervisningen på elevers nivå, den kan ges i alla skolår, pedagoger utgår från elever, media, samhället och läromedel. Pedagogers uppfattningar om de centrala begreppen i kursplanen för ämnet ligger till grund för valet av lärandeobjekt, det är också beroende av lärares uppfattningar av vad som ska tas upp. Lärandeobjektet väljs inte här som i övriga ämnen. Det som behandlas är kärlek, relationer, homosexualitet, pubertet och kroppen. Information om sex och samlevnad behövs och skolan har en central roll i att informera. Media kan komplettera undervisningen men även motarbeta. Styrdokumenten behöver stärkas och utbildning behöver ges på lärarutbildningar.

Syftet med detta arbete är att granska vilka områden som elever på gymnasienivå upplever att de inte behandlat inom ämnesområdet sex och samlevnad på grundskolenivå samt vad gymnasieelever upplever att de vill lära sig mer om på gymnasienivå för att sedan undersöka om en koppling kan göras mellan vad gymnasieeleverna vill veta mer om och det centrala innehållet i naturkunskap. Uppsatsen tar sin grund i att lärare upplever att eleverna inte tycker att undervisningen inom sex och samlevnad känns relevant samt att det har konstaterats att ungdomar upplever att de inte kan ta hand om sin sexuella hälsa. Metoden som använts i detta arbete är en kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet av denna undersökning bygger på 120 enkätsvar och påvisar att en majoritet upplever att de inte har behandlat ämnesområdet sex och samlevnad tillräckligt för att kunna ta hand om sin sexuella hälsa. Elever har ofta när de kommer till gymnasieskolan tagit del av undervisning inom sex och samlevnad som syftar till de fysiska delarna av ämnet så som hur könet ser ut samt hur barn blir till, men saknar den sociala och psykologiska delen av ämnet som bör behandlas så som områdena lust och kärlek. Vårt arbete ger en indikation om att de som gymnasieleverna vill lära sig mer om går att koppla till det centrala innehållet. Genom att elever får en undervisning de känner är intressant kan detta leda till att ungdomar får mer kunskap för att göra ett välinformerat val om hur de ska ta hand om sin sexuella hälsa vilket kan leda till att ungdomar blir mindre risktagande.

Syftet med denna studie är att undersöka skolkuratorers och sexologers erfarenhet av undervisningen inom sex och samlevnad i grundskolan. Syftet besvaras genom frågeställningar som undersöker vad skolkuratorer och sexologer har för kunskap om och erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisningen, på vilket sätt de medverkar i sex- och samlevnadsundervisningen samt hur sex- och samlevnadsundervisningen skulle kunna utvecklas med hjälp av skolkuratorernas kompetens. Kvalitativ metod har använts i denna studie och resultaten baseras på sju stycken intervjuer med skolkuratorer och sexologer. Det finns i dagsläget forskning som pekar på att svensk sex- och samlevnadsundervisning har flertalet brister. Resultaten i studien visar på att det inom området för sex och samlevnad finns utvecklingspotential till följd av en rad brister som framkom i intervjuerna, och att skolkuratorer i större utsträckning önskade medverka i planeringen och genomförandet av sex- och samlevnadsundervisningen. I studien skildras informanternas arbete, erfarenheter och kunskaper inom ämnet i fråga. Det framkom av studiens resultat att samverkan mellan skolkuratorer och annan skolpersonal kunde variera i sitt uttryck, men att skolkuratorns kompetens borde tas tillvara på för att främja en god undervisning. Slutsatsen i denna studie är att skolkuratorn kunde ha en betydande roll i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning.

Bakgrund: Alla barn har rätt till en god och jämlik sex-och samlevnadsundervisning. Dagens sex- och samlevnadsundervisning har som mål att stärka elevens självkänsla och främja god sexuell hälsa. Tidigare forskning har visat att det finns brister i undervisningen och likvärdighet. En god relation mellan vårdnadshavare och deras ungdomar minskar risken för sexuell ohälsa. I skolsköterskans profession ingår hälsofrämjande arbete och för att kunna erbjuda hälsofrämjande insatser är det av betydelse att skolsköterskan har förståelse för varje enskild elevs familjesituation. Syftet: Syftet med studien är att beskriva vårdnadshavares uppfattning om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan. Metod: För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med fenomenografisk analys. Datamaterialet bygger på tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare. Resultatet: Resultatet mynnar ut i fyra beskrivningskategorier. Dessa påvisar vårdnadshavares uppfattningar om den sex- och samlevnadsundervisning som deras ungdomar erhåller i skolan med Delaktighet är värdefullt, Främjar kommunikation, Förberedelse inför vuxenlivet och Att prata om pornografi på internet. Konklusion: Denna studie bidrar med ökad förståelse och kunskap om vilken betydelse sex- och samlevnadsundervisning har för vårdnadshavare. Skolsköterskans kompetens behöver synliggöras för att ge vårdnadshavare stöd att kunna vägleda sina ungdomar till utveckling av god sexuell hälsa. / Background: All children are entitled to a good and equal sexual health education. The sexual health education provided for pupils within school, aims to enhance the pupil’s self-esteem and promote their good sexual health. Previous research has shown that there are deficiencies and inequality in today’s sexual health education. A good relationship between guardians and their youths reduces the risk of sexual illness. The school nurses´ profession include health promotion work and in order to offer health promoting services it is important that the school nurse has an understanding of each individual pupil’s family situation. Purpose: The purpose of the study is to examine guardians’ perceptions of the sexual health education their youths receive in school. Method: To answer the purpose of the study a qualitative method with phenomenographic analysis was chosen. Data were collected from ten semi-structured interviews with guardians. Result: The result culminates in four descriptive categories. These descriptive categories demonstrates the guardians’ perceptions of the sexual health education their youths receive in school with Participation is valuable, Promotes communication, Preparing for adulthood and Talking about pornography on the internet. Conclusion: This study gives an increased understanding and knowledge of the importance sexual health education has for guardians. The school nurse’s competence needs to become more visible in order to offer support to guardians so that they will be able to guide their youths in their development of good sexual health.

