Sex- och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i skolan sedan 1955, däremot visade en nyligen gjord granskning av Skolinspektionen (2013) att lärare upplevde svårigheter när det kom till att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Granskningen visade också på ett stort behov av kompetensutveckling hos lärarna. Tidigare forskning menar att skolan har en viktig roll i arbetet med att förebygga mäns våld mot kvinnor och betonar vikten av att negativa konsekvenser av pornografi diskuteras i skolan i ett led att främja jämlikhet och jämställdhet (Folkhälsomyndigheten, 2019).Syftet med studien var att undersöka och analysera högstadielärares tankar om och erfarenheter av att hålla i sex- och samlevnadsundervisning, vilket stöd de kan erbjudas samt vilka förändringar de vill se i detta ämne.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats utfördes och empirin för studien har inhämtats genom åtta semistrukturerade intervjuer av högstadielärare som höll i sex- och samlevnadsundervisning. För att analysera datamaterialet valdes en tematisk analys som utfördes i enlighet med de sex steg Braun och Clarke (2006) beskrivit om tematisk analys. Resultat: Två huvudteman och fem underteman identifierades. Det första huvudtemat var Förklaringar till undervisningens utformning och genomförande med tre underteman media, skolklassen och läraren samt utmaningar och resurser. I studien framkom många olika förklaringar till vad som påverkar undervisningen, såsom relationen mellan lärare och elever, klassrumsklimat, elevernas förkunskap, det lättillgängliga internet, olika utmaningar informanterna ansåg sig ha samt vilka resurser som fanns alternativt inte fanns att tillgå. Det andra huvudtemat var Distinktion i undervisningen med två underteman lärarens interpretation och förändringar. Det framkom även i studien att det fanns stora skillnader i hur undervisningen bedrevs där skillnaderna visades i form av hur informanterna tolkade läroplanen, vad de ansåg vara viktigt att ta med i undervisningen samt vilka förändringar informanterna ville se i sex- och samlevnadsundervisningen.Slutsats: Informanternas erfarenheter av att hålla i sex- och samlevnadsundervisningen var överlag positiva. Man såg utmaningar i att undervisa om HBTQI, pornografi, samt normer om sex kopplat till kultur och religion. Stöd erhölls främst av kollegor och de förändringar som informanterna ville se handlade framförallt om tydligare kursplaner, kompetensutveckling samt ämnesövergripande arbete.