Bakgrund: Kvalitén i dagens sex- och samlevnadsundervisning har brister ochforskning visar att elever i allt större utsträckning hämtar kunskap och informationkring ämnet ifrån internet där pornografi dominerar. Det syns en ökad ohälsa kringelevens sexualitet varför kunskap om undervisningens betydelse ochförbättringsområden är av intresse. Regeringen har beslutat att införa examensmåli begreppen sexualitet, könsidentitet och relationer på lärarutbildningen som en deli kvalitetsarbetet. I skolsköterskans profession ingår förebyggande ochhälsofrämjande arbete med elevens sexuella hälsa och forskning visar attskolsköterskan i allt större utsträckning har fått ett ökat ansvarsområde för skolanssex- och samlevnadsundervisning. Syfte: Beskriva skolsköterskans syn påbetydelsen av sex- och samlevnadsundervisning och hur den kan förbättras.Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats har använts där åtta skolsköterskorintervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Skolsköterskorna ansåg att en kvalitetssäkrad sex- och samlevnadsundervisningsom baserades på skolans likabehandlingsplan var betydande i arbete med attfrämja sexuell hälsa oavsett sexuell läggning. De menade även att arbete medelevens autonomi kunde bidra till mindre riskfyllda beslut inför framtidarelationer. Det framkom en önskan om en normalisering av ämnet genomämnesintegrering samt att påbörja undervisningen redan i förskoleåldern. Slutligenansåg skolsköterskorna att kunskap kring pornografi behövde synliggöras iundervisningen som en del i att forma en porrkritik medvetenhet och god syn påsex. Slutsats: Skolsköterskorna önskar att ämnet sex och samlevnad får en störreplats i skolans samtliga ämnen och att ämnets innehåll förbättras som en del iarbetet med att främja sexuell hälsa hos eleven. / Background: The quality of today's sex and cohabitation education hasshortcomings and research shows that students increasingly obtain knowledge andinformation on the subject from the internet, where pornography dominates. Thereis an increase in ill health around the student's sexuality, which is why knowledgeof the importance of teaching and areas for improvement is of interest. Thegovernment has decided to introduce degree objectives in the concepts ofsexuality, gender identity and relationships in teacher education as part of thequality work. The school nurse's profession includes preventive and healthpromotingwork with the pupil's sexual health, and research shows that the schoolnurse has increasingly been given an increased area of responsibility for theschool's sex and cohabitation education. Aim: Describe the school nurse's view onthe importance of sex and cohabitation education and how it can be improved.Method: Qualitative design with an inductive approach has been used where eightschool nurses were interviewed. The interviews were analyzed with qualitativecontent analysis. Results: The school nurses considered that a quality-assured sexand cohabitation education based on the school's equal treatment plan wassignificant towards promoting sexual health regardless of sexual orientation. Theyalso believed that working with the student's autonomy could contribute to lessrisky decisions for future relationships. There was a desire for a normalization ofthe subject through subject integration and to start teaching already in preschool.Finally, the school nurses felt that knowledge about pornography needed to bemade visible in the teaching as part of shaping a porn critique's awareness andgood view of sex. Conclusion: The school nurses want the subject of sex andcohabitation to have a greater place in all the school's subjects and that the contentof the subject is improved as part of the work towards increased sexual health forthe student.

The aim of this research paper is to analyze how gender norms in the form of internalized misogyny are portrayed on social media based on the school´s sex education in the subject social studies.  The methodological framework of this research is based on a qualitative and hermeneutist method. I analyzed how gender norms are portrayed on the social media platform TikTok. I specifically have analyzed the TikTok trend “introduce yourself as why girls hate you”. I have also analyzed Skolverket`s material for sex education. I have analyzed this material from a feminist perspective based on Judith Butler and Yvonne Hirdman’s theories as well as a feminist and gender pedagogical perspective.  Based on the finding of this inquiry it can be concluded that the TikTok trend “introduce yourself as why girls hate you” can be understood from a feminist perspective as an expression of internalized misogyny through the way women portray and define gender in the videos. The definition of how to be a woman in the "right way" differs. Unlike previous research, heterosexual interaction was emphasized over homosocial friendship. The use of the TikTok trend in teaching is therefore a way to highlight gender norms without putting emphasis on differences between the sexes.