Gymnasieskolans sex- och samlevnadsundervisning har sedan 2011 kommit att få ett större fokus genom att det bland annat integrerats i skolans ämnes- och kursplaner. I historieämnet syftar sex- och samlevnadsintegreringen till att skapa historisk medvetenhet om hur synen på kön, sexualitet och relationer har sett ut och förändrats genom tiderna. Trots att sex- och samlevnadsundervisningen numera är tydligare framskriven i skolans styrdokument visar en granskning från Skolinspektionen från 2018 att många skolor brister i sitt arbete med sex- och samlevnad. Även om ämnesintegreringen förbättrats upplever många lärare en osäkerhet kring hur detta kunskapsområde berör dem.  Syftet med vårt arbete är att undersöka historielärares förståelse av och arbete med sex- och samlevnadsundervisning. Utifrån teorier om historiemedvetande, interkulturell historisk kompetens, genus och hbtqi har vi analyserat och tolkat insamlat material bestående av intervjuer med historielärare. Undersökningsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma historielärare. Genom en teoriprövande ansats att koppla samman ett ramverk om interkulturell historisk kompetens med en socialkonstruktivistisk syn på kultur, där kultur innefattar perspektiv som genus och hbtqi, har vi närmare studerat hur historielärares sex- och samlevnadsundervisning kan se ut.  Resultatet av analysen visade att lärarnas förståelse av sex- och samlevnad i historieämnet till stor del inkluderar hbtqi- och genusperspektiv och relaterar både till värdegrundsarbetet, det centrala innehållet i historia och utifrån ett elevperspektiv. I lärarnas arbete med sex- och samlevnad visar resultatet att deras undervisning innehåller flera olika berättelser om genus och hbtqi. Med hjälp av vårt teoriprövande ramverk har vi analyserat dessa berättelser och således kunnat identifiera vilka historiska innehållskunskaper som kan främja att elever utvecklar en sociokulturell syn på interkulturell historisk kompetens.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare på olika sätt tolkar uppdraget om att undervisa i sex och samlevnad och vilka skillnader som finns i den undervisningen på låg- och mellanstadiet. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där elva lärare intervjuades, tre på låg-stadiet, sju på mellanstadiet och en som var verksam inom både låg- och mel-lanstadiet, fördelade på åtta skolor. Resultatet visar att de motiveringar som lärarna betonade mest var att främja elevernas förståelse för sig själv och andra. När det gäller innehåll betonade lärarna främst respekt för sig själv och andra som den viktigaste kunskapen. Vidare framgick diskussion, reflektion och samtal som de vanligaste arbetsmetoderna vid undervisning av sex och sam-levnad. Det framgick att lågstadiet arbetar mer värdegrundsorienterat med fo-kus på normer och värderingar för att fungera i samhället. Detta skiljde sig från mellanstadiet som utöver värdegrundsorienterat arbete även fokuserade på praktiska och teoretiska kunskaper för att främja självständighet. Studien visar även att majoriteten av skolorna saknar en tydlig progression mellan stadierna och ingen av respondenterna har erbjudits kompetensutveckling inom kun-skapsområdet. En slutsats av studien är att kvaliteten på respondenternas sex- och samlevnadsundervisning framstod som god då de inte upplevde några av de hinder som påtalas i forskningslitteraturen, exempelvis genans kring kun-skapsområdet eller motsättningar från föräldrar. Dock påvisades det att under-visningen bedrivs i mindre utsträckning än vad lärarna önskar samt vad läro-plan och forskning förespråkar. En implikation från studien är att lärare behö-ver få mer stöd och kompetensutveckling för att ges bättre förutsättningar att bedriva god sex- och samlevnadsundervisning samt att eftersträva ett progress-ionstänk för att underlätta elevernas lärande inom kunskapsområdet. / The purpose of this study is to increase knowledge about how teachers in dif-ferent ways interpret the task of teaching sex and relationship education (SRE) and what differences there are in teaching SRE in primary and secondary school. A qualitative method with semi-structured interviews was used in the study based on answers from eleven teachers in eight different schools. Three of them in primary school and seven in secondary school, and one who worked in both primary- and secondary school. The results show that the motivations that the teachers emphasized most were to promote the students' understanding of themselves and others. In terms of content, teachers mainly emphasized re-spect for themselves and others as the most important knowledge. Further-more, discussion, reflection and conversation were emphasized as the most common working methods in teaching SRE. It emerged that the SRE in pri-mary school is more based on the fundamental values with a focus on norms and values in the process of helping the students to function in society. Unlike middle school, which also conducted value-oriented work but also focused on practical and theoretical knowledge to promote independence. The study shows that most schools lack a clear progression between the stages and that the teachers rarely are offered competence development in SRE. The study concluded that the respondents´ SRE appeared to be of good quality based on that none of the obstacles from the research literature were experienced by the teachers, for example embarrassment about SRE or contradictions from par-ents. However, it was shown that SRE is conducted to a lesser extent than what the teachers wished for and what the curriculum and research advocate. One implication from the study is that teachers need to receive more support and competence development, to be given better conditions to conduct good SRE and to strive for a progression to facilitate students' learning in SRE.

Sexual harassments and conflicts among students are problems both within and outside schools. This became clear in conjunction with the #metoo -call that started 2017 when the whole world became engaged in this question. Although schools do work with these questions, a report made by Skolverket (2017) states that there is a lot to improve. Lack of teachers know how and lack of continuously contributions are two of the things that have to be improved to gain long time skills for the students.Two of our aims in the Swedish school curriculum are to provide good learning opportunities and to ensure that no one should be discriminated due to their sex, ethnicity or religion. The ordinary teachers sometimes find it hard to reach their students and achieve necessary changes to avoid these kinds of discriminations. Therefor some schools use external educators as a complement. In this study I present the results from interviews with four external educators in sexuality education in school. One of my questions is what they focus on during their sessions with teachers and students to get a picture of how the content connects to the curriculum. Another question is what experiences the external educators have from working with schools to increase the competence of teachers. Many reports make the conclusion that the work with students, to provide a better social climate in school, needs to be done by many actors during time. This study is no exception. The external educators that I have interviewed often only met the teachers one time so they could not say anything about what long term impact they have made. First of all, it became very clear in this study, that the principals are one of the most important persons in the work to reach the goals in the curriculum. Secondly, despite the content in curriculum and reports of what has to be done in schools and the ambitions of teachers there are still differences in this part of the education for students and the use of the competence of external educators are used rather randomly.

Syftet med den här studien var att undersöka hur svenska professionella hanterar utbildning riktad mot gymnasieungdomar om pornografi och pornografikonsumtion. Studien gör detta genom att undersöka hur professionella, såsom skolkuratorer och personal på ideella verksamheter, möter sex- och samlevnadsfrågor i sitt arbete.  Tidigare forskning har visat att det inte finns någon konsensus när det gäller pornografi och hur det påverkar tonåringar, bortsett från det faktum att det har en påverkan. Tidigare forskning har också visat att pornografi är en komplex form av media som inte har en tydlig definition av vad pornografi faktiskt innebär. Dock har tidigare forskning inte visat hur människor som arbetar med tonåringar tar upp ämnet pornografi. För att undersöka hur dessa professionella utbildar och samtalar om pornografi ställdes följande forskningsfrågor; Hur får ungdomar information om pornografi enligt aktörerna? Vilken typ av information får ungdomarna? Vilka normer utmärker samtalen med och/eller informationen till ungdomarna enligt aktörerna? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes åtta, kvalitativa, semistrukturerade intervjuer baserat på en strategisk, målinriktad urvalsprocess. Genom att använda ‘teorin om sexuella manus’ och ‘medie- och informationskunnighet’ som ett teoretiskt ramverk har det visat att utbildning om pornografi skiljer sig kraftigt mellan de yrkesverksamma, beroende på följande faktorer; deras kunskapsnivå, deras syn på pornografi och intresse av ämnet i sig. Det har även visat att genusnormer och ett heteronormativt perspektiv påverkar den utbildning om pornografi som ungdomar får. Resultatet visar även att utbildning om pornografi är i ett stort behov av ett enat kunskapsmaterial som ges till professionella, men också till andra vuxna (så som föräldrar och/eller vårdnadshavare) då dessa är viktiga för ungdomar.

Bakgrund: Under adolescensen genomgår tjejer puberteten och får den första menstruationen tillsammans med andra kroppsliga förändringar. Under denna känsliga fas i livet behöver tjejer information och utbildning i sex- och samlevnad för att tillgodogöras en god sexuell och reproduktiv hälsa. I Sverige har sex- och samlevnadsundervisning varit obligatorisk sedan 1950-talet. Trots det förekommer en stor okunskap i menstruationscykeln hos tjejer trots att information och utbildning om pubertet skall undervisas om redan i grundskolan.Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva erfarenheter av menstruationscykeln hos tjejer i åldersgruppen 16–19 år.Metod: En kvalitativ intervjustudie tillämpades. Intervjufrågorna var semistrukturerade och en innehållsanalys med induktiv ansats användes. Totalt intervjuades 12 tjejer individuellt. Intervjuerna skedde digitalt på grund av COVID-19 pandemin.Resultat: Resultatet sammanfördes genom två kategorier: Betydelsen av information och utbildning samt Omställning och anpassning. Deltagarna beskrev att menstruationscykeln påverkade vardagen till det sämre. Deltagarna beskrev en brist på kunskap gällande menstruationscykeln och härledde det till brist på undervisning. Konklusion: Barnmorskor och lärare utgör en viktig roll i att informera och undervisa tjejer om menarke och menstruationscykeln. Att erhålla adekvat sex- och samlevnadsundervisning kan komma att påverka tjejers upplevelse av menarke och kommande menstruationer till det positiva.

Syftet med denna uppsats är att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen med hjälp av queerpedagogiska teoretiska synteser. Resultaten från teoriutvecklingen är följande: - Queerteoretikern Butlers begrepp subversivitet kopplas till Piagets begreppspar ackommodation/assimilation. - Det queerteoretiska begreppet performativitet kopplas till Vygotskijs teori om språket som redskap för förändring, samt till hans teori om det kollektiva minnet. - De av Kumashiro sedan tidigare skapade fyra strategierna för förändring, inspirerade av Freires frigörande pedagogik samt poststrukturella teorier. Några slutsatser dras om hur en ny sex- och samlevnadsundervisning bör se ut. Perspektivskiftet från konstruktivism till poststrukturalism kan få sex- och samlevnadsundervisningen, förutom att synliggöra diskriminerande strukturer, att även bryta upp dessa strukturer med hjälp av subversiva metoder. Synen på makt och kunskap bör diskuteras, mer elevinflytande bör införas och en normmedvetenhet behövs hos både elever och lärare. / The purpose of this paper is to develop sex and relationship education using queer pedagogical theoretical synthesises. The results from the development of the theory are as follows: - The queer theorist Butler's concept of subversivity is connected to Piaget's concepts of accommodation and assimilation. - The queer theoretical concept of performativity is connected to Vygotskij's theory of the language as a tool for change, as well as his theory of the collective memory. - The four strategies for change, earlier created by Kumashiro inspired by Freire's emancipatory pedagogy and poststructural theories. Some conclusions about a new sex and relationship education are reached. The change in perspective from constructivism to poststructuralism can make sex and relationship education, instead of only making discriminating structures visible, also deconstruct these structures through subversive methods. The view on power and knowledge should be discussed, more student influence should be fostered, and finally, a better awareness of norms should be developed both in students and in teachers.

No description available.

Tidigare forskning visar på att män har mer frihet i att uttrycka sin sexualitet och lust än kvinnor. Den här studien undersöker hur åtta individer har upplevt sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan. Studien ämnar undersöka utifrån ett genusperspektiv vilka föreställningar om manligt och kvinnligt som förmedlas i sexualundervisningen under åren 2000–2010. Ett tystnadsläge av den kvinnliga sexualiteten har varit en utgångspunkt för undersökningen, i enlighet med tidigare forskning. Med hjälp av en diskursanalys har informanternas upplevelser kodats och kategoriserats. Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans genussystem av isärhållandets dikotomi har materialet analyserats. Resultatet har visat att den manliga sexualiteten och lusten lyfts i sexualundervisningen medan den kvinnliga inte gör det. Undervisningen skiljer tydligt på manligt och kvinnligt och förmedlar bilder av hur tjejer och killar ”är” eller ska vara. / Previous studies show that men are given more freedom in expressing their sexuality than women. The purpose of this study is to analyze how eight individuals have experienced sex education. The study aims to investigate, based on gender theory, what male and female constructions are conveyed in sexual education during the years of 2000 through 2010. A theory of supression of female sexuality has been the basis for the study. Using a discourse analysis, the informants' experiences have been coded and categorized. Based on Yvonne Hirdman's gender theory, the material has been analyzed. The result has shown that male sexuality and desire have been lifted in sexual education while the female sexuality and lust has ended up in a state of non-use. The sex education clearly distinguishes between male and female qualities and conveys how girls and boys “are” or should be.

AbstraktHållö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsärskolans åk 6-10 och gymnasiesärskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna studie är att uppmärksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsärskolan åk 6-10 samt gymnasiesärskolans nationella program, där eleverna har intellektuella funktionsnedsättningar. Jag har valt en kvalitativ ansats där jag använt intervju som metod för att därigenom erhållit kunskap om frågeställningen. Resultatet visar att det är specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de använder sig av både praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. Innehållet i undervisningen är relativt lika på de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende på skola Undervisningen kan både frambringa svårigheter samt möjligheter vilket får konsekvenser för eleverna. Möjligheterna ger eleverna mer självkännedom och trygghet i sin egen sexualitet men även respekt för medmänniskor och oliktänkande. Föräldrars negativa reaktioner, kollegers inställning samt samhällets fördomar kan innebära svårigheter för undervisningen i sig. Fortbildning ges sällan på skolorna vilket innebär att om specialpedagogerna inte själva tillförskaffar sig kunskap så är den egna referensramen kring sexualitet oftast det som lägger grunden för undervisningens innehåll och utformning. / abstract Hallo, Johanna (2010). Sex - and relationships education in compulsory school grade 6-10 high school with learning disabilities and national programs (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) School Development and Leadership, Special Education, Teacher Education, Malmö University. The purpose of this study is to highlight and explore how sex and relationship education is conducted in the compulsory school grade 6-10 high school with learning disabilities and national programs, where students have intellectual disabilities. I have chosen a qualitative approach in which I have used the interview as a method to thereby acquired knowledge of the issue. The results show that there are special educators are responsible for the design of sex and relationship education and that they make use of both practical and theoretical exercises in teaching. The content of teaching is relatively similar in the various schools in the survey but instructional time differ depending on the school teaching can bring both problems and opportunities with implications for students. The opportunities gives students more self-awareness and confidence in their own sexuality but also respect for others and dissidents. Parents 'negative reactions, colleagues' attitude and prejudices of society may present difficulties for the teaching itself. Further training is given rarely in the schools so that if special education teachers do not themselves bring acquire knowledge this is the reference frame of sexuality usually what the basis for the content and format.